Är det bra med läxor?

laxaSynen på läxor som ett viktigt komplement till den undervisning som ges i skolan har varierat över tiden. 1901 förbjöd till exempel Kalifornien läxor för barn under 15 år, men i och med framgångar av först Sovjetunionen och senare Japan ändrades den amerikanska synen på vikten av hemarbete.

Som jag ser det finns det två viktiga frågor att ställa sig när man ska bedöma om läxor är ngt att ha. Den första självklara frågan är förstås om elevers prestationer och framtida löner förbättras av läxor. Den andra, och minst lika viktiga, frågan är om läxor ökar gapet mellan barn till hög- och lågutbildade. Vi vet att även i det jämlika Sverige med studielån och fri utbildning  råder en social snedrekrytering till högre studier. Om det skulle vara så att läxor förstärker denna så behöver beslutsfattare fundera en gång till.

Den första frågan, dvs om läxor gör att elever presterar bättre analyseras i en ny forskningsrapport av Ozkan Eren och Daniel J Henderson. De undersöker hur mängden läxor som läraren ger eleverna påverkar elevernas betyg i åttan. Efter att ha kontrollerat för såväl elevfixa effekter som lärarfixa effekter finner de att matte-läxor förbättrar elevernas prestationer, men att läxor i naturkunskap, engelska och historia är verkningslösa. Den förklaring de ger till detta resultat, och som låter sannolik, är att matteläxor i större utsträckning handlar om problemlösning, medan läxor i andra ämnen mer är utantillärande.

Eren & Henderson finner också att matteläxorna har större postivia effekter  för vita och barn till ”medelutbildade” (med high school eller viss collegeutbildning). En tolkning av detta kan vara att det krävs att föräldrarna faktiskt har förmåga (och tid) att hjälpa sina barn för att läxläsningen ska ge resultat.

Att det är viktigt att få hjälp i läxläsningen visar också svensk evidens från de s.k. arbetsstugorna som fanns i Norrbotten på 1940-talet. I dessa stugor fick barn som bodde långt från skolan bo under terminerna och i dessa stugor fick barnen hjälp med läxläsning av personalen som var utbildade i pedagogik. Per Johansson och Christian Andersson visar att arbetsstugebarnen förbättrade sina betyg från klass 1 till klass 7 mer än de barn som bodde hemma. Viktigast var detta för barn med dåliga resultat i klass 1.

En väldig viktig aspekt för att läxor ska fungera bra och inte öka segregeringen i samhället måste därför vara att samhället satsar på att ge barn som inte kan få hjälp med läxorna hemma alternativ läxhjälp. Särskilt viktigt kan detta tänkas vara för barn vars föräldrar inte behärskar det svenska språket. ”Fritids” (eller skolbarnomsorg som det heter på korrekt språk) spelar här en viktig roll.

Comments

  1. Camilo von Greiff says:

    Vill minnas angående detta att en utvärdering av komvux visade att det inte hjälpte de vuxna personerna som genomgick utbildningen särskilt mycket, men att deras barn klarade sig bättre i skolan, kanske för att föräldrarna blev bättre på att hjälpa barnen med deras läxor. Professionell läxhjälp är förstås viktigt, men att integrera föräldrarna i barnens utveckling är nog minst lika viktigt. Det underlättar förstås då om föräldrarna är tillräckligt kunniga i ämnena för att verkligen kunna hjälpa till, men amerikanska utvärderingar av Perry Preschool Program visar också att insatser för att öka föräldrarnas engagemang och intresse för barnens utveckling kan räcka långt.

  2. Herregud, hjärndöd socialism i sitt esse. Kunskap är inte en begränsad resurs. Att jag får mer kunskap gör inte att Eva Mörk får mindre (även om det kanske vore önskvärt när man läser inlägg som det ovan). Kunde kanske förvänta sig att någon som forskar i nationalekonomi var medveten om skillnaderna mellan resurser som är begränsade resp obegränsade.

  3. Ig, korkad som jag är förstår jag inte vad som är hjärndöd socialism i att vilja att alla barn ska ha rätt till samma möjligheter oavsett föräldrarnas utbildning?

