Hur viktiga är lärare, egentligen?

Det är lustigt hur förhållandet mellan den akademiska och den politiska världen ser ut. Först producerar akademikerna forskning som visar att lärare är viktiga — till och med mycket viktiga — för elevernas skolprestationer. Detta får genomslag i politiska debatten, kanske då det stämmer med de flestas fördomar, kanske då lärarfacken gillar resultaten.

Samtidigt visar forskning från flera länder att det blir allt svårare att rekrytera toppstudenter till läraryrket och en rapport från McKinsey hävdar att det går särskilt bra för eleverna i de länder där läraryrket fortfarande är populärt. Argumenten för högre lärarlöner och bättre anställningsvillkor som ska locka toppstudenter till yrket förefaller då överväldigande.

Det finns bara två problem. För det första finns ingen enkel koppling mellan att vara toppstudent och att vara en bra lärare. För det andra har forskningen börjat ifrågasätta de gamla uppskattningarna av hur viktiga lärare egentligen är. En studie visar att lärarnas påverkan på eleverna inte verkar hålla i sig särskilt länge, en annan att man med gängse tillvägagångssätt kan visa att lärare som eleverna ännu inte haft har stort inflytande på deras resultat. Vilket ju tyder på vissa metodproblem.

Vad man lär sig av detta är väl främst att det ibland är väldigt skönt att vara akademiker och inte behöva ta ansvar för faktiska beslut. Dessutom får man viss förståelse för att politiker kan se forskarnas mantra om behovet av mer forskning som en aning frustrerande.

Comments

  1. Det är klart att lärarna betyder väldigt mycket. Egentligen behöver man ju bara gå till sig själv. Vi är nog väldigt många som kan berätta om hur den ene eller den andre läraren var personen som fick oss intresserade av det eller det, som förorsakade att vi valde den bana i livet som vi valde, eller som avskräckte oss från det ena eller det andra.

    Problemet är väl snarare vad som gör en bra lärare. Jag gissar på engagemang och ett brinnande intresse, både för barn och ungdomar och för sitt/sina ämnen. Dessa egenskaper garanteras förvisso inte av akademiska betyg. Däremot kan de förstöras av en klantig skolledning och av alltför mycket andra uppgifter. Engagemang är nämligen mycket krävande.

  2. Jag tar Kerstin på orden och ”går till mig själv” gällande lärares betydelse för mina studieprestationer i grund- och gymnasieskola. Två tankar slår mig:

    1. Endast vissa lärare spelar roll: främst de i ”svansarna”, dvs antingen väldigt bra (kunniga, kommunikativa, entusiasmerande) eller väldigt dåliga (oenagerade, ostrukturerade) lärare.

    2. Grupptryck från klasskamrater (”peer pressure”) och övrig skolmiljö är dock ännu viktigare. T ex att det är eftersträvansvärt att få bra på proven, att jämföra sig/tävla med andra, att komma i tid och sköta sig etc. Enormt viktigt (en vän i Kalifornien försvarade precis sin flytt till ett svindyrt område i Palo Alto med att hans barn därmed kommer ta del av detta ”positiva grupptryck” eftersom området befolkas av framgångsrika, asiater och andra som värderar hårt skolarbete och som kommer se till att deras barn också gör det).

  3. Mikael says:

    Det är svårt att tro, oavsett skattningar på observationsdata, att lärarnas kvalitet inte kan ha betydelse. Samtidigt tror jag Daniels kommentar är viktig, variationerna bland de flesta lärare är för små för att hitta något i observationsstudier eller småskaliga ”experimentstudier”, och det som kan ha stor betydelse är ”svansarna”?

    Diskussionen liknar ju dem om att föräldrarna inte har någon betydelse för barnets välmående och framtid (Judit Harris bok om den forskningen om jag minns rätt). Men jag har mycket svårt att tro att Tiger Woods hade varit där han är idag, med samma genuppsättning, utan en pappa som tog med honom till rangen vid 2 års ålder. Nu tillhör väl hans pappa också en ”svans”?

    Tröskeleffekter i lärarnas betydelse? Riktigt dåliga lärare kan ha betydande negativa effekter och riktigt bra lärare kan ha betydande positiva effekter. Merparten av lärarna och de små skillnader dem emellan har ingen signifikant betydelse?

    Det skulle väl vara viktig policykunskap om det kunde visa sig stämma? Kostsamma åtgärder som höjer genomsnittlig lärarkvalitet något (om man kan lyckas med det ens) har kanske ingen effekt alls, om man inte kommer åt fler av de potentiella svansarna?

  4. Per S says:

    Om vi nu tror på Daniels antagande om grupptryck – och det ska nog mycket till för att vederlägga det – så kan vi fundera på två aktuella policyområden medan han disputerar för andra gången:

    – Om det finns pluggvänliga respektive pluggfientliga grupptryck på olika håll – hur borde en skolpeng vara utformad?

    – Om inställningen till och kunskapen om utbildning framför allt avgörs i ett kompis- och föräldrasammanhang – hur relevant är utbildningspremien i diskussionen om skatten för höginkomsttagare?

  5. Jag har nu funderat fram och tillbaka och måste säga att jag inte förstår argumentet att ”bara svansarna spelar roll”. För det första kan man inte ha ”svansar” utan en fördelning där emellan. För det andra verkar argumentet innebära att genomsnittlig lärarkvalitet inte skulle spela någon roll.

    Däremot ligger det i sakens natur att man själv bara kommer ihåg särskilt bra och dåliga lärare. Jag skulle tro att det skulle förhålla sig på samma sätt om samtliga lärare hade varit dubbelt så bra som de egentligen var.

    Mikael har svårt att tro på skattningar från ”observationsdata”. Vad baseras denna misstro på? Är det månne egna observationer? Varför skulle då dessa vara bättre än mer systematiskt insamlade observationer?

    Sedan ligger det i sakens natur att skillnaderna mellan de flesta lärare är små och att det är svårt att skilja effekterna från dessa åt. Detta är samma sak som att säga att om det inte finns någon variation i data så kan man inte hitta några samband. Men om det inte finns någon variation i data så finns det heller inga skillnader i lärarkvalitet. Och finns det inga skillnader i lärarkvalitet så kan man fråga sig om enskilda lärares kvalitet egentligen har någon större betydelse. Och om inte enskilda lärare spelar roll kan man ställa sig frågan om lärare överhuvudtaget är viktiga. Kanske dominerar effekterna av familj och kompisar fullständigt?

  6. Mikael says:

    Att det finns en fördelning mellan svansarna, givetvis, men effekten behöver ju inte vara identisk (eller finnas överallt). Sen är kanske inte dagens lärarpopulation densamma (m a p kvalitet) som den för 30 år sedan (eller den om 30 år). Slutsatser kan ju inte dras för dessa tänkta hyperpopulationer av lärare, eller? Skulle du som förälder etiskt godkänna ett forskningsprojekt där ett barn till dig sattes i en klass med en slumpvis vald gymnasie drop-out som lärare i syfte att testa effekt på elevernas lärande?

    Jag tänker miljöexponering: ofta kan ett ämne öka i koncentration utan några skadliga synbara effekter till en viss tröskelnivå, sedan slår det om och leder till skada. Skulle jag gå ut och mäta nivån av ämne x i närmsta skog och titta på effekter på träden och korrelera dessa skulle jag inte se något samband. Det betyder inte att nivån av ämne X är irrelevant för trädens överlevnad.

    Om detta gäller för lärare kanske kanske det innebär att det inte är värt pengarna att satsa på att höja genomsnittlig lärarkvalitet, målet bör istället vara att ”screena bort” de som kan ha en signifikant negativ effekt (frågan är hur bra lärarutbildningen idag är på detta?).

  7. Jag symptiserar med Daniels poängtering av ”svansarna” även om jag inte gör tolkningen direkt i termer av just normalfördelning. Det som jag intuitivt tänker på är att de duktiga lärarna (ena svansen) ger effekter utanför sin egen kurs – eleverna får självförtroende och kunskaperna får direkt tillämpning utanför skolan.
    De dåliga lärarna (andra svansen) ger samma, fast motsatta effekter – eleverna får dåligt självförtroende som påverkar andra kurser och övriga livet, och kan i värsta fall skrämma bort elever från ämnet på högre nivå senare.

    ”Mellanlärarna” ger inte några speciella effekter utanför sina egna kurser, och där får grupptryck och egna drivkrafter större relativ betydelse.

  8. Richard: Jag gör mig inga illusioner om att studierna fångar alla effekter en lärare kan ha. Dock är det dessa studier som ligger bakom det yrvakna intresset för lärarnas kvalitet och nu finns studier som ifrågasätter de gamla sanningarna. Problemet är bara att vi bortom dylika studier bara kan ägna åt oss fri spekulation, vilket i och för sig är trevligt men det lär inte leda särskilt långt.

    Mikael: Vad betyder det att ”effekten inte finns överallt”? Det låter återigen som att den genomsnittlige läraren inte har någon påverkan på eleverna. Då de flesta elever har genomsnittliga lärare är detta en något störande slutsats (dock inte nödvändigtvis fel). Samma sak gäller ditt resonemang om tröskelvärden. Nu är dock kunskap ett betydligt mer kontinueligt fenomen (ingen lär sig ingenting och ingen lär sig allt) så jag förstår inte riktigt trösklarna.

    Man kan tycka att man ska ta bort den nedre svansen men kan kan även tänka sig att man ska flytta hela fördelningen uppåt. I brist på medel att flytta fördelningen kan man dock tänka sig att man vill kapa nedre svansen. Idag verkar detta dock inte vara möjligt, varken på lärarutbildningen eller därefter.

    Vad gäller forskningsetiken så förstår jag inte riktigt hur ”experimentet” skiljer sig från verkligheten (annat än med randomiseringen). Elever sätts dagligen inför lärare av olika kvalitet utan att någon säger särskilt mycket om det. Kanske är det hela idén om skolplikt som är oetisk?

  9. Klart det är oetiskt med skolplikt. Det borde vara föräldrarnas ansvar – och tar de inte detta så skulle det vara straffbart och leda till skadeståndsskyldighet.

    Alla barn borde ha en oberoende god man som försvarade dem mot deras föräldrars nycker.

  10. lg: Vad du förespråkar är i princip det system vi har. Om föräldrar inte ser till att barnen går i skolan så finns juridiska påföljder. Det är detta som är skolplikten. För övrigt finns myndigheter som ska skydda barn mot föräldrars nycker. Dock finns även ett intresse bland barn och föräldrar att skyddas mot myndigheternas nycker.

  11. Jonas – ocn när hände det senast att det lagrummet utnyttjades?

    Jag menar att straff- och skadeståndsansvaret skulle vara riktat mot barnen: dvs ger man dem inte en vettig uppväxt så in i fängelse och betala skadestånd till barnet på en nivå som gör att barnet kan kompensera för bristerna under uppväxten.

    Normalt skulle ”vettig uppväxt” innebära utbildning i en eller annan form men verkligen inte nödvändigtvis i ett klassrum med 20-30 andra barn. Skadeståndet skulle då alltså vara så högt att de kunde tillskansa sig en vettig utbildning i vuxen ålder.

    En sak som just slog mig: varför förekommer inte tutors i Sverige? Finns ju i alla fall en del som skulle ha råd med privatlärare och one-on-one-undervisning för sina barn.

    Ja, och dessa myndigheter fungerar ju bra? När åtalades någon senast för vanskötsel av sina barn? Jag undrar tex hur ”Louise i Vetlandas” mamma kan komma undan så lätt. Hon lär ju varit medveten om vem hon parade sig med. Lika väl som man ska misstro staten ska man misstro föräldrar. Och barn är usla sanningsvittnen om sin uppväxt, tex just ”Louise i Vetlanda” sa ju under eftertexterna till Uppdrag Granskning att hon fortfarande älskade honom, han är ju ändå min pappa. Även Elizabeth Fritzl (och Natalie Kampusch, även om hennes förövare inte var en förälder) har sagt liknande saker.

  12. Kristian Grönqvist says:

    Svansarna är bara en vulgär omskrivning av Gausskurvan och de flesta befinner sig i mitten av den. Självfallet är det den tyngsta delen av materialet som är betydelsefull alltså medelläraren. För enstaka elever kan en marginell lärare ha en personlig betydelse +/- men kvaliteten på skolan ligger framför allt i kraven, eller incitamenten om Ni så vill.
    Varför tror Ni intelligenta män som är bankdirektörer får bonus??? För att de inte skulle jobba annars.

  13. Mattias Woldu says:
  14. Mattias Woldu says:

    Vad gäller medellärarna eller dom som är i ”svansarna” så är det egentligen obetydligt. Per definition så kommer ALLA politiska åtgärder bara ha en effekt på medellärarna. Dom som är i svansarna är ju väl per definition anomolier. Annars skulle väl dom finnas mellan svansarna.

    Personligen så tycker jag att det viktigaste är att man använder sig av stordriftsfördelar inom produktionen av kunskap. Det finns ingen anledning till att lärare som är utbildade inom BÅDE kunskap och pedagogik inte fokuserar på att bara tillämpa kombinationen av dessa. Varför behöver man ha kunskap i pedagogik för att jobba med rättning av prov eller att hitta information?

    Det är också underligt när det kan finnas företag som http://www.myacademy.se då dessa förmodligen inte använder sig av utbildade lärare men resultaten försämras inte för det. Det handlar väl snarare om tillräckligt med engagemang av föräldrar som verkligen satsar på att barnen skall lära sig.

    Jag tror myAcademy kommer bli en succe och det kommer förmodligen komma andra uppstickare inom den industrin snart.

  15. Olle Jansson says:

    För att problematisera förhållandet mellan lärarens kvalité och elevens lärande ytterligare är det la inte helt orimligt att tro att det kan finnas ett samspel mellan dessa. En lärare som kan bedömas vara bra för en elev behöver inte nödvändigtvis vara bra för en annan elev. Personkemi och hur lärarens nivå matchar elevens nivå helt exempelvis. En lärare som tillhör ”svansen” för vissa elever är endast en medelgod lärare för andra.

  16. Thor Berger says:

    Tycker att Olle Jansson ovan är inne på en intressant linje; är det verkligen så att man kan skatta en enskild lärares kvalité, utan att ta hänsyn till elevens preferenser för olika lärarkvalitéer?

    En intressant studie vore ju att följa en klass under någon/några terminer och be samtliga i klassen att utvärdera lärarna på ett antal punkter för att studera spridningen i upplevd lärarkvalité (samt givetvis kontrollera för elevernas förutsättningar genom ex. tidigare betyg, kön, osv.). Troligt är väl att man finner att lärarna som befinner sig nära centrum i fördelningen uppvisar goda utvärderingsresultat med små avvikelser (om det finns en del i variabeln lärarkvalité som bedöms lika av alla) medan lärarna i svansarna har högre spridning (matchningsproblemet som Olle Jansson är inne på). Vidare kan man även studera hur utvärderingarna skiljer sig åt för enskilda lärare som undervisar på A/B/C/Master-nivå för att fånga upp om det finns matchningsproblem i lärarnas kontra elevernas nivåer.

    Ett intressant ämne för en C-uppsats kanske. Jag vet att universitetet som jag läser vid genomför utvärderingar vid varje kursslut, så datan borde finnas tillgänglig.

Trackbacks

  1. […] ”Belöning i skolan” och ”Bättre prestationer i skolan”. Se även docent Vlachos om lärarnas betydelse. Media: SvD1, SvD2, […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s