Statens offentliga utredningar, SOU, är grundpelaren i det svenska utredningsväsendet. Sedan starten 1922 har flera tusen SOU givits ut, men de flesta av dessa har dessvärre fallit i glömska där de stått gömda i något dammigt biblioteksmagasin. Men detta gäller snart inte längre! Kungliga Biblioteket arbetar just nu med att skanna in samtliga SOU i digitalt format och göra denna digitala skatt fritt tillgänglig för alla. Detta kommer att underlätta studier av det svenska samhället och dess framväxt och sannolikt ge uppslag till många historiska jämförande analyser.
Utmärkande för en SOU är dess grundlighet i att beskriva och analysera ett visst område. Inte sällan tillhandahålls en omfattande redogörelse för den relevanta historiska bakgrunden, vilket innebär att kunskapsläget ofta sträcker sig långt tidigare än det årtal SOU:n publicerades.
Hittills har Kungliga Bibliotekets digitalisering resulterat i att ca 2350 SOU nu kan laddas ned fritt från antingen sökmotorn LIBRIS eller denna länk: http://regina.kb.se/sou/
Som Ekonomistas redan skrivit om pågår också arbete med att digitalisera och tillgängliggöra svenska tryckta källor även på andra håll. Exempelvis har SCB publicerat samtliga statistiska årsböcker sedan 1914, och även dess föregångare på 1800-talet, på webben. Framtiden ljusnar!
HT: Janne O
PS: Hugade tidningsläsare bör även besöka KB:s sida med digitaliserade dagstidningar. Än är bara en bråkdel inläst, men ambitionen är att allting ska finnas där i sinom tid.
Ekonomistas 
Är du verkligen säker på detta? Ni brukar här inte direkt välkomna historiska jämförelser som verkligen är historiska och inte börjar någon gång kring 1965. Här är skattetrycket i Sverige sedan 1900:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetrycket-historiskt/
1900 – 7,6%
Under Per-Albin, före kriget, 12-13%
1950, kring 20%, varav ca 5 procentenheter till försvaret.
Så fram till kring 1939 kan inte skattetrycket haft särskilt stor inverkan på ekonomin, även om man på 1800-talet ansåg 6% av BNP som normalt och 12% destruktivt (se Tanzi och Schuknecht).
Som exempel på hur små effekterna var kan nämnas att när pensionen höjdes 1938 eller 39, uppgick den bara till ca 10% av en normallön. Fast min pappas morfar, kring 85-årig fd skomakare kunde inte förstå hur han kunde få så mycket pengar.
Så därför torde regleringarnas inflytande på ekonomin vara mycket viktigare före “välfärds”-statens införande än skatternas. T ex fick “kommun-tekniska experter” 1931 makten att styra byggandet i Sverige. Det är därför man slutade bygga vackra hus efter detta år. Dörrfoder idag är inte breda, profilfrästa plankor utan tunna saker hopfogade med 90 graders vinkel. Sådana ingrepp har tyvärr alltid funnits så det är nog dessa som bör studeras främst.
Förlåt mig, jag missförstod helt din artikel ser jag. Du kan ta bort mitt inlägg om du vill.
Intressant med de gamla tidningarna! Tydligen skrev man “af” 1899 men “av” 1926. Dalpilen från 1926 går jättebra att läsa men Dalpilen från 1899 är jobbigare. Delvis pga det nya typsnittet som gör texten mindre grötig men jag tycker att språket skiljer sig en del också.
Det beror troligen på ortografireformen 1906 som ändrade stavningen på många svenska ord.
Okej! Tack för infon.