Den senaste tiden har vissa media bedrivit kampanj för att kvinnor ska kvoteras in i börsföretagens styrelser. Kampanjen har inte stått oemotsagd.
Hela diskussionen är alltför omfattande för att få plats i ett blogginlägg. Men en aspekt som är särskilt intressant är frågan om vad forskningen säger om könskvoteringens effekter på företagens lönsamhet. Veckans Affärers chefredaktör Pontus Schultz omnände detta på följande vis:
All forskning och all logik pekar på att det är lönsamt med kvinnor i ledning och styrelse.
Men stämmer verkligen detta? I fallet logik är svaret nej. Med logik menar Schultz att heterogena styrelser alltid preseterar bättre än homogena styrelser; att endast kvinnor förstår kvinnliga konsumenter och att endast kvinnliga förebilder kan få talangfulla kvinnor att rekryteras fullt ut. Visst är dessa påståenden både rimliga och troliga i flera avseenden. Men de är inte utan invändningar. Till exempel kan ökad heterogenitet lika väl kan leda till sämre beslutseffektivetet på grund av minskad grupplojalitet, minskad tillit, försämrad kommunikation och längre mötestider (se översikt här).
Men även om inte all logik visar att fler styrelsekvinnor leder till ökad lönsamhet så kanske ändå all forskning gör det? Även här blir svaret nej. Som Henrik Jordal och jag skrivit och blivit omskrivna om, finns inget hållbart stöd i forskningen för att mer jämställda styrelser är mer lönsamma. Delvis beror detta på bristfälliga datamaterial. I en nyskriven forskingsuppsats av nationalekonomerna Daniel Ferreira och Renee Adams används dock ett mycket rikt dataset och deras resultat pekar på att kvinnor visserligen är aktivare styrelseledamöter än män men att andelen kvinnor inte bidrar till att öka lönsamheten, snarare tvärtom.
Slutsatsen är att de som anväder lönsamhetsargument för att könskvotera styrelser får göra det utan att stöd i vetenskaplig forskning.
Ekonomistas 
Sanningen är inte relevant när jämställdhet, global wåårming eller fackens ställning diskuteras. Det borde du väl veta vid det här laget?
Refererar Pontus Schultz till någon forskning som stöder hans ståndpunkt?
Daniel, jag håller förstås med dig om att man inte ska hänvisa till lönsamhetsargument om det inte har stöd i forskningen. Men man kan dock vända på steken: Är det ganska förvånande att ökad kvinnorepresentation inte verka ha så starka negativa effekter (Ferreira & Adams visar ju att de är positiva i företag med svaga ägare) om man nu tror att ägare har tillsatt styrelsen på ett rationellt sätt från första början? Det innebär ju att vi kan få jämställdhet “nästan gratis” genom att kvotera in kvinnor i börsstyrelser . 😉
David: Schultz referar enbart till rapporter från intresseorganisationer som t ex Catalyst (vars enda syfte är att öka kvinnors inflytande i näringslivet) och dessa rapporter är statistiskt undermåliga.
Robert: Du har rätt i att man inte bör vara förvånad över att effekten av att ha kvinnor i styrelser inte är särskilt stor givet att de valts in på egna meriter, dvs ofta med VD-bakgrund eller specifik branschkompetens. Att kvotera in andra som inte skulle valts in på egna meriter är emellertid en helt annan sak. Detta skulle kunna få betydande negativa effekter, kanske särskilt i perioder av turbulens och problem då ju styrelser generellt sett har mycket att göra (till skillnad från perioder då allt går bra då ju styrelsen ofta sitter still i båten och låter ledningen sköta ruljansen).
Titeln är missvisande tycker jag. Det de som förespråkar kvotering i första hand bryr sig om är “rättvisa.”
Och nog kan man säga att forskningen stöder att andelen kvinnor skulle gå upp med kvotering. (Vilker är synonymt med rättvisa för vissa.)
Någon som kan kommentera http://www.ledarskapsakademi.se/detlonarsig/ ? Är skriften vederhäftig? Vilken forskning är den baserad på?
Hej, då detta är en gammal artikel så vet jag inte om ni kommer se det här men om ni gör det kan ni i så fall svara på vilken artikel åsyftas i slutet på meningen nedan (länken fungerar inte längre)?
“Till exempel kan ökad heterogenitet lika väl kan leda till sämre beslutseffektivetet på grund av minskad grupplojalitet, minskad tillit, försämrad kommunikation och längre mötestider (se översikt här).”
Har det kommit någon ny forskning kring kvotering/kvinnors lönsamhet sedan ni skrev detta, och som gett oss anledning att revidera vår åsikt i den här frågan?
GIYF: http://nordicinnovation.org/Global/_Publications/Reports/2006/The%20performance%20effects%20of%20board%20diversity%20in%20Nordic%20Firms.pdf