Utan skatt, inget avdrag

Anledningen till att ränteutgifter är avdragsgilla är att kapitalinkomster beskattas. När dagens avdragsrätt infördes var skatten på kapitalinkomster 30 procent och genom att tillåta avdrag på 30 procent av räntekostnaderna skapades symmetri: den som betalar räntekostnader på 100 kronor för att göra en investering som ger 100 kronor i avkastning har inte tjänat några pengar och bör därför inte heller betala skatt på kapitalinkomsterna. Eftersom skatten på kapitalinkomster för privatpersoner gradvis har sänkts, finns det emellertid anledning fråga sig hur sammanhängande och logiskt dagens system för kapitalbeskattning egentligen är.

Kapitalinkomstskatten sänktes först och främst när det 2007 sattes ett tak på fastighetsskatten på i dagsläget drygt 7000 kronor per år. För fastigheter värda mer än en miljon innebar detta att skatten på direktavkastningen av boende — dvs värdet av att bo i fastigheten — sänktes. Trots denna sänkning behölls avdragsrätten på hushållens ränteutgifter.

Nästa stora sänkning av skatten på kapitalinkomster kom när så kallade investeringssparkonton (ISK) infördes år 2012. På dessa konton schablonbeskattas kapitalinkomsterna och skatten är låg: på 25 procent av kapitalet betalas en 30-procentig skatt på en schablonavkastning motsvarande statslåneräntan. För en riskfri placering innebär detta att kapitalinkomstskatten sänkts med 75 procent. Edit: Som påpekas i kommentarsfältet hade jag missförstått regelverket kring ISK. I verkligheten är beskattningen mer rimlig. För mer riskfyllda och i genomsnitt mer högavkastande placeringar är sänkningen ännu större.

I och med att avdragsrätten finns kvar kan en person som betalar 100 kronor i ränta på ett lån dra av 30 kronor. På riskfri placering som ger 100 i avkastning betalas däremot bara 7,5 kronor i kapitalskatt. Den symmetri som tidigare fanns i kapitalbeskattningen är därmed borta och det finns goda möjligheter att via ISK tjäna på att utnyttja detta skattearbitrage.

Ett ytterligare problem med ISK är att den förmånliga beskattningen enbart gäller värdepapper som det finns en marknadsplats för. Kapitalskatten på bolag som inte handlas organiserat, eller för den delen bolag där man själv har mer än 10 procent av rösterna, uppgår fortfarande till 30 procent. ISK styr därför mot passivt kapitalägande.

Ett sätt att åtgärda dessa asymmetrier vore att kraftigt begränsa eller avskaffa avdragssätten på ränteutgifter och samtidigt sänka eller helt avskaffa skatten på kapitalinkomster. Detta skulle dock bli dyrt: skattesänkningarna till trots uppgick intäkterna från kapitalskatten 2013 till 170 miljarder kronor, medan ränteavdragen kostar runt 30 miljarder per år. Det är dessutom tveksamt att göra skillnaderna i beskattning mellan arbete och kapital ännu större än idag. Det är trots allt svårt att motivera varför den som tjänar på pengar på att arbeta ska betala en betydligt större andel av sina inkomster i skatt än den som tjänar pengar på kapital.

En annan möjlighet vore att enbart begränsa privatpersoners avdragsrätt. Detta skulle dock skapa ytterligare incitament för de privatpersoner som så kan att bolagisera sin privatekonomi och det är knappast önskvärt att beskattningen för samma verksamhet skiljer sig mellan bolagsformer. Mer uppenbara åtgärder vore därför att höja den låga skatten på ISK-sparande och höja taket på fastighetsskatten, samtidigt som avdragsrätten anpassas till de nivåer man landar på. Förslagsvis blir detta en del av den översyn av kapitalbeskattningen som vi verkar återkomma till här på Ekonomistas.

Comments

  1. Avdragsrätten gynnar bara rika därför är den synnerligen olämplig, vill dom rika vara lika rika så får vi sänka inkomstskatten.
    Om vi ska fördela mellan individer är en politisk fråga men att beskatta fattiga och sen subventionera rikas boende är inte rimligt.
    Jonas om vi inte förändrar skatten på dom rikas tillgångar och avskaffar ränteavdraget hur mycket ska då inkomstskatten sänkas?

    Avdragsrätten är även dåligt pga avdraget gör att inkomstskatten måste vara högre och det är inte bra för det ökar skattefusket.

  2. Bygger inte alla tankar på att man ändrar dagens positiva särbehandling av bostadslån (räntorna får dras mot arbetsinkomster, till skillnad från andra kapitalunderskott) till en negativ (får inte dras mot kapitalöverskott), alternativt en sänkning av brytpunkten för 30/21 procents avdrag?

  3. Per Engström says:

    Jonas,
    jag tolkar inte skattereglerna på ISK så fördelaktigt som du beskriver dem. På skatteverkets hemsida står:
    ”Schablonbeskattning sker genom att en schablonintäkt beräknas. Beräkningen görs genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret. Kapitalunderlaget beräknas till en fjärdedel av dels värdet av sparandet vid ingången av varje kvartal, dels inbetalningar och överföringar av finansiella instrument som har gjorts till investeringssparkontot under respektive kvartal. Den på detta sätt framräknade schablonintäkten ska du redovisa i deklarationen i inkomstslaget kapital. Det innebär att skatten på den uträknade schablonintäkten blir 30 procent. Statslåneräntan den 30 november 2013 var 2,09 procent.”
    Man dubbelräknar (kvadrupelräknar) alltså värdet på kontot varje kvartal. De 25 procenten korrigerar i slutändan för detta dubbelräknande. Det framgår också av exemplet längre ner på sidan att kapitalunderlaget ungefär motsvarar det genomsnittliga värdet under året. ISK bör alltså vara mer eller mindre ekvivalent med vanlig beskattning för en investeringsform som har statslåneräntan som avkastning.

  4. Kan du ge exempel på en riskfri placering vars avkastning överstiger statslåneräntan?

    • Nej, men poängen var att även en riskfri placering pga skattearbitraget ger positiv avkastning om den finansieras med ett riskfritt lån. Eller så hade jag tolkat regelverket innan Per Engström pekade på att jag tolkat regelverket fel.

  5. Jonas
    Du skriver att intäkterna från kapitalskatten 2013 uppgick till 170 miljarder kronor. Enligt budgetpropositionen 2013/14:1 s. 533 inkluderar det beloppet skatt på företagsvinster (bolagsskatt) ca 90 miljarder och fastighetsskatt/avgift ca 30 miljarder. Skatt på hushållens kapital var ca 30 miljarder och då inkluderar det skatt på kapitalvinster och aktieutdelningar. Så det blir inte mycket kvar av skatt på ränteinkomster. Beloppet är ju också ett netto efter avdrag för skattereduktion på räntekostnader.
    Det hindrar inte att din diskussion om kapitalbeskattningen är oviktig.
    Varför beskattas räntor över huvud taget? Varje räntekostnad är någon annans ränteinkomst, så skattebasen ränta är 0. Räntebeskattningen har bara något slags fördelningspolitiskt motiv, men skatten verkar närmast i en till det motivet omvänd riktning. De allra flesta räntorna betalas av skattepliktiga subjekt, medan en stor del av ränteinkomsterna hamnar hos skattefria subjekt och hos utländska kreditgivare (som inte beskattas av Sverige). Så egentligen skulle Sverige tjäna på att ta bort räntebeskattningen helt. När vi dessutom inte längre har någon effektiv avkastningsbeskattning av hushållens största kapitalplacering, vore det faktiskt läge att ta bort både ränteavdraget och beskattningen av ränteinkomster.
    Det hindrar inte att på sikt använda fastighetsskatt som en ren objektskatt. Oavsett beskattning kommer alla att sträva efter att bo och skattebasen flyttar inte utomlands.
    Ett borttagande av beskattningen/avdragsrätten för räntor skulle underlättas om bolagsbeskattningen avskaffas. Jag ödar inte utrymme här på varför bolagsbeskattningen är onödig, skadlig, resurskrävande och orättssäker mm mm utan hänvisar till http://niclasvirin.com/ceterum.shtml

