Gary S. Becker, 1930–2014

Som tidigare meddelats har den amerikanske nationalekonomen, professorn vid Chicagouniversitetet och ekonomipristagaren Gary S. Becker avlidit vid en ålder av 83 år. Becker är en av de stora nationalekonomerna i modern tid. Hans teorier om humankapital, familjers beteende, brott och straff, sociala normer och ekonomisk diskriminering förde in den mikroekonomiska analysen på nya “icke-ekonomiska” områden och har haft enormt inflytande över hur vi idag tänker kring dessa skeenden.

Gary Stanley Becker disputerade i nationalekonomi 1957 vid Chicagouniversitetet, flyttade därefter till Columbia för att en tid senare återvända till Chicago där han verkade fram till sin död.

En röd tråd i Beckers forskning är hans användning av mikroekonomiska modeller för att beskriva och förklara traditionellt “mjuka” variabler i samhället och i människors beteende. Ansatsen, som han kallade “The Economic Approach”, har vunnit enormt framsteg och påverkat samhällsvetenskapen högst betydligt. Dessvärre kan inte detta korta blogginlägg göra Beckers forskning full rättvisa (se här, hans hemsida, nobelsidan, en läsvärd översikt av Assar Lindbeck i Ekonomisk Debatt i samband med att Becker tilldelades ekonomipriset 1992, en intressant intervju från 2010 i The New Yorker, chicagokollegan James Heckmans beskrivning av sin kollega från 2011).

I sin avhandling lade Becker fram nya tankar om diskriminering, där han bland annat visade att inte bara är den som diskrimineras utan även den som diskriminerar drabbas av diskriminering. Båda går miste om ett utbyte och måste söka sig en alternativ lösning, som oftast är dyrare eller sämre (eller både och). I boken Human Capital från 1964 beskriver han hur valet att gå i skolan eller universitetet egentligen handlar om beslutet att investera i sitt humankapital och att detta kapital kan värderas nästan på samma sätt som fysiskt kapital.

Brottslighet kan enligt Becker också förklaras med hjälp av ekonomiska modeller där intäkter och kostnader ställs mot varandra. Exempelvis gör inbrottstjuven inför inbrottet i princip en rationell kalkyl där hen väger intäkten (tjuvgodsets värde) mot kostnaden att åka fast (risken att bli haffad multiplicerad med böter och tiden i fängelse).

Sociala normers och samhälleliga värderingars betydelse för människors beslutsfattande var länge förbisedda i den ekonomiska standardmodellen, men Becker och kollegan Kevin Murphy visade hur dessa normer kunde integreras i nyttofunktionen och därigenom beakta deras roll för mänskligt beslutsfattande. Denna forskning sammanfattas i deras bok Social Economics från 2003.

Becker var även en aktiv samhällsdebattör, med stark slagsida åt det liberal-konservativa hållet (jag vill minnas att Sven-Eric Liedman kallade honom “värdens främste nyliberal”). Tillsammans med juristen Richard Posner drev Becker den välbesökta bloggen “The Becker-Posner blog” där dessa båda Chicagoforskare analyserade allsköns frågor med imponerande (men tidvis väl pratigt) akademiskt djup. Beckers två sista inlägg handlade om varför marijuana ska avkriminaliseras (detta skulle skada den mexikanska knarkmaffian, handeln kan beskattas, behandlas effektivare etc) och, det allra sista, varför USA borde avbryta handelsembargot mot Kuba (därför att detta skulle bli sista spiken i den havererade kommunistiska kubanska ekonomin).

Internet fylls i detta nu av dödsrunor över Gary Becker, bland annat på Chicagouniversitetets hemsida, Washington Post, av Justin Wolfers i NYT. De flesta kommer förmodligen att hylla den avlidne giganten, men några kommer säkert även innehålla kritiska kommentarer av Beckers Chicago-style economics. Förhoppningsvis kan vi se fram emot en hel del spännande meningsutbyten kring denne store samhällsvetare.

Comments

  1. Ove says:

    Jag kan rekommendera en antologi med Gary Beckers Business Week kolumner som heter “The Economics of Life”. Mycket intressant.

  2. Professor Barbara R, Bergman sammanfattade Beckers “Theory of the Family” i ett papper kallat “Preposterous Conclusions” så här:

    Women will offer themselves as wives, provided they have an “income” within the marriage (an income broadly conceived as including nonpecuniary benefits, but not specified further) of at least Z, which is the income they would enjoy as single females. The supply curve becomes completely inelastic where the quantity supplied equals the number of marriageable females,

    När jag skrivit min serie “Konstiga nobelpristagare i ekonomi” kommer Becker att ta “pride of place” tillsammans med skojarna Merton och Scoles och årets trio.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: