1974

Den debatt som förts i Sverige efter höstens finansmarknadskris har stora likheter med debatten efter oljekrisen hösten 1973. Finansminister Gunnar Sträng ansåg att det ekonomiska läget var så osäkert att det var meningslöst att lämna en ordentlig budgetproposition runt nyåret 1974.

Oppositionen hade under flera år hade anklagat regeringen för att föra en onödigt stram finanspolitik, speciellt i samband med idiotstoppet 1970 och de förlorade åren 1971-72. Nu intensifierades oppositionens protester mot regeringens senfärdighet. Folkpartiet och centerpartiet föreslog att momsen tillfälligt skulle sänkas med 6,5 procentenheter medan moderaterna hellre ville se permanent sänkta inkomstskatter.

Sträng berömde sig själv för att ha stått emot oppositionens expansionskrav under tidigare år, vilket nu gav utrymme för stimulansåtgärder i oljekrisens spår. I slutet av januari återkom han så med ett eget stimulanspaket innehållandes extra utbetalning av barnbidrag och pension, samt borttagen byggmoms.

Efter förhandlingar med (fp) och (c) beslutades i mitten av mars om ett stimulanspaket med extra utbetalning av barnbidrag och förhöjd pension i april, samt en tillfällig momssänkning på ungefär 4 procentenheter mellan 1 april och 15 september.

c1974

Figur 1: Privat konsumtion relativt trend. Källa: OECD Economic Outlook och egna beräkningar.

Överenskommelsen blev inledningen på den s k överbryggningspolitiken, där tanken var att Sverige skulle hoppa över den internationella lågkonjunktur som väntades efter oljekrisen. Planen var delvis framgångsrik. Figur 1 visar att den privata konsumtionen steg under de kvartal i mitten av 1974 när momsen var låg, medan Figur 2 visar att produktionen hölls på en högre nivå än i omvärlden under 1975.

Men överbryggningspolitiken ledde också till kostnadsökningar och växande statsskuld vilka i sin tur medförde stora problem under senare år. Förutom att hoppa över lågkonjunkturen visar Figur 2 att Sverige även hoppade över den återhämtning som skedde i andra länder under 1977-78.

jonung7379

Figur 2: Industriproduktion. Från Jonung (se nedan), figur 8.2.

 

Länge har 70-talets aktiva finanspolitik setts som ett varnande exempel, men synen på finanspolitikens roll har börjat omprövas under senare år. I nuläget verkar den främsta oron vara att upprepa misstagen från 30-talsdepressionen då en alltför stram penning- och finanspolitik fördes i krisens inledning. Förmodligen ligger den rätta vägen någonstans däremellan. 

—————
Litteraturtips: Lars Jonung skriver läsvärt om 70-talets stabiliseringspolitik i Med backspegeln som kompass — om stabiliseringspolitiken som läroprocess. Bengt Assarsson visade i Ekonomisk Debatt 1993(7) en graf liknande Figur 1. Politiska förslag och beslut: Motion 1974:932 (m), 1974:1192 (c + fp), Prop 1974:25 (s), Riksdagens protokoll 1974:15 (anförande av Sträng m fl), 1974:38 (beslut).

Comments

  1. Här en är en annan bild som visar industriproduktionen 1970-82, tagen från Feldts budgetproposition 1982. Jag lade ut den i det här inlägget.

  2. Martin
    Idiotstoppet läser man din analys och överför den till nutid och sätter in Borg i stället för Sträng, så blir likheten slående.
    Det är precis omvänt idag.

    Min åsikt är
    1. 0- 1% ränta
    2. tryck sedlar

    Har jag fel så visa det med goda argument, tack för ordet.

  3. Mats Andersson says:

    Stimulanspaket.
    Att i en lågkonjunktur stimulera ekonomin genom infrastrukturprojekt är något som i en del ekonomiska teorier förespråkas.
    Finns det någon internationell erfarenhet att dra inom detta område.
    En del infrastrukturprojekt såsom t.ex. väg och tunnelbyggen sysselsätter ju väldigt lite människor i förhållande till investerad krona och påverkar samhällsekonomin i första hand på längre sikt. Är det ändå ett bra stimulansalternativ eller är det bättre att välja alternativ som är mer personalintensiva för att hålla arbetslösheten nere?

  4. Hur lång tid tar det från att regeringen beslutar om en infrastruktursatsning tills det att den första spaden är satt i marken? Jag föreställer mig att det kan vara frågan om så lång tid att lågkonjunkturen hinner gå över. Det är ju rätt många beslut och prövningar som skall till innan man får börja gräva. Tänk bara på Norra länken. Det tog decenier innan man kom till skott.

  5. Victor says:

    En fråga till er kunniga. Gärna om det finns någon keynsian hos er. Vi har sett ett exempel där keynsiansk politik kan göra att man förrvärrar kriserna. Dock är det kanske inte helt säkert att man kan avgöra effekten av politiken genom att jämföra med OECD, det kan vara andra effekter som påverkade nedgången TROTS ökade barnbidrag och momssänkningarna. Men vad finns det exempel på att keynsianistisk stimulanspolitik kan göra att svängningarna minskar och den långsiktiga ekonomiska utvecklingen hålls hög? New deal efter börskraschen ´29? Bland annat studerar Therborn hur olika länder klarade den ekonomiska krisen på 70-talet i Nationernas ofärd (1985) (http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9185118915) och menar att bl.a. de länderna som har ett ”institutionaliserad kamp för sysselsättning som högsta mål” klarade krisen bättre än de länder som satsade på strukturreformer och normpolitik.

    Själv tror jag att ekonomiska kriser alltid kommer inträffa så länge man har ett kapitalistiskt produktionssätt. Dock kan man göra kriser mer socialt acceptabla genom bl.a. bra sociala skyddsnät.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s