Härom dagen kom ny statistik från SCB som visar att – som DN uttryckte saken – det svenska folket 2006 kammade hem rekordhöga 135 miljarder i kapitalvinster. I beskrivningen av fördelningen av dessa vinster framkommer förvisso att fördelningen av dessa är skev över landet och mellan olika åldersgrupper och mellan män och kvinnor. Dock finns inget om det som borde vara mest intressant nämligen sambandet mellan kapitalvinster och övriga inkomster.
Varför skulle detta vara intressantare än de andra dimensionerna? Jo, kapitalvinster är en inkomstkälla men en lite speciell sådan därför att hela vinsten (och därmed hela tillägget till övriga inkomster) görs det år som vinsten realiseras. Detta betyder att en person med annars vanliga inkomster just det året kan framstå som en höginkomsttagare. En pensionär som säljer sitt hus efter att ha bott där i 30 år kommer sannolikt att göra en mycket stor vinst men i inkomsttermer skulle man vilja slå ut denna vinst på hela den tid under vilken den faktiskt uppstått. Att bara lägga till kapitalvinster till övriga inkomster kan alltså ge en skev bild av inkomsternas fördelning. Det kan t ex leda till att vi tycker att fördelningen är ojämn men i själva verket kommer ojämnheten ifrån att individer så att säga turas om att realisera sina kapitalvinster beroende på var i livet de befinner sig och sett över livet kanske fördelningen är mycket jämnare än vad den verkar varje enskilt år.
Nu tycks det dock inte som att huvuddelen av kapitalvinster är av detta slag — alltså att personer med annars genomsnittliga inkomster dyker upp som höginkomsttagare just det år när de gör sin kapitalvinst — utan det är snarare så att de stora kapitalvinsterna hamnar hos dem som också har de högsta inkomsterna. Detta gäller speciellt finansiella kapitalvinster. 2005 tjänade den tiondel som hade de högsta inkomsterna drygt 60 procent av de finansiella kapitalvinsterna (och baserat på vad jag och Daniel (Waldenström) kunnat konstatera i vår forskning så är det sannolikt så att merparten av detta tillfaller den översta procenten i inkomstfördelningen). Eftersom detta mönster också går igen år efter år verkar det alltså som att en stordel av kapitalvinsterna snarast är extra inkomster hos de grupper som också tjänar mest snarare än att de har en utjämnande effekt.
Noggrannare analys och lite mer grävade journalistik på detta tema skulle vara intressant…
Ekonomistas 
Alltså, det är fullt möjligt att jag inte riktigt hänger med här … men säg att man kontrollerade för sparande, skulle inte då inkomst bli insignifikant och mängd sparande den egentliga förklaringen? Dvs. skulle man inte dra slutsatsen att “ju mer du sparar, desto mer avkastning får du” (inte riktigt samma löpsedelsschwung på det!)
Det är ju inte särskilt förvånande att individer med hög inkomst sparar mer än de med låg …
Nej, det är kanske inte förvånande att de med höga inkomster sparar mer (däremot är det lite förvånande att sparar så mycket mer men det är en annan historia…). Poängen jag försökte göra var dock en annan nämligen vilken effekt kapitalvinster har på inkomstfördelningen.
Den vanliga inkomstfördelningsstatistiken bortser vanligen ifrån kapitalvinster, inte för att det skulle finnas någon tvekan om i vilken mån det ska räknas som en inkomst utan just för att det är så svårt att mäta dem på rätt sätt eftersom man vill fördela vinsten över alla år under vilken den uppstått. Frågan är helt enkelt vad skulle hända om man försökte lägga till den och min gissning är att det skulle visa sig att kapitalvinster ökar inkomstskillnaderna ganska mycket speciellt i toppen. (Nu är det kanske inte så mycket löpsedelschwung i detta heller men ändå…
🙂