Den som söker ska finna

Det är allmänt accepterat att generösa arbetslöshetsförsäkringar förlänger tiden tills arbetslösa hittar jobb. Det är även allmänt känt att sannolikheten för en arbetslös att hitta ett jobb verkar gå upp när försäkringsperioden närmar sig sitt slut. Av detta skulle man kunna dra den felaktiga slutsatsen att kortare ersättningsperioder lönar sig från samhällets sida.

Ekonomisk teori (se till exempel Acemoglu & Shimer, 1999) säger oss dock att långa försäkringsperioder kan leda till bättre matching mellan arbetssökande och vakanser och därmed gynna både den enskilde (som får en högre lön) och samhället (som får bättre produktivitet och högre skatteintäkter). Frågan är naturligtvis om denna tes finner något stöd i empiri.

I Norge förlängdes ersättningsperioden från 80 veckor till 156 veckor 1997. Simen Gaure, Knut Roed och Lars Westlie har undersökt effekterna av denna reform på matchningen på arbetsmarknaden. De finner de arbetslösa visserligen sökte längre efter arbete, men när de väl hittade ett så fick de högre löner samt mer varaktiga sysselsättningar som en följd av den förlängda ersättningsperioden.

Som så ofta när det handlar om policy-utformning är det alltså en av trade-off mellan längre arbetslöshetsperioder och bättre matchning på arbetsmarknaden. Naturligtvis så kommer det också finnas en punkt när ytterligare sökande knappast är gynnsamt. Det känns dock som om de positiva sidan av arbetslöshetsförsäkringar är något som ofta glöms bort i dagens politiska debatt.

Comments

  1. Eva: ”Det känns dock som om de positiva sidan av arbetslöshetsförsäkringar är något som ofta glöms bort i dagens politiska debatt.”

    Hear hear! så sant som det var sagt! Plus det att man ofta glömmer att
    a) a-kassan är en försäkring mot social risk
    b) att den är avsedd att vara en omställningsförsäkring. Tillbaka till Gösta Rehn – ”Vingars trygghet”. Vilket innebär att individen tillåts agera mer rationellt när inte kniven ligger mot strupen från dag ett.
    c) För det stora flertalet är det knappast ett nöje att pressa pengar ur a-kassan. Vilket somliga debattörer tycks tro.

  2. Det kanske finns en aspekt till. Vad händer den person som ”tillfälligt” tar/tvingas ta någon sorts McJob? Kan han/hon räkna med att komma tillbaka till något mer avancerat om man har en McJob-stämpel i sina papper? Genom att snabbt jaga in folk i enklare jobb och se till att de stannar där slår man flera flugor i en smäll: man oskadliggör en hel del kunskaper som individerna kan ha och skadar därmed samtida och framtida utveckling i samhället, man sänker lönenivåerna för enklare jobb, man ökar mängden missnöjda på arbetsmarknaden.

  3. Björn Nilsson: jo, visst finns det en risk för inlåsning i sådana jobb. Men det finns också en utlåsningrisk i det att friställda från mer kvalificerade jobb kan få mycket svårt att få även ”McJobs”: arbetsgivare i dessa brancher anställer ogärna dem med högskolepoäng. Resultatet blir istället ”nojobs”. Men det var bara en kommentar i marginalen.

  4. Mycket bra att denna poäng med försäkringen tas fram av Eva.

    Men Björn, vilken arbetsgivare tror du rankar ett McJob lägre än att ha gått arbetslös samma period? Om du skulle anställa någon, skulle du inte hellre se att hon/han jobbat till dålig lön än att hon/han gått sysslolös?

  5. Jaha, det skulle alltså betyda att den amerikanska arbetsmarknaden är extremt dålig på att matcha arbeten med arbetssökande. Det tror jag inte på. Jag tror frågan är felställd, man borde mätt livsinkomst resp hur mycket kostnader staten har för de arbetslösa istället.

    A-kassan är bara nödvändig eftersom vi i våra högskattesamhällen är dåliga på att spara pengar inför de olika svackor vi kan drabbas av i livet.

  6. Jag tror att MJV:s kommentar inte är så i marginalen. Varför skall företaget anställa en McJobbare som verkar ha en farligt hög bildningsnivå (= kan möjligen vara benägen att ställa krav och veta hur man genomdriver dem) när man kan ta in en ofraligare variant, gärna svartjobbare eller ännu hellre papperslös, som inte kan/vågar stå på sig? Redan Adam Smith på sin tid dissade företagarna ur moralisk synpunkt så jag förstår inte varför en del liberaler idag har fått för sig att de är någon sorts ljusgestalter. Affärer är affärer.

    Till Per säger jag att personalavdelningarna bör betraktas som skumrask till motsatsen bevisas. Själv har jag kommit upp i den åldern där de inte ens tycker att de behöver bekymra sig om att besvara ansökningar från sådana som jag. Har man kunnit försörja sig ett yrkesliv, och sedan kunnat klara sig utan akassa på grund av de besparingar som LG påstår att man inte har, känns det banne mig inte trevligt.

  7. pontus says:

    Att alla tidigare (publicerade) studier inom detta omradet inte alls finner dessa resultat, utan snarare det motsatta, ar irrelevant antar jag?

    Vem ar det nu pa Ekonomistas som brukar prata om ”confirmation bias”??

    😉

  8. Ponuts: alls inte, selektionen beror snarare på min okunskap än på ”confirmation bias” (jag tror t ex fortfarande att det är dåligt med film och dataspelsvåld). Tidigare resultat är naturligtvis relevanta om de i) har en trovärdig identifikationsstrategi, och ii) är i en setting liknande den svenska. Jag fick upp ögonen för ämnet på en konferens som jag nyligen deltog i där två trovärdiga studier hade kommit till liknande slutsatser, den norska som jag nämner och en tysk som inte finns tillgänglig. Du är mer än välkommen att tipsa mig om andra relevanta studier.

    LG: Hur matchningen på den amerikanska arbetsmarknaden ser ut har jag inte tillräcklig koll på. dock skulle jag inte byta Sverige mot det amerikanska systemet med omfattande utanförskap och fattigdom.

    Björn: Jag önskar dig lycka till i jobbsökandet!

  9. von Mises says:

    Eva,

    Jag forstar att du och andra skattefinansierade forskare sympatiserar med likaledes skattefinansierade bidragstagare.

    Om nu A-kassan ar en sa fantastisk uppfinning, varfor inte gora den privat?

  10. von Mises: det var ju en intelligent invändning. inte.

  11. von Mises says:

    MJV

    Ok, forklara for mig som uppenbarligen inte ar sa intelligent pa vilket sett en skatteforsorjd individ inte har for intresse att avdramatisera bruket att leva pa andras arbete?

    Kan du aven forklara varfor en produkt som ar sa fantastiskt bra inte skulle kunna tillhandahallas av marknaden som ju tom tillhandahaller varor med tamligen begransad efterfragan?

  12. von Mises
    först & främst: jag tycker du resonerar utifrån en starkt ideologiskt biased position: precis som du beskyller t.ex. Eva för att göra. Sedan förstår jag inte relevansen med att påpeka att forskare är statsfinansierade: det hör civilisationen till att stödja forskning – även (kanske framförallt) genom statliga medel. Många av de stora – även amerikanska forskarna är fonderade genom federala fonder – dvs statliga medel.
    Sedan ställer jag inte upp på dina insinuationer att ”arbetslösa” skulle vara en sort för sig (mellan raderna hos dig: parasiter).
    Arbetslöshetsförsäkringen skulle säker kunna konstrueras på ett antal olika sätt: det ser vi ju redan i form av avtalsförsäkringar och privata inkomstbortfallsförsäkringar. Som den nu sittande borgerliga regeringen var inne på att förbjuda ett tag.
    Jag har inte problem med din intelligens – som jag inte vet något om – utan med din attityd.
    ”The state is made for man, not man for the state. And in this respect science resembles the state.”
    A Einstein (som också han var skattefinansierad från och till, men uträttade en del ändå)

