Det finns stora skillnader i världen mellan hur de ekonomiska resurserna är fördelade mellan invånarna. USA är ett land som är känt för att ha en ojämlik förmögenhetsfördelning. Är amerikanerna nöjda med det? Eller skulle de vilja ha det annorlunda? Michael Norton (Harvard Business School) och Dan Ariely (Duke School of Business) frågade dem. [Read more…]
Är tid pengar i förskolan?
2013-10-18 av 20 kommentarer
Förmodligen är det få länder i världen där direktörer, regeringstjänstemän och forskare i nationalekonomi hjälper till att städa och måla om på sina barns förskola. I Sverige sker dock detta i förskolor som drivs som föräldrakooperativ. Tanken med föräldrakooperativ är att spara pengar genom att en del enklare sysslor sköts av föräldrarna och i stället använda pengarna för att anställda mer och/eller bättre utbildad personal. Det föräldrainflytande och den sociala gemenskap kooperativen skapar är förstås väldigt positiv, men det finns också en annan sida av myntet. [Read more…]
Går det att lita på kommunrankingar?
2013-10-12 av 6 kommentarer
För ett tag sedan presenterade Dagens Samhälle en besynnerlig rankinglista över årets skolkommuner och i veckan var det Lärarförbundets tur. Listorna har sina likheter men medan hög lärartäthet och en hög andel behöriga lärare resulterar i en lägre placering på Dagens Samhälles lista, så gäller det motsatta på Lärarförbundets. Sådana skillnader avspeglar naturligtvis avsändarnas intressen men kan vara svårt att se igenom vid en ytlig läsning. Man kan också konstatera dramatiska förändringar från år till år i kommunernas placeringar: på Lärarförbundets lista tappade Svenljunga kommun 194 placeringar mellan 2012 och 2013 medan Älvdalen klättrade från plats 266 till 76.
Drömmen om den neutrala politiken
2013-09-27 av 3 kommentarer
De modeller vi nationalekonomer använder för att analysera verkligheten har sina märkligheter. En sådan är att de bygger på att det finns en makt som effektivt och neutralt möjliggör ekonomiska transaktioner samtidigt som denna makt är frikopplad från samhället och dessutom inte behöver några skatteintäkter. Detta ska naturligtvis ses som en teoretisk abstraktion och inte som en beskrivning av vare sig faktiska eller önskvärda statsbildningar. Även om de flesta håller med om detta så är synen att den offentliga makten bäst förhåller sig neutral mellan olika branschintressen stark. Jag vill dock påstå att en sådan neutral stat är en omöjlighet. [Read more…]
Hungriga vargar jagar bäst, eller?
2013-09-25 av 5 kommentarer
Sendhil Mullainathan har det senaste decenniet kommit med en rad intressanta bidrag inom området beteendeekonomi. Han har tidigare skrivit en utmärkt bok om offentligekonomi i ljuset av hans och andras forskning om hur människor faktiskt fattar beslut (som Robert tipsat om) och nyligen publicerades ”Scarcity: Why Having Too Little Means So Much, skriven tillsammans med psykologen Eldar Shafir. Det är en fascinerande bok som tar sig an ett för ekonomer mycket central ämne nämligen knappa resurser. Det görs dock inte ur den vanliga ekonom-vinkeln ”hur-optimera-givet-sin-budgetrestriktion” utan genom att med en rad exempel illustrera hur känslan av knapphet inom olika områden påverkar människor som beslutsfattare. [Read more…]
Avdrag, bidrag och subventioner
2013-09-04 av 96 kommentarer
Om man kunde få ett fikabidrag från Statliga fikastödsnämnden motsvarande halva priset för varje kopp kaffe man köper skulle nog ingen tveka om att kalla detta för en subvention. Byt ut kaffe mot läxhjälp, Fikastödsnämnden mot Skatteverket, skicka utbetalningen till producenten snarare än konsumenten och kalla bidraget för avdrag, så blir förvirringen total. Vem som står för halva fikakostnaden framstår plötsligt som oklart. Frågan är därför om det går att säga något mer principiellt om vad som faktiskt är en subvention? [Read more…]
Inte självklart att satsa mer på infrastruktur
2013-06-19 av 64 kommentarer
Det här är ett gästinlägg av Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet, och Johan Nyström, teknologie doktor och nationalekonom vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Majoriteten av svenska politiker är över blockgränsen överens om att mer pengar ska satsas på transportinfrastruktur. Uppfattningen delas av Svenskt Näringsliv och SEKO med stöd av bl.a. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Globaliseringsrådet och många därtill. Det enda man tycks vara oense om är hur stora satsningar som behövs. [Read more…]
Skadar utvärderingar den offentliga sektorn?
2013-06-17 av 11 kommentarer
Det här är ett gästinlägg av Niklas Bengtsson, fil dr i nationalekonomi och verksam vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Nationalekonomer förordar ofta att offentlig verksamhet behöver utvärderas och att resultaten från dessa utvärderingar skall vägleda framtida policy. På sistone har emellertid kritiska röster höjts mot utvärderingar och fokuseringen på ”resultat” inom den offentliga sektorn. Den prisbelönta journalisten Maciej Zaremba målar i en artikelserie (som nu blir bok) upp en dyster bild av hur resultatfokusering och ”output”-mätning lett till oönskade konsekvenser inom svensk sjukvård. En liknande bild för akademin tecknas i en nyutgiven antologi redigerad av Sharon Rider, Ylva Hasselberg och Alexandra Waluszewski. I en artikel på DN debatt menar statsvetarna Shirin Ahlbäck Öberg och Sten Widmalm att resultatfokuseringen inom den offentliga verksamheten nått vägs ände. De dystra konsekvenserna av ”utvärderingssamhället” är så uppenbara att progressiva politiska krafter (vilket enligt artikelförfattarna är socialdemokraterna) har “öppet mål” om de väljer att gå till val på frågan. [Read more…]
Konsumtion som indikation på skatteflykt
2013-05-23 av 8 kommentarer
I ett tidigare inlägg noterades att en del av bevisningen i ett antal stora korruptionsfall som kartlagts av Financial Action Task Force bestod av uppgifter om konsumtion som var svår att få ihop med de anklagade politikernas inkomster. Zambias tidigare president Frederick Titus Chiluba hade betalat en enskild skräddare mer än fem gånger hans sammanlagda officiella lön under hela hans tid som president. I ett annat fall noteras att en politiker “[in] a single two-day period [.] made payments of USD 80 000 to Gucci and USD 51 000 to Dolce & Gabbana, and [had] a Paris-based shopping spree in which the [politician] bought 30 designer suits.” [Read more…]
Hur och när skulle överskottsmålet överges?
2013-05-10 av 8 kommentarer
Jag skrev nyligen om överskottsmålets framtid, ett ämne som just nu debatteras flitigt. Om målet överges, hur och när bör det då ske?
Ett av överskottsmålets syften har varit att stärka de offentliga finanserna inför kommande demografiska utmaningar. Om överskottsmålet ändras till ett balansmål kommer [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer