Läget i det franska presidentvalet

Franska presidentvalet en öppen historia. Överraskningsvalen i Storbritannien och USA har skakat etablissemanget. Samtidigt sliter flera franska presidentkandidater med interna partimotsättningar och korruptionsskandaler. Inget vet var detta kommer att sluta, men just nu verkar den största outsidern av dem alla ha störst chanser att bli Frankrikes näste president.

Socialisten Benoît Hamon gick i helgen segrande ur socialisternas primärval, en ganska avslagen slutbatalj med den tidigare premiärministern Manuel Valls. Valls är allmänt impopulär, delvis otacksamt eftersom han har fått klä skott för all den politik som president Hollande är ytterst ansvarig för. Hamon är ett oskrivet kort, fd utbildningsminister som hoppade av i protest mot Hollandes politik. Han vill se en kraftfull vänstersväng i politiken, och hans kändaste förslag är en universell inkomst, eller basinkomst, som dock ingen riktigt vet vad den skulle innebära i praktiken. Mycket talar dock för att Hamon är alltför radikal för att kunna nå andra omgången. De flesta mittenväljarna torde föredra Emmanuel Macron framför honom, och kanske även högerns Fillon. Hamon kanske endast får 15-20% i första omgången, en kombination av hans radikalism och att de riktigt till vänster ändå föredrar den ännu radikalare vänstersocialisten Mélenchon.

Högerns François Fillon, Sarkozys tidigare premiärminister och den tidigare store favoriten i hela valrörelsens, tampas just nu med en gigantisk korruptionsskandal, ”Penelope Gate”, efter veckans avslöjande att han i åratal anställt sin fru Penelope med skattemedel (sammanlagt 5 miljoner kornor i lön) utan att hon verkar ha gjort något arbete. Fillon kämpar just nu för sin politiska existens och hotar att dra sig ur hela valrörelsen ifall detta inte slutar väl för honom. Om Alain Juppé, Bordeauxborgmästaren och Chiracs fd premiärminister som Fillon slog i republikanernas primärval, då skulle komma tillbaka är möjligt, men ingenting som ännu diskuteras öppet.

Front Nationals (FN) ledare, Marine Le Pen, har sina kärnväljare och förmodligen ytterligare några röster från Sarkozyanhängare på högerkanten. Dessa kommer sannolikt att henne 25-30%, vilket mycket väl kan innebära vinst i första valomgången den 23 april. Men frågan är om hon kommer att få några fler röster i den andra valomgången där det ju krävs mer än 50% för att vinna. Hon har dessutom drabbats av en korruptionsskandal lik den som Fillon tampas med, med anklagelser om att hon felaktigt ska ha betalat löner till partifolk med EU-parlamentsmedel. Front National är också ett parti med inre slitningar; en tredjedel av partiets representater i lokala församlingar hoppat av i protest mot ledarskapet, och Le Pen angrips av hennes populära systerdotter Marion, en superkonservativ fotomodell och xenofob från Provençe som tycker att partiets ledning är alltför arabvänligt. Att fransmännen kanske heller inte vill se Front National styra landet såg vi nyligen i regionvalen där höger och vänster gick samman i Pronvençe och Nord-Pas-de-Calais och besegrade högerpopulisterna.

Slutligen har vi ”wiz kid” Emmanuel Macron, den unge bankiren som blev ekonomiminister i Hollandes/Valls socialistiska regering men som hoppade av för ett år sedan för att lansera sitt eget parti, En Marche ! (vilket intressant nog har samma initialer grundaren själv). Macron är en centerkandidat som, om han kommer till andra valomgången, mycket väl skulle kunna besegra en alltför radikal Hamon, en skandaliserad Fillon och en extrem Le Pen. Men något som talar mot Macrons chanser är att han är den ende i valrörelsen som har en direkt koppling till Hollande och dennes sittande regering. Innan han blev minister var Macron Hollandes personlige rådgivare. Regeringens impopularitet skulle därmed kunna spilla över på Macron.

Utöver dessa finns Jean-Luc Mélenchon, en vänstersocialist som är populär nog för att kunna få 10-15% i första valomgången. Och mitten-högerkandidaten François Bayrou, fd minister under Chirac. Ingen av dessa två har dock någon större chans att komma vidare till andra valomgången.

Vad säger då den aktuella prediktionsmarknaden om vinstchanserna? Det finns tyvärr ingen fransk marknad, men den amerikanska sammanvägningssajten Predictwise gör bedömningen utifrån bettingsajter att den som har störst chans att bli Frankrikes nästa president den 7 maj är Macron med 40% sannolikhet, följd av Fillon med 36%.

image

Comments

  1. Pehr Wissén says:

    Jättebra. Jag tycker det är dags att inse att efter Brexit och Trump är den engelsktalande världen mindre relevant för oss. ( New York Times konstaterade idag att ”What we have right now isn’t so much a government as a pinball machine” vilket är snyggt formulerat). Det är dags för oss i Sverige att börja läsa Frankfurter Allgemeine och Le Monde och förstå att det som händer i Tyskland och Frankrike är mycket viktigt för oss. Framförallt är det mycket viktigare nu än förr.
    Sverige som EU-land har också skäl att tänka över hur vårt engagemang ser ut. Jag tycker att vi borde bli mycket mer involverade i det som händer i EU. Till exempel Banking Union. Även EMU är värt en tanke tycker jag fast jag vet att det är väldigt kontroversiellt.

  2. Henrik Lundvall says:

    Valet till Elyséepalatset blir onekligen spännande. Men valet till Nationalförsamlingen, som följer kort därefter, kan även det bli ovanligt intressant i år. I skrivande stund har Front National endast ett mandat, av totalt 577 platser i Nationalförsamlingen. Frankrikes majoritetsvalsystem har som bekant hindrat partiet att få en representation i parlamentet som står i paritet det genomsnittliga stödet i hela valmanskåren. I årets val kan resultatet bli ett helt annat. För att komma vidare till den andra och avgörande omgången i en valkrets i parlamentsvalet krävs att 12,5% av de registrerade väljarna (i den valkretsen) röstar på partiet. I senaste parlamentsvalet, 2012, ledde denna gräns till att FN gick vidare till en andra omgång i endast 61 valkretsar. Om resultaten i regionalvalen 2015 säger något om hur väljarna tänker rösta i år, då kan antalet valkretsar där FN går vidare till en andra omgång öka dramatiskt i årets val. Resultatet skulle kunna bli att en blivande president Fillon (Juppé?) eller Macron kan hamna i den ovanliga situationen att han inte har en majoritet i Nationalförsamlingen bakom sig och sin politik. Se exempelvis artikeln ”Entre 40 et 100 députés pour le FN en 2017?”, publicerad i Libération i maj i fjol.

  3. Intressant. Kan det inte bli mycket taktikröstande mot slutet? Att Mélenchon-väljare går över till Hamon om det ser ut som att Hamon har en chans att komma till andra omgången, att Hamon-väljare-går över till Macron om det ser ut som att Hamon inte har så stor chans och det står mellan Fillon och Macron för att gå till andra omgången med Le Pen, att Fillon-väljare går över till Macron för att ev. stoppa Hamon, osv? Hamons chanser tror jag är underskattade, med tanke på att Hamon- och Mélenchon-väljarna tillsammans är större än Le Pen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s