  13. Eva – bortsett från de alltmer påträngande polisstatsliknande inslagen i det amerikanska samhällslivet skulle jag gärna få möjlighet att i större utsträckning än vad som är möjligt i ett intolerant högskattesamhälle styra över mitt eget liv och ta personligt ansvar. För mig har det mycket större påverkan på min livslycka än en a-kassa. Jag föredrar helt enkelt (temporär) fattigdom och självstyre framför en a-kassa på så låg nivå som den svenska. Den amerikanska sortens utanförskap är för övrigt bara andra sidan på toleransmyntet. Vill man leva som amish är det ingen som lägger sig i, samtidigt som man som svensk välfärdskramare utan tvekan skulle definiera amishlivsstilen som utanförskap.

    Det är för övrigt märkligt att du inte har bättre koll på amerikansk arbetsmarknad. När jag läste arbetsmarknadspolitik i Frescati i början av 2000-talet under min B- eller C-kurs var säkert hälften av exemplen i kurslitteraturen från amerikansk arbetsmarknad.

  14. @ LG: Fattigdom är inte mer temporär i Amerika än i Sverige. Tvärtom. Och hur du kan veta att du skulle föredra ett liv som high-school dropout i i en amerikansk trailer park framför din påtvingade svenska misär förstår jag inte.

  15. Per – jodå, fattigdom är mer temporär i USA. Och varför skulle det vara sämre att arbete i ett lågbetalt serviceyrke om man inte fullföljt gymnasiet framför att gå på Alfakassa och sedan förtidspensioneras som är alternativet i Sverige?

  16. Då har vi en empirisk tvisteknut att lösa.

    Och en orsak till att det är bättre att sakna gymnasieutbildning och familjeförmögenhet i Sverige än i USA är ju att den vuxne som är beredd att leva på studiemedel i några år i Sverige har möjlighet att skaffa sig en fullgod gymnasieexamen och vidare chans att plugga på högskolan eller i KY, medan den som hoppat av high school i USA och inte har stödjande familj kommer att ha det mycket svårt att komma tillbaka och ta sig in på något halvhyfsat college.

  17. von Mises says:

    MJV

    Jag resonerar absolut fran en ”ideologiskt biased” position. Jag tycker frihet att sjalv bestamma over sitt liv och agodelar ar MYCKET battre an det fortryck som du och Eva foresprakar.

    Har aldrig insinuerat att arbetslosa i allmanhet ar parasiter, bara de som lever pa bidrag (vilket val iofs ar de flesta i en ”valfardsstat” som Sverige….)

    Att stodja forskning med skattemedel innebar att man subventionerar aktivitet som inte har backning av folkets preferenser. Tror du verkligen att svenska folket vill ha sa mycket genusforskning tex eller tror du att staten ar en apparat genom vilken politiskt inflytelserika grupper exproprierar andra individers tillgangar for sina egna syften? Motsvarande kan inte handa pa en fri marknan eftersom det enda sattet att skaffa sig tillgangar at att tillhandahalla varor som motsvaras av marknadens preferenser.

  18. von Mises: jag undrar om du är så reprentativ för befolkningen i stort som du verkar tro. Om det skulle vara så att befolkningen inte efterfrågade vår forskning, hur kommer det sig då att många hör av sig och frågar efter den (nänä, inte du och dina gelikar då förstås). Hur poppis genusforskningen är bland allmänheten har jag ingen direkt uppfattning om (och jag håller själv inte på med det). Men det är ju andra aktörer (än forskarsamhället) som är villiga att tilldela pengar till detta område. Spinner vi vidare på ditt resonemang hamnar vi snart i frågeställningen hur legitima en rad politiska och byråkratiska beslut och regering och riksdag som institution – är bland ”folk i allmänhet”.
    Var finns det samhälle – i realiteten- som du önskar dig?