  4. En tredje fraga att stalla sig ar val hur det paverkar barns valbefinnande.

    Maste saga att det forvanar mig mycket att laxor inte skulle hjalpa i sprakundervisning. Har pluggat en del franska och hollandska pa senare ar och min personliga erfarenhet ar den omvanda: Laxor ar det enda som lar mig nagot. Att sitta och dilla pa lektionerna ar trevligt, men kunskapsmassigt fungerar de bara som ett incitement for mig att gora laxor. En erfarenhet jag nu forsoker fatta ett beslut utifran nar jag vill lara mig tyska. Ta en kurs eller ta mig i kragen sjalv?

  5. Lovisa says:

    Högskoleplatser som senare ger möjligheter till framgångsrika karriärer är dock INTE en obegränsad resurs.

    Kunskap är inte ett nollsummespel. Däremot är status och karriär exempel på där inte alla kan lyckas. Om man är intresserad av ”kunskapssamhällets” ridå bör man läsa ”Tomhetens triumf” av Mats Alvesson. Poängen är att utökat antal högskoleplatser ger inflation på högskoleutbildning samtidigt som antalet karriärmöjligheter är begränsat. I slutändan är det social bakgrund och kontakter som bestämmer dina möjligheter att lyckas. Om detta stämmer är vi tillbaka på ruta ett där föräldrarnas motivationsförmåga spelar stor roll. Saknas denna förmåga kan läxhjälp vara ett sätt att stötta elever till bättre resultat som leder till bättre universitet och bättre karriärmöjligheter.

  6. Per: Man ska betänka att ”engelska” i detta fall är elevernas modersmål och inte ett främmande språk. Kanske läxor är bra för kunskap i matte och främmande språk men inte särskilt verksamt i andra ämnen.

  7. Mattias says:

    JÄTTEINTRESSANT artikel Eva! Verkligen.

    Jag gillar verkligen den här bloggen för jag stör mig alltid på personer som basunerar ut påstående utan någon förankring i fakta. Med fakta menar jag då att dom kan visa på studier som visat på att det dom säger stämmer. En studie är inte alltid korrekt men det är bättre än ingen fakta alls.

    Vad synd att våra politiker verkar strunta i om det dom tror är sant verkligen är sant.

    Nu det här visar på att det inte är svart-vitt utan man behöver ha lite mer komplicerade system där man bedömer utifrån fall till fall men politikerna skulle kunna förenkla detta åt båda hållen.

    Björklund skulle kunna visa upp detta som ett bevis på att mer läxa och disciplin alltid hjälper när det handlar om hur man tillämpar detta.

    Vänstern i sin tur kan använda detta för att säga att läxa uppenbarligen inte hjälper dom som inte får hjälp med läxorna hemma och därför bör ingen få läxa.

    Det här är det grundläggande problemet vi har här i Sverige med vårt politiska system, politikerna vrider och vänder på fakta för att passa deras ideologi och det uppkommer inga personliga konsekvenser för dom från detta. Väldigt oroande!

  8. Mattias says:

    Lovisa: Problemet med ditt resonemang är att om man tänkte så här i Sverige länge sedan så att man hade begränsat antalet högskoleplatser till låt oss säga 50% av dagens platser för att motverka ”inflation på högskoleutbildning” som du sa så betyder detta helt enkelt att:

    1. Dom som då kommer in i högskolan inte behöver vara lika duktiga som dom inte kommer in (jag menar då att dom behöver vara duktiga för att komma in men sedan kan slappa) eftersom det man gör är ju begränsar utbudet för att få upp efterfrågan(priset?) på utbildad personal. Eller har jag missförstått?

    2. Olika personer har olika tider för att mogna, om en person som är skoltrött efter gymnasiet och var relativt omotiverad men har väldigt enkelt för att förstå komplicera saker så är det en förlust för samhället om det inte finns möjlighet för en sådan person att iallafall förbättra sina möjligheter för att komma in i en högskola.

    3. Det mest uppenbara är väl att ingenjörer, biologer, nationalekonomer etc… faktiskt ger ett värde i form av skapande och då är det väl ganska dumt om man begränsar antalet personer som skapar/producerar för att man vill hålla upp en lönenivå eller vad det nu är du syftar på med ”inflation på högskoleutbildning”.

    P.S Jag studerar själv och har tänkt på att det är väldigt många som studerar (speciellt FEK och NEK) och därför kommer det vara väldigt hård konkurrens för mig för att få ett jobb sen men det gäller att inse att om man inte klarar av konkurrensen så kanske det tyder på att man inte är ämnad att lyckas inom sitt område. Jag var en av dom som inte hade föräldrar som kunde hjälpa mig med mina läxor på grund av undermålig svenska(även om morsan min kunde matematiken) dock så hade jag en annan fördel gentemot personer som varit svenskar i generationer och det är att jag kan prata ett utomeuropeiskt språk som i princip öppnar upp utbudet av arbete för mig.

  9. Lovisa says:

    Mattias: Det är en väldigt bra poäng du tar upp vad gäller att begränsa utbudet. Om karriärmöjligheterna precis matchade högskoleplatserna skulle ingen behöva anstränga sig på utbildningen. Mitt fokus är inte på ”priset” på välutbildad personal. Vad vi diskuterar här är graden av social mobilitet i det svenska samhället och vilka möjligheter olika sociala grupper har att nå olika positioner.

    Det var inte min mening att argumentera för minskat antal platser inom högskolan. Jag ville bara poängtera att det spelar större roll varifrån man har sin utbildning om antalet utbildade ökar. Värdet av examen i sig sjunker i förhållande till vart du fått din examen och vilka kontakter du har. De unversitet som uppfattas som de bästa ger bra karriärmöjligheter. Det är här snedrekryteringen är verksam.

    För att återkomma till läxproblemet. Poängen var ju att läxhjälp skulle ge vissa grupper bättre möjligheter att prestera så att de i ett senare skede kan komma in på de bättre universiteten och knyta bättre kontakter. Vilket ger större social mobilitet. Så ser mitt enkla resonamang ut.

    P.S. Det var meningen att ”ridå” skulle hamna inom citationsteknet. Huruvida det är en ridå eller ej beror på vilka förväntningar studenterna har på sin examen. D.S.

  10. Eva – det mindre smarta är att du vill förhindra de som har bättre förutsättningar att utnyttja dem så långt som möjligt.

    Målet borde rimligen vara att alla skulle få bra undervisning. Punkt. Att sedan vissa pga tur kan få excellent undervisning gör inte att de som ”bara” får bra undervisning får en sämre undervisning – den är fortfarande bra.

    Men jag antar att det är orättvist mot korta/kvinnor att långa/män når saker på översta hyllan. Och ännu orättvisare att korta/kvinnor sitter bekvämare än långa/män på tex teater. Eller skulle någon vinna på att långa avstod från att använda översta hyllan eller att korta inte sträckte på benen när de har plats för det?

  11. Jonas: Sant, tankte inte pa det… Tack for klargorandet!

  12. Ig: Jag förstår inte dina invändningar. Om det visar sig att läxhjälp är bra för inlärningen så är det väl bra att veta. Om det är så att läxor verkar stimulera inlärningen i vissa ämnen men inte i andra så är det väl också bra att veta. Det kan inte minst ge skolan vägledning om vilka ämnen man ska ge läxor i, hur eventuell läxhjälp ska bedrivas osv. Om det exempelvis skulle visa sig att läxor är en undervisningsmetod som är rent destruktiv (nu tror jag inte det, men hypotetiskt) så är det väl också bra att veta. Om läxor fungerar bra för vissa typer av elever men inte andra så är det bra att veta.

    Jag hoppas verkligen att regeringen inte går in och försöker reglera det här med läxor och läxhjälp på statlig nivå. Läxor är ett av många pedagogiska medel och knappast något som ska detaljregleras i lag.

  13. Jonas – så här skrev Eva

    *******
    Som jag ser det finns det två viktiga frågor att ställa sig när man ska bedöma om läxor är ngt att ha. (…) Den andra, och minst lika viktiga, frågan är om läxor ökar gapet mellan barn till hög- och lågutbildade.
    *******

    Rimligen antyder Eva med ovanstående att, om det visar sig att läxor fungerar bra men ökar ”klasskillnaderna”, de ändå inte bör användas. Det vänder jag mig starkt mot. Det är själva essensen av socialism ”alla ska ha det lika dåligt [eftersom det åtminstone är ”rättvist”]”.

  14. Camilo von Greiff says:

    Eller lg, så läser man hela artikeln och finner att ”En väldig viktig aspekt för att läxor ska fungera bra och inte öka segregeringen i samhället måste därför vara att samhället satsar på att ge barn som inte kan få hjälp med läxorna hemma alternativ läxhjälp.”
    Så var det med den antydningen om förbjudna läxor. Skärp till dig och sluta slänga galla omkring dig i varje inlägg och läs ordentligt nästa gång. Det är så tröttsamt med personer som inbillar sig själva att alla andra är idioter förutom de själva som sett ljuset…

  15. Ig, du läser onekligen mina inlägg som fan läser bibeln, min slusats är inte alls att man ska ta bort läxor dör att hålla nere kunskapsnivån på ett jämn nivå utan att man ska hjälpa barn så att alla kan ta till sig det ev goda av läxor.

    Camilo: jag håller med om att läxor kan spela en viktig rolll i samspelet mellan föräldrar och barn även vid sidan om kunskapsinhämtandet.

  16. Camilo – varför är syftet med läxor att minska segreringen? Det är ju vad det står, i klartext, i det du citerar? Jag tror jag har de allra flesta med mig i min uppfattning att syftet med läxor är att lära sig saker, inget annat. Använd rätt verktyg för rätt syfte.

  17. Camilo von Greiff says:

    Vilken del av mitt citat får du till att ”i klartext” betyda att syftet med läxor är att minska segregeringen? Mitt citat var:

    “En väldig viktig aspekt för att läxor ska fungera bra och inte öka segregeringen i samhället måste därför vara att samhället satsar på att ge barn som inte kan få hjälp med läxorna hemma alternativ läxhjälp.”

    Vad i citatet står i motsatsförhållande till att ”syftet med läxor är att lära sig saker”? (vilket jag, hör och häpna, håller med dig om)

  18. Daniel West says:

    lg: Det är måhända svårt att tro, men människor kan anse att det möjligen finns flera effekter, avsedda eller inte, av en och samma insats. Man kan också ha olika uppfattningar om i vilken mån dessa effekter är eftersträvansvärda eller ej.

    Alla är säkert överens om att det huvudsakliga syftet med läxläsning är att lära sig saker, och i det här fallet att så många som möjligt får maximalt ut av läxläsningen.

    Ingen verkar vilja förbjuda läxläsning för att det gynnar vissa mer än andra, bara erbjuda de som inte får maximalt ut av läxorna stöd för att skapa bättre kunskaper även för dem. Då skapar man ju mer likvärdiga förutsättningar för barn från olika bakgrund att konkurrera om högskoleplatser och jobb.

    Det verkar därmed inte konstigt alls att ge läxhjälp i syfte att minska den sociala snedrekryteringen, såvida man anser att sådant är eftersträvansvärt alltså.

    Jag misstänker att det är det där med att stödja de med tråkiga hemförhållanden som du anser är ”socialistiskt” eftersom det kan innebära att det kostar någonting som du måste vara med att betala via skattsedeln.

  19. Camilo – ”för att läxor ska fungera bra och inte öka segregeringen i samhället” – ergo: om elever lär sig effektivt via läxor men läxor samtidigt leder till ökad segregation så är de dåliga.

    Utrymmet för tolkning av detta är minimalt.

  20. lg: ”Camilo – varför är syftet med läxor att minska segreringen? Det är ju vad det står, i klartext, i det du citerar?”

    Nja, ska man vara petig så är det inte samma sak att hävda att (1) ”läxor inte bör öka segregeringen”, som att hävda (2) ”läxor bör minska segregeringen”.

    (2), som är din tolkning, är ett starkare påstående än (1), vilket jag tror är det som Eva Mörk påstår.

  21. pontus says:

    Det har var ett lite konstigt inlagg. Den forsta fragan man borde stalla sig ar val om laxor hjalper eleven att uppna kursens malsattning. Det ar sallan denna malsattning ar att oka elevers loner.

    Sen sa verkar laxor vara paretoforbattrande i termer av kunskap. Man maste allt vara en hardkokt apparatchik for att foredra paretodominerade allokeringar framfor andra med lika eller hogre kunskapsniva – bade pa individ och aggregerad niva.

  22. Lovisa says:

    Jag skulle vilja väcka en tanke. Säg att läraren har fått upp ögonen för en elev som är särkilt begåvad och ostimulerad av undervisningen på skoltid. För att motivera eleven ger läraren denne extra material som kan utföras i hemmet. Eleven själv efterfrågar detta, och läraren tycker att detta är en bra lösning eftersom tiden i skolan behöver ägnas till de elever som behöver det bäst.

    Alla elever skall ha samma möjligheter att utvecklas, och förhållanden hemma bör inte bli en alltför stor bestämningsfaktor. Samtidigt kan inte den egalitära tanken ta över i så stor omfattning att duktiga elever sitter ostimulerade. Det är lärarens uppgift att känna till elevernas förmågor och se till att det finns utmaningar, även för de begåvade studenterna. Många skulle nog säga att stimulansen av duktiga elever inte får ske på bekostnad av andra elever, speciellt inte de med särskilda behov. Detta instämmer jag i. Då kan det ju faktiskt vara en lösning att ge dessa elever läxor som ett sätt att stimulera deras inlärning.

    Uppmärksamma lärare ser både de elever som är självständiga och begåvade och de elever som inte har en studiemotiverande hemmamiljö. Visst har vi ett mått av oprofessionalism om vi har lärare som skickar hem läxor och tror att det ska lösa sig lika lätt för alla elever.

    Slutsatsen är att läxhjälp efter skolan bör ges så att alla elevers behov blir tillgodosedda och MÖJLIGHETERNA att prestera blir således så jämna som möjligt. Om vi erkänner att begåvning till viss del är en medfödd egenskap, och att hemmamiljö inte är valbart, kan vi erkänna att stimulans av begåvade elever inte är ”fult” samtidigt som att elever med särkilda behov bör får så mycket stöd som möjligt. Min moraliska uppfatting säger inte att man måste välja.

  23. Daniel West says:

    Lovisa: Du har naturligtvis helt rätt!

  24. Rokeidel says:

    Frågan borde lyftas en nivå. Vad är kunskap, vad skall den bestå av och vem anser det, och vad har överhuvud taget skolan och läxor med saken att göra. En del tekniker som att läsa, skriva och grundläggande räknekunskaper är väl bra. Men det behövs inte 9 år för detta. Vi slänger bort människors förmågor och pengar på stelbent skolgång.

  25. Det är både pinsamt och komiskt att debatten fortfarande handlar om man ska lära sig något eller inte i skolan. Blir vi inte snabbt av med dessa naiva drömmare på vänsterkanten, som tyvärr inte bara dominerar inom skolväsendet, lär vi gå en mörk framtid till mötes. Om vi inte mycket snabbt hamnar i framkant inom alla delar av utbildningsäsendet väntar snart soppkök och tandagnisslan för en hel generation!

  26. Lovisa – du har en poäng men jag vänder mig fortfarande mot att du skriver ”Alla elever skall ha samma möjligheter att utvecklas”; denna utsaga förutsätter i praktiken att man stoppar/bromsar vissa elever med goda förutsättningar.

    Byt ut ”samma” mot ”bra” eller eller ”goda” istället så är det ok.

  27. Men är inte den riktigt intressanta frågan: Om det visade sig att läxor är bra för barn med en redan gynnad social bakgrund men inte påverkar barnen med den andra sociala bakgrunden och läxorna därmed ökar klyftorna… Ska man då undvika läxor? Jag menar… det är ju trots allt en pareto förbättring?

  28. Leo: nej, det tycker jag inte. Om läxor ökar inlärandet så är ju detta en väldigt billig politikåtgärd jämfört med t ex mindre klasser. Det borde därför bli över resurser att lägga på att hjälpa de elever som inte kan tillgodogöra sig läxorna.

  29. Eva; jag är böjd att hålla med dig. Däremot tycker jag det är intressant om det visar sig att en åtgärd ökar kunskap men ökar klyftor och om det då skulle visa sig att dessa klyftor ej var åtgärdsbara. Då måste man ställa kunskap mot klyftor och då kan jag tycka det finns ett skäl att minska klyftorna framför att öka kunskapen… Om det nu finns ett motsatsförhållande (väldigt teoretiskt men politisk filosofiskt intressant).

  30. e.lind says:

    Viktig fråga Eva tar upp.

    Min hypotes är att läxor i de flesta ämnen är en nödvändig del av kunskapsinlärning. Det lär eleven studieteknik, involverar föräldrarna i skolan samt underlättar lärarnas arbete att förmedla kunskaper i skolan.

    Om jag minns rätt så är det framförallt föräldrarnas involvering som är den avgörande faktorn för inlärning, men att denna roll kan till viss del ersättas av att man organiserar hjälp med läxläsning i anslutning till skolan. Kan vara nödvändigt i fattiga områden där föräldrarna är frånvarande eller saknar kunskaper.

    Tror Sydkorea brukar toppa internationella jämförelser pga föräldrarnas aktiva roll vid inlärningen.

