För drygt 10 år sedan skrev min kollega Rikard Forslid en debattartikel om att Sverige omedelbart borde bygga en vaccinfabrik. Den grundläggande ekonomiska anledningen till att ett land inte bör förlita sig på privata vaccinproducenter är att dessa på grund av sin monopolliknande ställning inte har incitament att investera i tillräcklig produktionskapacitet. Detta kommer att fördröja leveranserna vilket gör att epidemin hinner få fäste i befolkningen innan vaccinet kan levereras, vilket ökar betalningsviljan och företagens vinst (de teoretiska detaljerna finns i denna uppsats).
Till detta kan läggas den inte oväsentliga risken att Sverige inte står först på tur om en allvarlig pandemi bryter ut och människor börjar dö. Det är inte svårt att föreställa sig att regeringarna i läkemedelsbolagens hemländer då kommer att utöva viss press på företagen att leverera vaccin till den inhemska befolkningen först, alldeles oavsett vilka avtal de har ingått.
Frågan om en vaccinfabrik har kanske fallit lite i glömska men har fått förnyad aktualitet via SvD:s artikelserie om efterdyningarna av massvaccineringen mot svininfluensan. Den som var med minns också att leveranserna var sena och att det vaccin som Sverige fick hålla tillgodo med inte var helt säkert. Exakt vad som hade hänt om det funnits en inhemsk vaccinproduktion är naturligtvis omöjligt att svara på, men argumenten för en inhemsk produktion blev knappast svagare av dessa erfarenheter.
Dessutom står det nu klart att det är dyrt att skriva kontrakt om framtida vaccinleveranser. Enligt SvD kostar läkemedelsbolagens beredskap att leverera vaccin 85 miljoner kronor per år de kommande åren (priset per dos som eventuellt levereras är hemligt). Detta ska jämföras med den kostnad om högt räknat 40 miljoner kronor per år för en inhemsk vaccinfabrik som en utredning kom fram till när det begav sig. Även om kostnaden kanske är högre idag så ter det sig alltså både billigare och säkrare att satsa på egen produktion. Att säkerställa produktionskapacitet och kompetens på vaccinområdet kan dessutom ha vissa positiva externa effekter, även om sådana är svåra att kvantifiera.
Eftersom representanter för den nuvarande regeringen tidigare varit positivt inställda till en vaccinfabrik så kanske det finns en möjlighet att frågan väcks till liv igen. Frågan är ju inte om en pandemi kommer att komma, utan när detta kommer att ske.
Ekonomistas 
Jonas,
There, fixed it for you 😉
Skämt åsido, jag känner till få saker som känns mera uppenbart, (eller omvänt, så urbota dumt att inte investera i, om man så vill). Jag har ofta undrat omkring orsaken till denna tvekan. Om det är bristande vetenskaplig kunskap och förståelse hos våra politiker, eller, en känsla av (falsk) trygghet som vi kommit att invaggas i genom de senaste årtiondenas relativa frånvaro av mera allvarliga pandemier?
Och, istället för att se 2009 års H1N1 som en väckarklocka och ett skarpt varningskott tvärsöver fören, så verkar effekten tvärtom blivit nästan den rakt motsatta, och snarare lett till ett ökat ifrågasättande.
Att en sådan satsning även skulle bära med sig många positiva effekter för ekosystemet av underleverantörer i Sverige är, (i mina ögon och erfarenhet) om uttrycket tillåts, inget man behöver tveka om.
Ibland formulerar man sig lite fegt, inte minst om man rör sig inom forskningsfält som man har dålig koll på.
Ursäkta en okunnig person – men finns det inte en risk att Sverige investerar i en fabrik för fel sorts vaccin? Hur ska vi veta i förväg vilken sjukdom vi ska förbereda oss för? Eller ska vi bygga en fabrik för varje tänkbar framtida sjukdom?
Eller är olika typer av vaccin egentligen ganska lika, så att det räcker att bygga en enda, generisk fabrik? En fabrik som sedan relativt enkelt kan ställa om sin produktion beroende på vilken pandemi vi drabbas av?
Mats, Proceduren för att tillverka influensavaccin är standardiserad. Det som skiljer är bara vilken virussträng man börjar odla. En svensk fabrik skulle under normala år tillverka det ordinarie influensavaccinet och vid en pandemi ställa om till pandemivaccin.
I Vetenskapsradions veckomagasin den 29 april talas om influensavaccin med fokus på risken för biverkningar av den typ som svininfluensavaccinet ledde till (narkolepsi). Här talas om två olika prototypvaccin som vart och ett kan utvecklas till relevant pandemivaccin; Sverige har avtal med två olika (internationella) läkemedelsbolag som ägnar sig åt varsin prototyp, så att man sedan kan välja leverans från det bolag som tillverkar det bäst lämpade vaccinet för den situation som uppstår. En fråga är väl om en svensk fabrik skulle klara att sprida riskerna till två olika prototyper. Programmet berör inte risken att bolagen inte skulle kunna leverera vaccin till Sverige, trots avtal, i en riktigt svår situation.
Lisa,
Det enkla (och snabba) svaret på din fråga är (så långt jag förstår det), nej.
Det lite längre svaret är, att din fråga i sig nog är lite av en ‘röd flundra’, dvs den är helt enkelt felställd. Däför att, vad som i slutändan visar sig vara ett bra vaccin, (med ett starkt effektivt skyddande immunsvar i relation till dess biverkningar), vet man egentligen inte förrän efteråt.
Det (tragi)komiska är att Pandremix (som vi fick i Sverige) sannolikt var ett, av de 8 pandemiska vaccin som auktoriserades i Europa för A(H1N1), som gav det allra bästa skyddet. Dvs, om dödligheten hade varit högre, så hade det faktum att vi fick just Pandemrix, troligen räddat livet på potentiellt tusentals människor (jämfört med om vi använt något av de andra vaccinen).
Men, komplexiteten stannar inte där, GlaxoSmithKline, som tillverkade Pandemrix i Europa, tillverkade samma vaccin i Kanada, under namnet Arepanrix. Samma (typ)vaccin med precis samma adjuvant AS03 som Pandemrix. Men, och här kommer det konstiga, trots att Arepanrix användes i mer än 12 miljoner doser (om jag minns riktigt), så har man inte sett någon förhöjd insidens av narkolepsi i Kanada.
Det enda som skiljer mellan de här vaccinen är några steg under tillverkningen, där man i Kanada först inaktiverade viruspartiklarna och sedan renade och slog sönder dem, medan man i Tyskland, först renade och slog sönder viruspartiklarna, och sedan inaktiverade dem.
Det ska tilläggas att de här olika metoderna används vid tillverkningen av våra vanliga årliga återkommande influensavaccin, så det är absolut inget speciellt eller unikt med dem som kan vara förklaringen till varför Pandemrix orsakade Narkolepsi men inte Arepanrix.
En ytterligare komplexitet som inte framkommit i diskussionen, är att (jag tror) samtliga av de som drabbades av narkolepsi i Finland, var bärare på en sedan tidigare identifiera risk gen (allele) som heter HLA-DQB1*0602, som är involverad i respons och reglering av immunsystemet i människor, (i Sverige så hade man, sist jag tittad efter inte analyserat detta specifikt).
Forskarna har fortfarande inte någon förklaring på hur detta hänger ihop, men den kanske mest troliga (vetenskapligt underbyggda) hypotesen just nu, är att det måste bero på flera olika samverkande faktorer, dvs A(H1N1) virusets unika struktur och hur någonting under uppreningen och inaktiveringen av just detta unika virus, påverkade hur dessa antigen sedan presenterades för, och interagerade med kroppens immunsystem hos de människor som var bärare av denna specifika genvariant.