  19. @ von Mises:
    Hört talas om kollektiva varor (som forskning) och om fångarnas dilemma? Tror du att det är relevanta samhällsutmaningar som kan och (om möjligt) bör lösas?

    Att individuell nyttomaximering alltid skulle leda till det utfall som optimerar utfallet (givet individernas preferenser) må vara libertariansk religion, men det är en maxim som snabbt vederläggs på introduktionskurser i mikroekonomi.

  20. von Mises says:

    Vad far dig att tro att jag tror att jag ar representativ for befolkningen?? Jag ar sannerligen inte representativ for den svenska befolkningen som har forletts att tro pa illusionen att alla kan forsorjas genom valfardstaten. Detta ar en av anledningarna till varfor jag inte langre bor i Sverige. Da och da far man dock lite hemlangtan och da ar det skont att ga in pa sidor som dessa och bli pamind om varfor man flytta ifran forsta borjan.

    Om nu sa manga ringer och fragar efter din forskning sa borde den val vara kommersiellt gangbar utan statligt stod? Eller ar det sa att det bara finns efterfragan sa lange som priset att nastan 0? I sadana fall har du missforstatt vad efterfragan innebar.

    Personligen tycker jag det ar jattehaftigt med en manniska pa manen, teleskop i rymden som kan se anda tillbaka till big bang och ett oandligt kunskapsforrad om mossor och lavars reproduktionscykel, men nar jag tanker pa hur mycket detta kostat mig som skattebetalare ar det knappast vart det.

  21. Per – för just de fall du beskriver finns community colleges. Klart man inte kommer in på Harvard, men frågan är om man behöver det. Börja sälj bilar och var en framgångsrik säljare så lägger sig ingen i din utbildning, high school dropout eller inte, samtidigt som du kan tjäna (nästan) så mycket pengar du vill. Den möjligheten är mycket större i USA än i EU15.

    Personligen tänker jag dock inte åka till USA så länge Patriot Act, DHS osv finns kvar om inte mitt arbete kräver det efter att jag två gånger det senaste året när jag varit på semester i nordamerika fått tillbringa många timmar i immigrationskontroll. Ekonomisk frihet gör inte en polisstat acceptabel.

  22. Ja, om du har bilden att vilken amerikansk high school dropout som helst kan tjäna storkovan som bilhandlare, medan hans eller hennes svenska motsvarighet har förtidspension som enda alternativ så förstår jag att du föredrar ett amerikanskt system.

    Den stora frågan blir då varför andelen fattiga är så mycket lägre i Sverige än i USA. Kan inte de fattiga amerikanerna bara börja sälja bilar?

  23. Pär N says:

    Det är väl ungefär samma slutsatser som i OECDs Employment Outlook 2007? Långa ersättningsperioder och höga ersättningsnivåer korrelerar negativt med sysselsättningen, samtidigt som det inte finns något samband med produktionen. Det pekar på att produktiviteten blir högre när matchningen får ta tid.

  24. Per – hur många fattiga amerikaner har du hört prata om att migrera till Sverige/Europa? Hur många fattiga svenskar pratar om att migrera till nordamerika? De är kanske inte jättemånga men jag tror de _många_ fler fattiga svenskar som är intresserade av att bosätta sig i USA än det omvända. Du kan ju fundera på varför?

  25. @LG: har du data (empiri) på detta eller är det bara vilda gissningar?

  26. Andreas says:

    Eva:
    Anser du att även de med inkomst högre än 18 700 kr/mån bör få 80 procent av sin tidigare lön från a-kassan i ersättning?

Trackbacks

  1. […] under “for later use”. The Swedish blog Ekonomistas accidentally touched on a very hotly disputed element in Danish politics right now – the maximum […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s