Lämplighetstesta vad?

Utredningen om den framtida lärarutbildningen föreslår att man ska se över möjligheten att lämplighetstesta de framtida lärarstudenterna. Förhoppningen är att man på så sätt ska hitta de bästa lärarförmågorna redan innan de gått igenom en lång och dyr utbildning. Och det låter ju bra, om vi bara visste vad som skulle testas.

Framtidens bästa lärare?

Årets lärare 2038

Erik Grönqvists och min studie som presenterades häromveckan ger inte mycket vägledning, trots att vi tittade på ledarskapsutvärdering, intelligens och betyg. Detta stämmer väl med resultaten från en ny studie av nyutexaminerade lärare i New York. Lärarnas ämneskunskaper, IQ och allmänna personlighet (ungefär samma aspekter som vår ledarskapsutvärdering försöker fånga) testades i samband med att de gav sig ut i yrket. När testen vägts samman hade de en viss förmåga att förutsäga hur det gick för lärarna framöver, men några stora effekter på elevernas prestationer var det inte fråga om.

Det bästa som kan sägas är nog att dessa test trots allt verkar betydligt bättre på att förutsäga framgång i läraryrket än lärarnas utbildningsbakgrund. Men det är inte så svårt för den fångar ingenting alls.

Kan då ingen bedöma om en lärare är bra eller ej? Jodå, rektorer verkar ha riktigt bra koll på vilka av lärarna på deras skolor som är riktigt bra och riktigt dåliga. Däremot är det sämre ställt vad gäller att skilja de ganska bra från de ganska dåliga. Ännu bättre än att förlita sig på rektorerna är därför att utvärdera hur det går för lärarna de första åren i yrket. Det har prediktiv kraft.

Synd bara att detta är till föga hjälp för dem som redan på ansökningsstadiet vill hitta framtidens bästa lärare…

Tips: Tysta tankar

Comments

  1. Jag håller helt med dig om att man kan vara skeptisk till lämplighetstester när man egentligen inte vet vad det är man skall titta efter. Detta har ju även använts vid antagning till läkarutbildningen och på Handelshögskolan i Stockholm tas ett antal studenter in varje år på ”särskilda meriter” — trots att man förmodligen inte alls vet vad som krävs för att bli en bra läkare respektive företagsledare. Polishögskolan har drivit detta till sin spets och tar bara in baserat på lämplighetstest. Men är det överhuvudtaget lämpligheten för ett yrke som ska styra antagningen till utbildningen? I så fall kan man väl mot bakgrund av er forskning ifrågasätta betygsantagningen till lärarutbildningen överhuvudtaget och lotta ut platserna i stället? Jag tror det viktigaste är att utbildningsplatser fördelas enligt någon någorlunda ”objektiv” måttstock som är förutsägbar så får individerna anpassa sig till detta — och själva försöka räkna ut vilket yrke de ”passar för”. (Betygsantagning kan visserligen leda till osund betygskonkurrens, men det löses bättre med bättre betygssättning än en massa olika och luddiga ”lämplighetstester” vid antagning.)

  2. pontus says:

    Jonas – Jag haller helt klart med om huvudbudskapet, men

    1, Ar det inte lite motsagelsefullt att utvardera larare ”innan de gått igenom en lång och dyr utbildning” under ”de första åren i yrket”. (dvs. maste man inte genomgatt en lang och dyr utbildning innan man ens kan ha ett forsta ar i yrket?)

    2, Ar inte en antagning/befodran etc. som baserar sig pa forsta aret i yrket utsatt for Lucaskritiken?

  3. nilsohman says:

    Ett apropå: Gjorde för många år en heltäckande undersökning (http://libris.kb.se/bib/922250) av de som under fyra år antagits till KTH:s Teknisk fysik-linje.
    Det visades sig, om jag inte missminner mig nu) att bara två av många undersökta faktorer predikterade studieframgång: betyget i matematik (inga andra betyg) samt studieresultaten den första terminen. En given slutsats är då att man borde ta in alla med höga betyg i matematik till första terminen och sedan låta de som lyckas bäst denna termin fortsätta.
    Nu är ju inte studierna avgörande för om man sedan blir duglig i sitt yrke. Så om man kompletterade en ”teststudietermin” med en ”testpraktiktermin” där man bedöms av erfarna lärare och därefter gör ett urval så kanske det kunde ge en mycket effektivare urvalsprocess.
    Sedan är det ju en helt annan fråga vad studenterna skulle tycka om detta.

  4. Nu tror jag inte att det är så svårt att utforma ett test som indikerar lämpligheten.

    Precis som läkaryrket så är läraryrket lite speciellt som kräver en viss personlig läggning.

    Det är inte vilket 8 – 16 jobb som helst även om det i dag är många som kör efter den mallen.

    Bara det att man inför ett test gör att många som tar läraryrket som ett andra eller tredje alternativ tänker sig för. Sannolikt avstår. Absoluta betygskrav för antagning samt lämplighetstest kommer att resultera i en rejäl kvalitetshöjning på lärarna i framtiden.

  5. Eller så gör man helt enkelt så att man kräver praktik eller omfattande vikarieerfarenhet på ett tidigt stadium i utbildningen. Kommer dessutom att leda till en bra självselektion.

  6. Robert: Det finns en studie som visar att antagningen till läkarutbildningen med hjälp av intervjuer (vilket väl får ses som ett lämplighetstest) tenderar att gynna studenter från övre medelklassen. Får man gissa att det finns en hel del läkarbarn i denna grupp? Huruvida dessa verkligen är bättre läkare eller inte vet vi inte, men bevisbördan bör rimligen ligga på dem som tror att så är fallet. Förutsägbarhet låter lovvärt men det skapar tyvärr även strategiska effekter bland eleverna som kan vara svåra att hantera. Kanske det är bättre om varje universitet/utbildning själv får välja hur de ska anta folk?

