Varifrån kommer tillit?

Att tillit och förtroende människor emellan är viktigt för att ett samhälle ska fungera ifrågasätter nog ingen. Massor av forskning har också pekat på värdet av det som ofta kallas socialt kapital för ekonomisk och institutionell utveckling. Kenneth Arrow uttrycker det så här i en studie från början av 1970-talet:

…virtually every commercial transaction has within itself an element of trust, certainly any transaction conducted over time. It can plausibly be argued that much of economic backwardness in the world can be explained by the lack of mutual confidence.

På senare år har många studier funnit ett positivt samband mellan tillit och diverse önskvärda utfall — både ekonomiska och andra — och forskare som Robert Putnam och Francis Fukuyama har populäriserat många insikter om hur viktigt det är att vi har förtroende för varandra i samhället. Även i Nobelpristagaren Elinor Ostrom forskning är (som bekant för Ekonomistas läsare) socialt kapital centralt .

Men hur kommer det sig att man i vissa samhällen litar på varandra medan man inte gör det i andra? I ett nytt, mycket kreativt och intressant papper av Ruben Durante från Brown University presenteras en möjlig kanal som också visar sig ha empiriskt stöd.

Rubens grundidé är mycket enkel och intuitiv: om väderförhållandena i en förindustriell kontext är sådana att den lokala vädervariationen är stor så finns anledning att försöka dela risken för att få en dålig skörd med sina grannar. Om vädret istället är stabilt så finns inte denna speciella anledning att samarbeta och bygga upp tillit till varandra. (Notera att det inte handlar om ”nivån” på vädret i allmänhet, alltså om det generellt är varmt eller kallt, utan om just de lokala fluktuationerna).

Genom att använda förvånansvärt detaljerad data om vädervariation under perioden 1500-1900 och länka denna till hur individer i dag svarar på frågor om i vilken mån man kan lita på folk, lyckas han på ett övertygande sätt visa att regional variation inom Europa i graden av tillit till viss del kan härledas till en ökad risk för variation i skörden innan industrialiseringen. Coolt va!

Comments

  1. Thomas says:

    Intressant! Kom att tänka på Montesquieu.

    En annan teori är att institutionernas utformning påverkar tillit: http://www3.interscience.wiley.com/journal/118560987/abstract?CRETRY=1&SRETRY=0

  2. Helt klart intressant. Det kan förklara varför områden där det är svårt att leva som i Sverige är rikare idag. Om man kan överleva utan samarbete så behövs inget egentligt samhälle.

  3. anders says:

    kul studie. och det bakomliggande resonemanget är ju bra. förutsebarhet och eliminering av osäkerhet är nyckeln till framgång. tillit är ett sätt att skapa förutsebarhet. att basera sin forskning på vilka faktorer som påverkar förutsebarheten är en smart och intressant taktik.

  4. Lars Werin says:

    Det finns en intressant undersökning av Carl Dahlman i boken ”The Open Field System and Beyond” (1980) som visar att en viktig anledning till att systemet med att varje fält var delat upp i strimmor, en för varje bymedlem, just var en respons på de risker som uppkom genom väderleksvariationer o. liknande. Riskerna utjämnades på det sättet, om än till hög ”försäkringspremie” eftersom effektiviteten sjönk i andra avseenden. Alltså en strikt institutionell lösning som växt fram därför att lösningar baserade på tillit, sociala normer o.dyl. var för osäkra. Fenomenet påminner om Elinor Ostroms allmänningar, även det ett jordområde som utnyttjas genom en speciell, institutionaliserad struktur. Allt växer fram spontant, utan planering. Att jord sedan skiftades berodde på att produktionstekniken erbjöd nya möjligheter, försäkringsmomentet betydde mindre.

    • Jesper Roine says:

      Tack för tipset Lars! Jag känner inte till just denna studie. Det låter likt MacCloskeys studie (McCloskey, D. N., “English open fields as behaviour towards risk,” Research in Economic History,
      1976, 1, 124–70.) om ”scattering plots” där man, trots att det var kostsamt att odla på flera olika ställen, valde att göra detta för att försäkra sig mot lokala problem.

  5. Jesper Roine says:

    Ja, det är riktigt att Montesquieu (och före honom t ex Jean Bodin) hade idéer om hur klimatet påverkade samhället. Jag skulle dock placera dessa i ett lite annat fack än denna studie.

    Man kan skilja på teorier som pekar på direkta effekter av geografi/klimat på ekonomiska/samhällsutfall. Dessa kan vara allt ifrån Bodins (och i viss mån Montesquieus) knasidéer om att värme gör musklerna slappa och därmed tanken mindre spänstig medan ett kallare klimat gör människor mer alerta, till t ex Jeffrey Sachs studier om att geografi (via t ex jordmån och sjukdomsförhållanden) har direkta effekter på ekonomin. Den andra gruppen teorier — där jag skulle vilja placera Ruben Durantes artikel — pekar på hur geografiska/väderförhållandeförutsättningar påverkar något som sedan består långt efter att väderförhållandet upphört att vara viktigt. Geografin har inte här någon påverkan på samhället idag, den upphörde att ha det för hundratals år sedan, däremot består tilliten som byggdes upp i olika grad som funktion av vädervariabilitet.

    (Andra studier som har en liknande ansats är Engerman och Sokoloffs forskning om hur jordmån i olika delar av Amerika gav upphov till olika koncentration av ägande inom jordbruk vilket i sin tur påverkade institutionellutveckling där denna institutionella variance förklarar utvecklingsskillnader, och Daron Acemoglu och andra som framfört att sjukdomsbilden i olika kolonier gjorde att kolonisatörerna blev bofasta i olika utsträckning, vilket påverkade institutionsutvecklingen, etc…)

  6. anders says:

    såg nyligen ett program på tv där en geolog gav sig på att förklara framväxten av den japanska kulturen utifrån att öarna är otillgängliga, utsatta för jordbävningar och vulkanutbrott. det var ohyggligt förenklat men ändå ganska intressant.

  7. Christoffer Rydland says:

    Ruben Durante citerar Bengt-Åke Bergs avhandling från 2007 om svenska sockenmagasin – en institution som hanterade just risker. (Den skrevs här på EHFF/Handels, men med tanke på att svensk ekonomisk historia enligt vissa inte är internationellt integrerad är det väl mest en slump att en forskare på Brown citerar en perifer svensk agrarhistoriker.)

    Dock kan Durante knappast ha läst Berg. Durante mäter nederbörd och temperatur. Om man läser sidorna 34-35 i Bergs avhandling förstår man att sambandet mellan väder och skörd är mycket mer komplext än Durante verkar tro. Detta beror bland annat på jordmåner, grödor, tröskeleffekter (d.v.s. ringa effekt av vädret på skörden under en viss nivå), tröskeleffekter som i sin tur varierade med jordmån, att modernt jordbruk är mycket mindre känsligt än pre-1900 (detta borde nog Durante titta särskilt på), att även solsken spelar roll, att vädret kan påverka även redan innan sådd, osv. Berg citerar en bedömare från Ancien Regime: ”To grow, winter grains require dry weather during the preparation of the soil prior to sowing, mild and humid conditions for sprouting, a dry winter with snow cover for 10-12 weeks, mild and dry weather in the spring, cool for slow growth and not too dry, but warm, for maturation, and then dry and sunny conditions for the harvest”.

    Berg sammanfattar: ”Taken together these various observations make one thing abundantly clear. Any model that can succesfully explain the relationsship between the weather and harvests would have to be extremely complex.” Detta torde innebära att man mäter mer än två (sic!) variabler som Durante.

    Berg övergår därför till att använda mödosamt rekonstruerade tidsserier för skördar, och ser sedan på samband med priser, prisintegration, och de risker som sockenmagasinet var en institution för att hantera. Så: varför går då Durante omvägen via klimatet, om det är utfallet, d.v.s. skörden, som det egentligen handlar om? Därför att det är bökigt att plocka ihop data för skördar, troligen.

    Undrar om Durante är ännu en forskare som hittat en databas och funderat på vad han skall använda den till. Slå ihop den med en databas baserad på en enkätundersökning om ”self assesed trust”, och så har den moderna forskningsfabriken producerat ut sig ytterligare en publicerbar artikel. Nog finns det bättre forskning baserad på analyser av databaser?

    Rent intuitivt undrar jag också om förtroende bara åstadkoms av poolning av risker i skördeutfall. Jordbruk i sig kräver väl ett dagligt samarbete? Och boskapsskötseln/ animalieproduktionen då? Vad fanns det för risker i den, och hur poolade man dem? Therese Broman har en avhandling på gång som bland annat behandlar kreatursförsäkringarnas framväxt. Hur ser man på mina egna förfäder i Lofoten, s.k. fiskebönder, som kompletterade jordbruk med fiske på Lofoten, eller bönder med skogsbruk? Hemslöjd? Det vore även intressant med motsvarande analys av en risekonomier.

    Vi får vänta till nästa databas hittats och Stata tuggat klart.

    • Jesper Roine says:

      Christoffer: Till att börja med kan det mycket väl vara så att intresserade forskare från Brown har koll på vad forskare i Sverige gör oavsett om dessa själv försöker nå ut internationellt. Vem vet det kanske finns andra svenska forskare som pushar sådant de ser som kan vara av intresse för sina internationella kollegor.
      Vidare så är din kritik mot studien missriktad. Ruben Durante försöker inte presentera en teori för vad som bestämmer skörden. Jag är säker på att han skulle hålla med om att en sådan teori skulle vara mycket komplex etc (precis som Berg skriver i ditt citat). Det enda som behövs för Durantes hypotes är att vädervariation ska ha en negativ inverkan på skörden. Om detta stämmer så finns större anledning att samarbeta med andra på platser där vädervariationen är relativt större.
      Dina kommentarer som följer om att detta skulle vara ännu en forskare som bara slår ihop befintliga data utan eftertanke är bara tråkiga. Om du skulle ha läst artikeln så skulle du förhoppningsvis inse att Durante diskuterar alla möjliga andra sätt på vilka risk hanterades och att detta naturligtvis är en komplex fråga. Han försöker t o m säga något om denna specifika kanals betydelse relativt andra som tidigare föreslagits i andra studier etc etc.
      Tråkigt att du bara avfärdar på detta sätt baserat på dina förutfattade meningar om ”hur ekonomer är”. Jag tror mig veta att Ruben Durante skulle vara mycket intresserad av Terese Bromans avhandling och av vad hon och andra ekonomhistoriker kommer fram till och hur det påverkar hans ansats men givet ditt sätt att argumentera så kommer du osannolikt vara bryggan de två.

Trackbacks

  1. […] för spridning av innovationer och därmed lagt olika grund för ekonomisk utveckling. Via Ekonomistas springer jag på ytterligare en Montesquieiansk studie som tycker sig kunna se ett samband mellan […]

  2. […] AND THE ECONOMIC ORIGINS OF SOCIAL TRUST: AN EMPIRICAL INVESTIGATION) via the Swedish blog Ekonomistas. This article correlates the evolution of trust to historic weather instability over a 500 year […]

  3. […] ska man egentligen definiera tillit? Vad är viktigt i resonemanget? Varifrån kommer tillit? Vad hör hemma i begreppet? Hur resonerar jag själv kring det egentligen. Hur resonerar du kring […]

  4. […] en ny studie av Ruben Durante (vars tidigare forskning jag skrivit om här), Giovanna Labartino och Roberto Perotti studeras något (på det här området) så ovanligt som […]

  5. […] till ekonomisk utveckling (t ex Algan och Cahul; se tidigare inlägg om tillit med referenser här och här). Men tillit har också kopplats till demokratins funktionssätt. En modern klassiker på […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s