Sociala nätverk och entreprenörskap

Det här är ett gästinlägg av Karl Wennberg (professor i företagsekonomi vid Linköpings Universitet) och Martin Andersson (professor i industriell ekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola).

Under veckan tillkännagavs att professor Olav Sorenson vid Yale är årets vinnare av det svenska forskningspriset Global Award for Entrepreneurship Research som delats ut årligen sedan 1996. Sorenson får priset för att genom sin forskning ”ha ökat förståelsen för hur entreprenörskap kopplas till sociala nätverk och till den ekonomisk-geografiska miljön där entreprenörer verkar”.

Sorenson är en intressant pristagare. Till skillnad från tidigare pristagare som t.ex. William Baumol, David Audretsch, Phillipe Aghion, Steven Klepper eller Joshua Lerner är han sociolog, men har publicerat uppmärksammad forskning i ledande tidskrifter i såväl sociologi, nationalekonomi, företagsekonomi som ekonomisk geografi.

Sociala nätverk är centrala i Sorensons forskning. En bärande idé är att pengar, idéer, information, influenser och kunskap inte är fritt tillgängliga för alla individer och organisationer, utan förmedlas via sociala nätverk, vars inverkan ofta går att kvantifiera.

Genom att kombinera insikter från sociologi, urban ekonomi och ekonomisk geografi har Sorensen utmanat etablerade modeller om drivkrafterna för entreprenörskapets geografi såväl som konsekvenserna av denna, och hur entreprenörskapets och riskkapitalets geografi påverkar och tillika påverkas av sociala nätverk.

Nedan presenterar vi ett axplock av viktiga resultat från Sorensons forskning som vi tror är av intresse för en bredare krets av nationalekonomer.

Den hemmakära entreprenören

Sorensen har utvidgat studier av agglomerationseffekter genom att undersöka hur branschutveckling kan drivas av företagsgrundarnas nätverk och sociala relationer. I analyser av danska mikrodata finner Sorenson att närhet till familjemedlemmar och vänner driver lokalisering av nya företag. Denna förhållandevis enkla förklaring tycks i många fall vara starkare än faktorer såsom faktortillgångar, resursdelning och kunskapsöverspillning, samt att ’hemmalokalisering’ (där man är född och/eller har bott länge) faktiskt kan vara ekonomiskt fördelaktigt. Dessa insikter har både utmanat och utvidgat traditionella ekonomiska teorier om rumslig agglomeration.

Riskkapitalets sociala och geografiska struktur – från nätverk till digitala plattformar

En av Sorensons mest inflytelserika studier visar att riskkapitalbolag i första hand investerar inom välavgränsade geografiska och industriella gränser, industrikluster. Eftersom information om investeringsmöjligheter cirkulerar inom geografiska och industriella kluster kommer också investeringar i riskkapital att följa samma mönster. Detta följer en grundläggande hypotes i Sorensons arbete: ” Whenever personal and professional networks play a central role in economic activity, we will likely observe spatial patterns in the unfolding of that activity.”

En av artikelns viktigaste poänger handlar dock om faktorer som bidrar till att expandera riskkapitalets geografiska och industriella utsträckning, och som följaktligen breddar riskkapitalbolagens investeringsmönster. Här visar Sorensons forskning att nätverk mellan riskkapitalbolag (så kallade co-investment networks) spelar en avgörande roll. Bolag med en central positionering i investeringsnätverk investerar över geografiska och industriella gränser betydligt oftare. Detta är en viktig slutsats då den leder till kunskaper om vikten av institutionell infrastruktur för att öka en marknads geografiska utsträckning. Sorenson slutsats är: “we believe that institutions supported by broad participation among market incumbents must precede the expansion of the spatial range of exchange in markets that rely on private information or require a high degree of trust for transactions to occur. In venture capital, the industrywide coinvestment network provides this institutional infrastructure.(Sorenson och Stuart 2001, s.1584)”

Sorenson senare forskning har följt upp detta tema och analyserat hur digitala plattformar för gräsrotsfinansiering såsom amerikanska Kickstarter eller svenska FundedByMe påverkar tillgång till finansiering. I en ny studie publicerad i Science visar han att digitala plattformar för gräsrotsfinansiering har förmedlat finansiering till nya entreprenörer och innovatörer i amerikanska regioner med begränsad tillgång till traditionellt riskkapital. Gräsrotsfinansiering via digitala plattformar tycks därmed bidra till att bredda tillgången till kapital för nya idéer utanför etablerade kluster.

Riskkapital banar väg för fler entreprenörer

Sorensons forskning har inte bara studerat riskkapitalbolagens geografi utan också studerat riskkapitalets effekter på entreprenörskap och ekonomisk tillväxt. I en artikel i Review of Economics and Statistics visar han och medförfattare att utbudet av riskkapital i en region har en positiv effekt på nyföretagande, sysselsättning och lönenivåer i amerikanska regioner. Ett viktigt resultat är att riskkapitalet stimulerar fler nya företag än det finansierar, vilket kan förklaras av två argument: Först det första kan det betyda att entreprenörer som förutspår finansieringsbehov är mer sannolika att faktiskt starta upp verksamhet när utbudet av riskkapital i en region ökar. För det andra kan det betyda att företag som får finansiering förmedlar information och kunskap till anställda, som därav blir mer benägna att starta avknoppningsföretag, eller att sådana företag utgör förebilder för andra.

Den duala effekten av ”kluster”

I en rad forskningsartiklar har Sorenson visat att resursstarka regioner är fördelaktiga miljöer för nya högteknologiska företag. I ett välciterat bidrag visar han med sina kollegor att regioner i USA med hög koncentration av redan etablerade företag i bioteknik och en samtidig rik tillgång på riskkapital uppvisar fler nya bioteknikföretag, men att de nya bioteknikföretagen inom sådana ”bioteknikkluster” växer långsammare och överlever kortare än företag utanför sådana kluster. Liknande resultat presenterades i en historisk studie av skotillverkare i USA. Ett skäl till den duala effekten av kluster är att konkurrensen är högre i klustren. Detta innebär att de faktorer som driver ”start-up” inte nödvändigtvis är samma som de som driver ”scale-up”, och att det sannolikt finns en målkonflikt mellan regionala planerare som vill utveckla regionala industriella kluster och entreprenörerna själva.

Olav Sorensons prisföreläsning äger rum 14/5 på Grand Hôtel i Stockholm. Global Award for Entrepreneurship Research är det ledande priset inom entreprenörskapsforskning med en prissumma på 100 000 euro. Priset belönar forskning som bidragit till att öka förståelsen för entreprenörskapets betydelse, instiftades 1996 och nylanserades under nytt namn 2008.