    • Det går knappast att göra någon meningsfull skillnad mellan ränteinkomster och kapitalinkomster. Anledningen till att ränteinkomster beskattas är alltså att kapitalinkomster beskattas. Som jag var inne på kan man potentiellt skilja på beskattningen av privatpersoners och företags kapitalinkomster; precis som du skriver skulle detta gå ungefär +/- noll budgetmässigt. Problemet är att man då får olika beskattning av samma aktivitet beroende på om det är en privatperson eller ett bolag som genererar inkomsten.

      • Formellt är det enkelt att skilja ränteinkomster från kapitalinkomster (och kapitalvinster). Det underlättas dessutom rent praktiskt av att två parter definierar samma transaktion från olika håll. Så tekniskt sett vore det enkelt att avskaffa räntebeskattningen.
        Varför är det ett problem att man får olika beskattning av samma aktivitet beroende på om det är en privatperson eller ett bolag som genererar inkomsten? Problemet är väl att bolagsvinster beskattas. Estland har löst problemet genom att beskatta bolag endast för lämnad aktieutdelning och kalla det för bolagsbeskattning och fått gehör för att det inte strider mot moder/dotterbolagsdirektivet. Mottagen aktieutdelning är skattefri. Det är ju samma sak som att avskaffa bolagsbeskattningen och ha skatt på utdelningar. Mycket krångel skulle sparas och de juridisk/ekonomiska problemen med dubbelbeskattningen skulle försvinna.

  6. Ursäkta. Din diskussion är viktig, inte oviktig som jag råkade skriva.

  7. Det är väl ok med avdragsrätt för ränteutgifter, men isåfall av symmetriskäl endast mot inkomst av kapital. Idag är ju ränteutgifter avdragsgilla (upp till en viss beloppsgräns) även mot inkomst av tjänst. Det är osunt och borde kunna tas bort.

    • Det finns ett periodiseringsproblem: räntor betalas löpande medan kapitalinkomster kommer när och om de kommer. Det kanske går att lösa tekniskt, men jag har lite svårt att se hur. En annan aspekt, som dock är mer generell, är att en man i en hel del fall kan välja om man vill ta upp något som kapitalinkomst eller löneinkomst.

    • Arvidsson says:

      Helt rätt Flute. Att kvitta ränteutgifter mot ränteinkomster och reavinster inom inkomstslaget kapital är inget konstigt. Däremot är de generösa reglerna för att dra av ränteutgifter mot inkomst av tjänst anmärkningsvärd.

      • Förståsigpåare says:

        Även om jag håller med till viss del så finns det ju ett svårlöst periodiseringsproblem där räntorna tickar på vartefter emedan inkomsterna sker mycket sällan. Möjligen skulle man kunna ha något slags räntekonto där avräkningen görs först när bostaden säljs. Men det finns säkerligen problem med detta också.

  8. Mattias says:

    Låt mig komma med ett djärvt förslag som borde tilltala en nationalekonom:

    Behandla allt privatägt kapital enligt samma principer som ISK. D.v.s. istället för att ta ut skatt på flöden (ränteinkomster, reavinster, utdelningar etc) så tar man en låg skatt på stocken (det genomsnittliga totala kapitalet en person äger under året). Då menar jag allt kapital, inkl fastigheter. Skatten tas ut på bruttokapitalet, d.v.s. lånen minskar inte skatten. Då skulle man skapa väldigt starka incitament att använda kapitalet effektivt, där det ger avkastning. Antingen i form av pengar in eller av värde för en själv, som en bra bostad.