    Finns också intressanta amerikanska resultat från fattiga statsdelar där föräldrarna inte spelar någon roll alls som fungerar bra. Hemligheten här är att eleverna tillbringar mycket lång tid i skolan och man ersätter föräldrarnas frånvaro med läxhjälp i skolan.

    Slutsatsen är att läxor är bra genom att det involverar föräldrarna i skolan samt att denna roll till viss del kan ersättas med läxhjälp.

  31. 1.Ta tillvara på föräldrarna från dag ett på förskola ! Med rätt introduktion kan nästan alla föräldrar (inkl. anafalbeter) ge sitt barn ett viss stöd hemma.
    Kommunen borde kunna ordna detta.

    2.Skolverket borde kunna erbjuda läxhjälp i matte och språk virtuellt. Gamla frågor och svar skulle finnas kvar, detta skulle underlätta för föräldrarna.

    3.Barn/männinskor är olika,och lär sig på olika sätt. En del behöver mer lugn o ro hemma för att kunna repetera o reflektera …

  32. Anders H. says:

    Läxor eller inte… när vi som föräldrar valde skola för ett drygt år sedan, kunde vi välja just mellan tre olika skolor då de ligger precis bredvid varandra. En fråga var hur barnen från skolan klarade sig när de kom ut därifrån.

    Barnen från skola A – med något alternativ pedagogik och utan läxor, hade klart sämre kunskaper när de ska byta skola i 6:an, de ligger ”efter”. Allt annat samma, mobbning, sociala färdigheter etc. den skolan valde vi bort.

    Det verkar i första hand vara ett pedagogiskt, arbetsrelaterat problem bland lärarna på skolan. Vet man inte var man siktar så lär man inte nå målet och de prioriterade inte kunskaper.

    Här kommer valmöjligheter och utvärderingarna in. Numera så har en del kommuner enkäter och uppföljningar och resultat som går att jämföra mellan sina skolor (kunskaper, trivsel, personal etc.). Det slår rätt hårt i och med att föräldrarna väljer skola utifrån det, men tydliggör också var problemen finns och rättas därför normalt till efter ett eller två år av kommun och skolledning. Vi lär där kunna se om några år ifall läxor tar över eller försvinner.

    Tillbaka till läxorna, det tar en del tid av oss föräldrar samtidigt som det gör oss mer involverade i skolarbetet. Vill man att det ska gå bra för ens barn så måste man engagera sig i dem. Jag känner att det ligger en kostnad i bakgrunden, läxor är billiga för skolan eftersom en del undervisning sköts i familjen. Alternativet är förmodligen att öka kostnaderna genom att minska klasserna. Ett tredje alternativ är att gå tillbaka till medeltida högläsning med kontrollfrågor, som konstigt nog verkar fungera bättre än många andra metoder.

  33. En av de viktigaste pedagogiska poängerna med läxor är att de tydliggör att arbetet inte är färdigt bara för att den schemalagda tiden är över.

    Vad som spelar roll är resultatet, inte tid eller plats. Precis som i verkligheten utanför skolan.

  34. Antag att skolsystemet reformerar bort alla jämlikhetssträvanden (hjärndöd socialism) som Ig vill. Vad är då budskapet till den stora grupp som drar sig fram på Individuella programmet, hoppar av halvvägs och sedan vegeterar hemma upp till 24 års ålder eller mer? Min erfarenhet är att debattörer som Lg förmår aldrig säga något om det. Det är ”up or out” budskapet som gäller.

    Jag ifrågasätter därför om en liberal debattör kan göra anspråk på att vara en samhällsdebattör i djupare mening. En debattör som vill föra ett samtal om hur alla kan ges bättre livsförhållanden. Största möjliga lycka åt största möjliga antal. Är inte den liberala debattören egentligen indifferent för verklighetens unga människor som känner resignation i hjärtat i 20-årsåldern?
    Är inte den liberala tankefiguren egentligen en må-bra-teori för den som vill slippa ta ansvar för det svåra i livet?

Trackbacks

  1. […] vägledning leda eleven i fel riktning och dessutom förstärka sociala skillnader (se tidigare inlägg). På den nyligen anordnade EALE-konferensen i Bonn presenterade Torberg Falch en rapport som […]

  2. […] Om dessa parametrar har låg uppfyllelse kan läxan istället få negativa konsekvenser, läs en utförligare diskussion om detta här. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s