Vad jag ville fösöka visa med ovanstående, är, att orsaken (med stor sannolikhet) är en lång sekvens av mer eller mindre (i det enskilda fallet) unika eller specifika kopplingar, som är omöjlig att förutse på förhand.
Däför är frågan om olika prototyper, när det kommer till biverkningar (som narkolepsi), sannolikt fullständigt meningslös. För att nästa pandemi kommer bestå av ett helt annat unikt virus, med hela andra unika egenskaper, vilket gör att det då precis lika gärna kan vara prototypvaccin B, som ger upphov till en helt annan svår oväntad biverkning…
Därför blev jag också väldigt besviken på vetenskapradions inslag. Men, om man lyssnar noga på vad Anders Tegnell säger, så noterar han en bit in i intervjun, ‘Vi vet inte vilket som kommer att vara det bästa vaccinet nästa gång’, men jag är rädd för att majoriteten av alla som lyssnar helt missar detta.
Feltelius, N et al, A coordinated cross-disciplinary research initiative to address an increased incidence of narcolepsy following the 2009-2010 Pandemrix vaccination programme in Sweden. J Intern Med. 2015 Oct;278(4):335-53. doi: 10.1111/joim.12391. Epub 2015 Jun 30.
@Nicklas Myhrbjörk 22:37
“Det enda som skiljer mellan de här vaccinen är några steg under tillverkningen, där man i Kanada först inaktiverade viruspartiklarna och sedan renade och slog sönder dem, medan man i Tyskland, först renade och slog sönder viruspartiklarna, och sedan inaktiverade dem.”
Har jag läst dig rätt, att det vaccin som tillhandhölls i Tyskland inte var detsamma som i Sverige?
Sedan förstår jag inte varför den svenska regeringen bedrev en aggressiv Pandemrix-vaccineringskampanj mot barn under 18 år, då databladet från GlaxomithKline säger:
“Risks
Pandemrix is commonly or very commonly associated with a range of local and systemic adverse
reactions but these are not often of severe intensity and the safety profile would not preclude the use of
the vaccine in healthy adults aged 18-60 years or > 60 years.
The current safety database is considered to be sufficient to describe adverse reactions that occur
uncommonly and to give an indication of any rare events. However, there are some adverse reactions
known to be very rarely associated with influenza vaccines and it is currently not possible to predict if
higher rates might be observed with Pandemrix compared with, for example, seasonal influenza
vaccines.”
Click to access WC500038124.pdf
@Nicklas Myhrbjörk 22:37
“Det enda som skiljer mellan de här vaccinen är några steg under tillverkningen, där man i Kanada först inaktiverade viruspartiklarna och sedan renade och slog sönder dem, medan man i Tyskland, först renade och slog sönder viruspartiklarna, och sedan inaktiverade dem.”
Har jag läst dig rätt, att det vaccin som tillhandhölls i Tyskland inte var detsamma som i Sverige?
Sedan förstår jag inte varför den svenska regeringen bedrev en aggressiv Pandemrix-vaccineringskampanj mot barn under 18 år, då databladet från GlaxoSmithKline säger:
“Risks
Pandemrix is commonly or very commonly associated with a range of local and systemic adverse
reactions but these are not often of severe intensity and the safety profile would not preclude the use of
the vaccine in healthy adults aged 18-60 years or > 60 years.
The current safety database is considered to be sufficient to describe adverse reactions that occur
uncommonly and to give an indication of any rare events. However, there are some adverse reactions
known to be very rarely associated with influenza vaccines and it is currently not possible to predict if
higher rates might be observed with Pandemrix compared with, for example, seasonal influenza
vaccines.”
Click to access WC500038124.pdf
http://www.svd.se/forskare-sverige-bor-bygga-egen-vaccinfabrik
Tack för att du och din kollega Rikard Forslid ger oss idéer som någon politiker kan ha det goda omdömet att inspireras av. Tyvärr distribueras IQ ojämt i befolkningen och politiker torde vara i konstant behov av intellektuell uppbackning.