    Fördelningsproblematiken blir förstås inte lätt att hantera, men å andra sidan skulle skatten kunna vara väldigt låg, särskilt för den som placerar sitt kapital effektivt. Och det är väl det man vill åstadkomma med en skattereform?

    • Förståsigpåare says:

      Det skulle ju leda till enorma incitament att flytta alla tillgångar man kan utomlands. Allt privat kapital som inte är i form av bostäder skulle söka sig ur landet.

  9. Thomas Franzen says:

    Det viktiga är att slopande av avdragsrätten för räntor skapar asymmetrier. Detta håller man på att glömma bort.
    En uppskattning till ekonomistas som när den är som bäst leder till samtal inte bara meningsutbyte.

  10. klasakepersson says:

    När jag nu läser den här inlagan har jag mycket svårt att följa Jonas tankegång.
    Nämligen:

    Inkomst av kapital är ett eget inkomstslag när det gäller beskattning av enskild fysiker.
    Avdrag är något som påverkar underlaget för den beskattningsbara inkomsten.
    Inom inkomstslaget finns det inga begränsningar för avdragets storlek.
    Uppstår därigenom ett underskott i inkomstslaget kan det i vissa fall användas som underlag för en statligt utbetalning till den skattskyldige. Det sker genom en så kallad skattereducering som verkställs genom kreditering på skattekontot.
    För att beräkna storleken på skattereduceringen gäller särskilda regler gällande begränsningar för dess storlek.

    Fastighetsskatten är inte en skatt som påverkar inkomstslaget Kapital. Jonas koppling där är ologisk och felaktig.

    Den skatt du betalar på ISK konto är inte heller något som berör inkomstslaget Kapital.
    Du kan därför följaktligen inte heller göra avdrag för till exempel utgiftsränta för att påverka den skatten.

    ”Anledningen till att ränteutgifter är avdragsgilla är att kapitalinkomster beskattas.” Slut citat.

    Ränteutgifter är numera avdragsgilla endast inom inkomstslaget ”Inkomst av kapital”.
    Tidigare var räntor avdragsgilla även mot inkomst av tjänst, med vissa undantag för det kommunala beskattningsunderlaget. Det är den historiska förklaringen till den skattereduktion som staten nu betalar.

    Jag frågar mig, utan att vara ironisk, om Jonas och kommentatorerna någonsin har fyllt i en egen självdeklaration och förstått dess funktion.

    • Fastighetsskatten fungerar i praktiken som en avkastningsskatt på direktavkastningen av boendekapitalet. Att diskutera ekonomiska principer om beskattning med personer som enbart ser juridik och bokföring är problematiskt.

  11. klasakepersson says:

    Signaturen Flute skriver:
    ”Det är väl ok med avdragsrätt för ränteutgifter, men i så fall av symmetriskäl endast mot inkomst av kapital. Idag är ju ränteutgifter avdragsgilla (upp till en viss beloppsgräns) även mot inkomst av tjänst. Det är osunt och borde kunna tas bort.” Slut citat.

    Redan idag är det så som signaturen efterlyser. Ränteutgifter är avdragsgilla för fysisk person endast i inkomstslaget Inkomst av kapital.
    Den beskattning som sker av Inkomst av tjänst är opåverkad av ränteutgiften eftersom det inte är där avdraget sker.

    Däremot påverkas den enskilde fysiska personen av en statlig utbetalning, en så kallad skattereduktion som avräknas mot dennes fastställda och i realiteten betalda inkomstskatt.

    Det viktigt att inse att den här skattereduceringen är resultatet av underskott i en förvärvskälla.
    Skattereduktioner som inte är resultatet av underskott i förvärvskälla kan med skäl betraktas som osunda och borde tas bort.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s