I förra valet till Europaparlamentet deltog 45,5 procent av de röstberättigade svenskarna. Det var en uppgång jämfört med ungefär fem procentenheter jämfört med de tre tidigare EP-valen, men valdeltagande var fortfarande betydligt lägre än vad som brukar vara fallet i riksdagsvalen (2010 var valdeltagandet 85 procent). Nu slår svenska politiker på stora trumman inför EP-valet om drygt två veckor för att få upp valdeltagandet (har de månne läst mitt tidigare Ekonomistas-inlägg om detta?!). Men med största sannolikhet kommer soffliggarna fortfarande att vara många. Tillhör du dem som tvekar om det är värt att bege sig till valurnan? En experimentstudie kan ge extra motivation. [Read more…]
Vad vet vi om inkomst- och förmögenhetsfördelning över de senaste 200 åren?
2014-05-08 av 11 kommentarer
De senaste veckorna har Thomas Pikettys bok ”Capital in the twenty-first century” resulterat i att inkomst och förmögenhetsutveckling uppmärksammats på ett sällan skådat sätt. Mot denna bakgrund känns det mycket lägligt att Daniel (Waldenström) och jag precis i dagarna avslutat ett nära relaterat arbete om inkomst och förmögenhetsfördelningens historiska utveckling. Resultatet är en artikel med titeln ”Long-Run Trends in the Distribution of Income and Wealth”, skrivet som ett kapitel för Handbook of Income Distribution, Volume 2, (North-Holland) som redigeras av Tony Atkinson och Francois Bourguignon och som publiceras senare i år. Kapitlet kan dock läsas i en Working Paper version här redan nu. [Read more…]
Gary S. Becker, 1930–2014
2014-05-06 av 3 kommentarer
Som tidigare meddelats har den amerikanske nationalekonomen, professorn vid Chicagouniversitetet och ekonomipristagaren Gary S. Becker avlidit vid en ålder av 83 år. Becker är en av de stora nationalekonomerna i modern tid. Hans teorier om humankapital, familjers beteende, brott och straff, sociala normer och ekonomisk diskriminering förde in den mikroekonomiska analysen på nya “icke-ekonomiska” områden och har haft enormt inflytande över hur vi idag tänker kring dessa skeenden. [Read more…]
Hur robust är beräkningen av den högre arbetslösheten?
2014-05-05 av 12 kommentarer
Under perioden 1997-2011 blev den genomsnittliga KPI-inflationen i Sverige 1,4 procent, dvs. 0,6 procentenheter lägre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent. (Fram till och med mars 2014 är genomsnittet ännu lägre, nämligen 1,3 procent.) I en uppsats, som kommer att publiceras i American Economic Journal: Macroeconomics, hävdar jag att detta medfört att den genomsnittliga arbetslösheten under denna period blivit 0,8 procentenheter högre, motsvarande 38 000 fler arbetslösa, jämfört med om genomsnittlig inflation hade legat på målet. Detta resultat har blivit mycket omtalat och även blivit ifrågasatt, senast av Andersson och Jonung i Ekonomisk debatt. Frågan är, hur robust och pålitligt är resultatet? [Read more…]
Ryssland, Ukraina och deras respektive naturresursberoenden
2014-04-30 av 8 kommentarer
Häromveckan hade jag anledning att fundera över hur man skulle kunna beskriva vilken roll olja och gas har för Rysslands och Ukrainas respektive ekonomier på 10 minuter och lika många bilder. Detta är vad jag kom fram till: [Read more…]
Mer läsning om Piketty
2014-04-29 av 5 kommentarer
Få har väl undgått vårens stora kioskvältare inom nationalekonomisk populärvetenskap: fransmannen Thomas Pikettys uppgörelse med västvärldens kapitalistiska välfärdsstaters utveckling såväl genom historiska som under det kommande århundradet. Vi på Ekonomistas har skrivit om denna forskning vid flera tillfällen (se här, här och här) men vi är inte ensamma. I detta inlägg har vi samlat några av de tyngre kommentarerna som nyligen publicerats i den livaktiga amerikanska debatten om boken och dess budskap. [Read more…]
Om viktad skolpeng och kötid
2014-04-25 av 6 kommentarer
I Sverige som på de flesta andra håll i världen försöker skolan styra resurserna mot elever med mindre gynnsamma förutsättningar. Ett vanligt medel för att uppnå detta är att låta ersättningen till skolorna baseras på diverse socioekonomiska attribut bland eleverna. Alltfler kommuner ersätter även friskolorna enligt samma modell, men det finns även kommuner som betalar ut en skolpeng till friskolor baserat på den genomsnittliga kostnaden för de kommunala skolornas elever (se rapport från Skolverket).1 Detta kan få mycket märkliga konsekvenser, inte minst då kötid är ett vanligt urvalsinstrument bland fristående skolor.
[Read more…]
Fed och Riksbanken om låg inflation och ökad skuldbörda: en jämförelse
2014-04-23 av 14 kommentarer
Centralbanker världen över vet att ett av problemen med för låg inflation och deflation är att den ökar skuldbördan. Det är ett problem som redan Irving Fisher skrev om 1933. Men denna insikt tycks märkligt nog saknas i Riksbanken, i varje fall bland direktionens majoritet. Det framgår när man jämför hur Feds chef Janet Yellen och riksbankschefen Stefan Ingves uttalat sig i frågan. [Read more…]
Debatten om penningpolitiken blir hetare, och även internationell
2014-04-22 av 18 kommentarer
Debatten om Riksbankens penningpolitik blir hetare, och även internationell. I ett nytt nummer av Ekonomisk debatt finns flera artiklar om penningpolitiken, nämligen en artikel av mig, en kommentar av Lars Heikensten, en kritik av min analys och mina slutsatser av Fredrik Andersson och Lars Jonung samt en artikel av Per Jansson. Gnistorna flyger! Nedan finns också en sammanfattning av mitt svar på kritiken från Andersson och Jonung (vilka tycks missta sig på alla punkter) samt en kommentar till Janssons artikel.
Paul Krugman har också de senaste dagarna bidragit till debatten om den svenska penningpoliken och deflationen här (notera uttrycket ”sadomonetarism”), här och här , och om ”debt deflation” här. Jag har själv kommenterat deflationen och svensk debt deflation här. [Read more…]
Planera din valdag – och öka sannolikheten för att du faktiskt röstar
2014-04-17 av 4 kommentarer
Politiska kampanjer i USA lägger ofta minst lika mycket fokus på att överhuvudtaget få folk att rösta, som att tala om för dem vem de ska rösta på. Det är måhända inte så konstigt med tanke på att USA har ett betydligt lägre valdeltagande än många andra länder i västvärlden. Fokuset på valdeltagande finns också i amerikansk beteendevetenskaplig forskning – och kanske finns det en del att lära också för svenska politiker? [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer