Om man verkligen inte har en aning om hur man ska hantera data och de möjliga förutsägelser om framtiden som kan dras av dessa, skulle man 2008 kunna resonerat så här:
“Nedanstående graf visar husprisindex i Spanien mellan 1990-2008. Om denna utveckling fortsätter så kommer Spanska huspriser redan 2020 nå nivån 350. Nu kan förstås den skeptiske säga att det inte är säkert att trenden håller i sig och att risken för en backlash är uppenbar. Mot detta talar att trenden snarast förstärkts snarare än försvagats under det senaste decenniet”
För att parafrasera Heinrich Bölls förord till “Katharina Blums förlorade heder”: Ovanstående exempel är påhittat och skulle skildringen av hur data hanteras likna de krav som tydligen ställs för att få skriva på DN-debatt, är dessa likheter varken avsiktliga eller slumpmässiga utan oundvikliga”.
Ps. Nedan är en figur över den faktiska huspris utvecklingen i Spanien…
Ekonomistas 
Det hade varit en fördel om någon referens till ett talande exempel på DN Debatt, om möjligt en viss artikel en viss dag, hade varit med. (Hoppas jag inte missade att det var med.)
I övrigt uppskattade jag inlägget mycket!
Du kanske har noterat det vid det här laget men det fanns en explicit referens (kanske för dold i sin länk) men här är den i klartext:
http://www.dn.se/debatt/sverige-blir-jamstallt-redan-under-2020-talet
Hej Jesper!
Exemplet är kanske inte så väl valt, trots allt. Fastighetspriser – det vet vi alla som läst fastighetsekonomi för Stellan Lundström – tenderar att vara cykliska. Det finns ingenting, mig veterligen, som talar för att könsfördelningen vad gäller hushållsarbete m m skulle uppvisa ett liknande mönster.
Men det dåliga exemplet förutan har du självfallet en poäng; det går inte att dra några vetenskapliga slutsatser av en extrapolering av det slag som Mikael Nordenmark gjorde i debattartikeln. Den ska i stället ses som en uppföljning av en artikel som han skrev för några år sedan där han var mycket pessimistisk om utvecklingen av jämställdheten. Tanken var att vända lite på invanda uppfattningar för diskussionens skull. Att döma av de reaktioner jag har mött har de allra flesta förstått den intentionen.
mvh
Bo G Andersson, redaktör DN Debatt
Exemplet kunde förstås ha varit som helst, poängen är den samma: Det måste i mitt tycke i alla sammanhang – även debatter – finnas ett minimum av försök till att förklara VARFÖR man bör (eller inte bör) förvänta sig att en observerad trend kommer hålla i sig eller inte. I den aktuella artikel finns inte ett spår av detta utöver det synnerligen dåliga argumentet att trenden om något varit “brantare” det senaste decenniet.
Just i jämställdhetsfrågan finns det dessutom en historia av denna typ av extrapolationer som senare visat sig felaktiga (t ex diskussionerna från 70-80-talen då man menade att lönespridning och representation på höga poster hade med utbildningsnivåer att göra och att det därför “löser sig bara man ger det tid”). Som Daniels kommentar nedan (om att det är 211 år kvar till jämställdhet) illustrerar finns dumma resonemang naturligtvis hos båda sidor i just denna debatt.
Jag tycker att detta är olyckligt just för att det tar bort fokus från de viktiga frågor om relationen mellan lagstiftning, regleringar, normer, etc. och individers beslut som ligger bakom dessa trender.
Slutligen vad gäller husprisers cyklicitet så är cyklerna de flesta talar om kortare än de långa trender som jag illustrerar i diagrammet. Den längsta varaktiga uppgången som identifieras i Agnello och Schuknecht (2009) studie av 18 utvecklade länder perioden 1970-2007 är den svenska uppgången 1997-2008. Men, som sagt detta hade inte med saken att göra. Dock är ditt försök till förklaring för varför man ska vänta sig att dessa cykler är annorlunda precis vad jag skulle efterlysa i debatt-texten.
den som är intresserad av huspriser och dess ev cykler kan läsa denna utmärkta text från Riksbanken
Click to access RUTH_kap1.pdf
Ett välkommet inlägg! Ändå är nivån på “DN debatt” oändlig mycket högre än på “Newsmill.” Det ha ofta förvånat mig varför ni utbildade och kvalificerade ekonomer som kan handskas med statistik aldrig protesterar mot det nonsens som så ofta förekommer, inte bara i debatten utan även på nyhetsplats. (Är Nordenmark medicinare? Åtminstone tidigare -för länge sedan- när jag följde sådant här var medicinska avhandlingar och studier ofta typexempel på “how to lie with statistics”.)
Bo G Andersson kommentar är ju märklig. “Man kan skriva vad som helst bara det blir diskussion.” Men läser man t.ex. artiklarna om “eurokrisen” på Newsmill verkar ju just detta vara mottot.
Nu skall jag bli litet petig mot dig: I texten mellan diagrammen hade det varit fint att få veta exakt var citatet från Böll börjar. Jag antar att det skall finnas ett anföringstecken före ordet “varken”.
Annars var det bra. Mera sådant men helst också i traditionella media.
Bra poäng, Jesper. Dessa besynnerliga extrapoleringar verkar vara vanliga i jämställdhetsdebatten. Hur många gånger har inte rubriker likt denna hörts: “211 år kvar till jämställdhet: Pappornas uttag av föräldraledighet planar ut” (klippt från TCO).
Förhoppningsvis blir det mindre av sådant hädanefter.
Ja, som sagt (i mitt svar ovan), okritiska extrapoleringar floirerar på båda sidor i denna och andra debatter och är naturligtvis alltid lika dumma.
Tror du verkligen TCO menar det? Eller om det snarare handlar om att få till en formulering som passar bra som rubrik och lockar till läsning?
Nej jag tror kanske inte att de menade det bokstavligt…och just som illustration av något kan det förstås vara ok. Just i det aktuella fallet uppfattar jag det dock inte som bara en “illustration”…
För ett antal år sedan hade DN Debatt en “debattartikel” som hävdade att kvinnor snart skulle ha bättre världsrekord än män i maraton. Hela resonemanget var baserat på en rak extrapolering av världsrekordutvecklingen.
Antagligen den sämsta debattartikeln någonsin som inte skrivits av Hedi Bel Habib.
Tackar så mycket för detta inlägg! Tyckte själv att hela resonemanget och slutsatserna från datan i debattartikeln var helt befängda! Skönt att man inte var ensam….
Varför heter inlägget “apropå” undermåliga inlägg på DN? Har ni skrivit om det förut?
Ja du, som jag redan svarat var länken möjligen lite dold men här är den explicit:
http://www.dn.se/debatt/sverige-blir-jamstallt-redan-under-2020-talet
“Apropå” står i betydelsen “med anledning av” men bättre kanske skulle varit “Undermåligt inlägg på DN-debatt” eller liknande…
Att det ska vara så förbannat svårt att svara på ett trevligt sätt..
Apropå betyder inte “med anledning av”.
Inte meningen att vara otrevlig. Blev bara uppgiven av att inlägget var otydligt. Sorry!
ok. kan bli missförstånd så här på internet 🙂 Jag håller för övrigt med om kritiken mot artikeln. Till och med person som jag som är någorlunda medelsvenssonaktig förstår att man inte kan dra de slutsatser som artikelförfattaren gjorde. Han kanske själv blev trött på de här uttalandena om att det tar 200 år innan vi blir jämställde och gav tillbaks med samma slags argument 🙂
Det där svaret var verkligen inte otrevligt.
Att det ska vara så svårt att behärska sin stingslighet åtminstone för ett ögonblick.
lg:
haha. Ja du. Tack detsamma
andy_otterstrom@msn.com kan du maila om du fortfarande känner dig stingslig
apropå, betydelse 3: “med anknytning till ngt”