    Pontus: Jo, det är en motsägelse som jagg lite otydligt försökte få in för att visa hur svårt det är att avgöra lämlpighet på förhand. Det är möjligt att det finns ett Lucas-element i detta men det beror ju på hur svårt det är att manipulera sin undervisning etc. Tror inte det är ett stort problem men du har en poäng.

    Nils: Intressant men skillanden är att det inte är uppenbart att den som klarar studierna bäst är bäst på själva yrket. Skulle tro att kognitiv förmåga är väldigt viktigt för studieresultaten på teknisk-fysik men många andra förmågor spelar in senare.

    Reflektioner + Per: Jag tror det är mycket vettigt att ha mycket praktik tidigt (och löpande) i utbidlningen. Dessutom bör denna i möjligaste mån bedömas så att framtida arbetsgivare har något att gå på vad gäller att skilja olika nyutexaminerade lärare åt. Jag tror att ett problem med lärarutbildningen har varit att den ger väldigt lite för rektorerna att gå på när de anställer. Rapporteringen av studieresultat är så grov (och så lite baserad på praktisk undervisning) att man inte kan skilja lovande lärare från andra. Detta är för övrigt även ett problem i läkarutbildningen men de har sin AT som bidrar till att minska problemen.

  7. Marcus says:

    Då återstår väl lottning som urvalsmetod.

  8. Marcus: Lottning kräver att det finns fler sökande än platser. Så har det knappast sett ut på lärarutbildningen de senaste åren. Med eller utan lottning kanske det är bra med grundläggande kunskapskrav så att man garanterar att alla studenter klarar av att bedriva högskolestudier.

  9. Martin says:

    Kan man ens jämföra med läkarutbildningen? Varför har många av mina vänner som skulle blivit utmärkta lärare hoppat av utbildningen?

    Låg status sedan det blev ett kvinnoyrke på grund av låg inkomst.
    Låg inkomst.
    Stressad arbetssituation.
    Gymnasielärarelever tvingas dela den pedagogiska leksstugan med övriga åldrar.
    Ibland gäller inte utbildningen i övriga samhället. Istället för 80p samhällsvetenskap, inför 40p nek, 40p stats o 20p sociologi (gamla systement, gymnasienivå).

    Vad gäller yngre åldrar än gymnasiet; vad tror man eg? Många lärare på högstadiet kan inte ens stava.

    Vad göra? Mer resurser till offentlig sektor=går ej=kört. Privata alternativ och ojämlikhet… Vi får vara glada för att det finns de som fortfarande vill bli lärare.

    Lite tankar var detta men helt säkert inget nytt…

  10. David Rosenlund says:

    Jag tror att lämplighetstest inför en utbildning mest kan ta hänsyn till sådant som ryms inom begreppet social kompetens. I alla fall inför lärarutbildningen. För att sedan se till att eleverna undervisas (coachas/vägleds/whatever) av så bra lärare som möjligt tror jag det är andra verktyg som är ger bättre effekt än lämplighetstester.

    Om skolan förses med tydliga mål och skolledare som har tid, lust och kompetens att följa upp att lärarna sköter sina åtaganden kommer lärarkåren att ”tvingas” göra bra ifrån sig, oavsett matematikbetyg från gymnasium, insatser under första terminen eller andra mått som diskuterats ovan.

    Arbetsgivare (skolledare) som inte tillåter sina arbetstagare att slarva med sina viktiga arbetsuppgifter är, tror jag, ett effektivt medel för att få en kontinuerligt kompetent lärarkår.

    Att ökad konkurrens till lärarhögskolan också vore bra ser jag som självklart.

  11. David: Egentligen förs här fyra olika diskussioner. Den ena är hur man ska selektera in folk i lärarutbildningen, den andra hur utbildningen bör utformas, den tredje vilka som ska selekteras in i läraryrket efter utbildningen och slutligen hur de som är i yrket bäst ska fås att utvecklas och göra bra ifrån sig. Alla frågorna är ytterst intressanta men det finns knappast ett svar. Min poäng var snarast att jag inte tror på några stora positiva effekter av lämplighetstester i samband med antagningen. Kanske några riktiga tokstollar kan sållas bort men det gäller nog för alla utbildningar som syftar till yrken med sociala kontakter. Frågan är ens om man kan besvara den första frågan eftersom min och Eriks studie visar att en och samma egenskap verkar ha olika effekter på olika typer av elever. Om detta stämmer så kan det vara destruktivt med rigida selektionsmekanismer tidigt. Resultatet ställer dock höga krav på skolledningen att rekrytera rätt lärare till de elever som finns på skolan.

  12. Med tanke på alla svårigheter, vilket visats tydligt i diskussionen ovan, att selektera in rätt personer på utbildningen (och ev även på arbetsplatsen) kombinerat med det faktum att det knappast råder överskott på sökande till lärarutbildningen eller lärartjänster (eller?) – borde man inte fokusera på att stödja nyblivna lärare istället så lägstanivån inte blir så låg?

    Det går säkert inte att rädda alla (Maciej Zarembe gav ju exempel på några riktiga galenpannor i sin artikelserie i DN för något år sedan) men om man kan få kanske 70-80-90% av de dåliga lärarna att bli åtminstone mediokra vore mycket vunnet.

Trackbacks

  1. […] det att lämplighetstesta? Lärarubildningsutredningen har öppnat för möjligheten att lämplighetstesta framtida lärarstudenter. För den som tror starkt på sådana test är helgens artikel om […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s