I en globaliserad värld blir en nationellt skattefinansierad gratis högskola ohållbar. Om priset på en vara är noll blir efterfrågan oändlig, lär oss grundkursen i nationalekonomi. Och mycket riktigt ökar antalet utländska högskolestudenter med tio procent per enligt färsk statistik från Högskoleverket.
Detta är en samhällsekonomiskt ohållbar utveckling. Dels riskerar skattekostnaderna vida överstiga avkastningen på det humankapital som byggts upp om huvuddelen av studenterna lämnar studielandet efter utbildningen (s k brain drain). Dessutom upphäver de internationella studenterna kvalitetssignalerna i det svenska systemet. Högskoleverkets statistik visar nämligen att små högskolor “dopar” sig genom att fylla ut kurser som ingen svensk vill läsa med utländska studenter. På Blekinge tekniska högskola är nästan 20% av studenterna utlänningar.
Kanske kommer nu vändningen. Idag föreslår högskoleminister Lars Lejonborg att internationella studenter ska betala en avgift på mellan 30 000 och 80 000 kronor för ett läsår på svensk högskola. Beloppen är rimliga, men fortfarande återstår Detta är högst rimliga belopp, väl i linje med andra länders avgifter.
Ekonomistas 
A. 10 % = uendelig?
B. Du glemmer de positive eksternalitetene som høyere utdanning medfører, selv om de utdannede utlendingene ikke arbeider i Sverige. Økt produktivitet i utlandet medfører også større etterspørsel etter svenske varer, og forskning medfører teknologispillover også til Sverige. Regnskapet ditt er for myopisk.
C. Du kan vel ikke alvorlig mene at når kvalitetsmålingssystemet lures av inntaksordningen, er det inntaksordningen det er noe feil med? Hvis det er så lett å dope skoler til resultater, må jo systemet endres.
Priset är ju inte noll eftersom det finns en hel del transaktionskostnader att ta hänsyn till. Men tio procent i årlig ökningstakt är fortfarande mycket. När det gäller externaliteterna kanske de kan finnas där, men jag tvivlar på att de uppväger kostnaderna för dessa persorners fleråriga utbildningar.
Till sist: jag håller med om att mängden antagna studenter är ett tveksamt mått på kvalitet och det finns goda skäl att se över kvalitetsutvärderingssystemet (Högskolverket har ju nyss uppdragits att skapa en ranking av svenska högskolor). Men det är samtidigt ett faktum att många mindre högskolor fyller ut tomma högskoleplatser med subventionerade utländska studenter från t ex Baltikum och Asien som inte har råd att tacka nej till sådana gratisutbildningar. Därigenom framstår dessa mindre lärosäten som mer attraktiva än de i själva verket är.
bara en snabb kommentar. Det är synd att de svenska studenterna mister en del av den bredd och andra synsätt och kunskaper som utländska studenter för med sig in i svenska högskolor/universitet.
Det betyder ju inte att utländska studenter inte kommer att komma till Sverige för att studera. De som kommer hit kommer att ställa högre krav på utbildningskvalitet vilket i längden kommer att leda till bättre utbildningar. Sedan tycker jag att det borde bli lättare för högutbildade att stanna i Sverige för att arbeta. Vi behöver högutbildad arbetskraft mer än någonsin.
Det betyder att det kommer ske en selektion av studenter som kommer hit och studerar. Denna “urvalda” grupp är jag väl bekant med från egna erfarenheter, och de representerar tyvärr inte hela spektrat. Därav min kommentar om vad svenska studenter går miste om i o m införandet av avgifter.
Geoffrey har rätt i att en nackdel med avgifter är att vi får minskad “mångfald” bland studenterna på svenska unviersitet och högskolor. Men denna uteblivna fördel med dagens system uppväger knappast systemets nackdelar. Dessutom är det — som Umebon påpekar — ju fortfarande helt möjligt för var och en som vill komma hit att göra det, men snart lite mindre på andras bekostnad.
>Daniel
Jag är inte helt säker på att fördelarna överväger nackdelarna i dett långa loppet. Jag får återkomma om ngr år…