Måndagen den 13:e oktober tillkännages 2025 års ekonomipristagare. Det är därför hög tid för Ekonomistas traditionsenliga omröstning. Du kan rösta på upp till tre kandidater från listan nedan, men lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas fredag den 10:e oktober och resultatet från omröstningen presenteras innan årets ekonomipris tillkännages.

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Först ut är världsarvet Falu koppargruva, en representant för den svenska gruvnäringen som har präglat vårt samhälle i sekler.

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Detta inledande inlägg diskuterar grundläggande begrepp och premisser samt presenterar ekonomilistan. Senare inlägg går igenom och diskuterar varje enskilt verk i ekonomikanon.

Vi har nåtts av budskapet att Bertil Holmlund, en av Sveriges mest tongivande nationalekonomer, har gått bort. Bertil var professor vid Uppsala universitet och hans studier av arbetsmarknadens funktionssätt har haft stor inverkan på såväl forskarsamhälle som ekonomisk politik. Han var ledamot av KVA, ordförande för ekonomipriskommittén och mottagare av det Söderbergska priset 2011.

I detta gästinlägg kommenterar John Hassler och Per Krusell, professorer i nationalekonomi vid Institutet för Internationell Ekonomi, Stockholms universitet, en DN-debattartikel där över 1 000 forskare anklagar regeringen för att ignorera eller missbruka vetenskapliga rön. Författarna ifrågasätter uppropets slutsatser och varnar för riskerna med att blanda samman forskningsbaserad kunskap och politiska värderingar.

Ekonomisk ojämlikhet är en av vår tids stora frågor. I debatten hörs utspel och slutsatser som oftast bortser från fakta och forskning. Varför är det så? Detta inlägg diskuterar frågan om forskningens roll i den svenska ojämlikhetsdebatten och spekulerar i varför fakta och forskningsresultat inte får större gensvar.

Hur står sig 2020-talets börsutveckling i ett historiskt perspektiv? Detta inlägg presenterar en uppdatering av en historiska databas över den svenska aktiemarknaden sedan 1900-talets början. Serierna visar nominell och real avkastning, trender i avkastningens volatilitet, direktavkastning, korta och långa statsräntor och aktiers riskpremier. Samtliga serier är fritt tillgängliga liksom ett bokkapitel som beskriver databasens innehåll.

Under 2024 har jag publicerat ett antal artiklar om svensk samhällsekonomi. I detta inlägg går jag igenom artiklarna och vilken respons de fick — och inte fick — i debatten.