Efter HSBC-skandalen: Hur mycket kapital har egentligen flytt Sverige?

Den senaste tidens avslöjanden om hur internationella storbanker (nu senast brittiska HSBC) hjälper rika västerlänningar att fly sina länders kapitalskatter har rönt stor uppmärksamhet världen över. Men hur omfattande är den förmodade kapitalflykten? Handlar det om stora förmögenheter som svenskarna fört ut ur Sverige eller är det småpotatis i jämförelse med vad som finns kvar i landet? I detta inlägg presenteras nya beräkningar av hushållens gömda utlandskapital baserat på den senaste offentliga statistiken. Resultaten är högst osäkra eftersom utlandskapitalet är oerhört svårt att beräkna på grund av stora statistiska osäkerheter, men det verkar handla om betydande belopp.

Ända sedan 1980- och 90-talens kombination av höga kapitalskatter och avreglerade finans- och kapitalmarknader har talet om en betydande skattedriven kapitalflykt från Sverige varit på agendan. Men trots det tidvis höga tonläget har kunskapen om hur mycket kapital som faktiskt har flytt landet varit minst sagt luddig. Skatteverket och SCB har vid olika tillfällen försökt uppskatta storleken på detta utlandskapital och fram till mitten på 2000-talet visade deras metoder på likartade resultat, men efter revideringar i nationalräkenskaperna upphörde den likheten (vilket jag 2011 skrev om här och här).

Hur ser det då ut idag efter en rad nya revideringar av national- och finansräkenskaperna? I figuren nedan redovisas storleken i kronor på det förmodade utlandskapitalet enligt de två huvudmetoderna som använts (samtliga data och beräkningar finns i denna datafil på min hemsida). Den ena metoden, “Restpost i Betalningsbalansen”, bygger på en ackumulering av den restpost som uppstår när summan av betalningsbalansen, kapitalbalansen och handelsbalansen inte summerar till noll. Om det är en rent slumpmässig statistisk felräkning borde restpostens ackumulerade belopp vara noll, men om den är konstant negativ betyder det att kapital oförklarligt stannar kvar i utlandet. Man kan emellertid inte utesluta att det föreligger systematiska felmätningar i t ex handelsstatistiken. Den andra metoden, “Oförklarat sparande i NR”, handlar om att man jämför det sparande som nationalräkenskaperna (NR) visar genom skillnaden mellan hushållens totala inkomster och hushållens konsumtion, och det sparande som finansräkenskaperna redovisar i form av transaktioner i hushållens alla bankkonton och aktiedepåer. Ytterligare en fråga är om utlandskapitalet ska antas öka i takt med någon avkastning eller om man kan anta att avkastningen konsumeras. I serierna nedan har ingen avkastning lagts till (vilket skulle gjort siffrorna än större).

Resultaten i figuren visar på betydande avvikelser mellan de två metoderna. Medan betalningsbalansens restpost visar på ett konstant ökande utlandskapital visar den andra serien på stora fluktuationer. Variansen minskar givetvis trovärdigheten i dessa uppskattningar. Dessutom är det besynnerligt att båda serierna visar på en ökad kapitalflykt efter att förmögenhetsskatten avskaffades 2007. Men icke desto mindre antyder båda serierna att vi idag har en situation där det finns betydande mängder svenskt kapital undangömt i utlandet. Det oförklarade sparandet i NR säger att beloppet år 2014 (som bygger på de tre första kvartalen) är 468 mdr medan restposten i betalningsbalansen säger att det är hela 1295 mdr. Som sagt ska dessa siffror tas med en oerhört stor nypa salt, men att de återigen pekar åt samma håll, om än med skillnader i magnitud, är intressant.

image

Hur stora är dessa belopp relativt storleken på den svenska ekonomin, t ex mätt i form av BNP? Och hur ställer sig beloppen i förhållande till de förmögenheter som hushållen sägs äga enligt den officiella statistiken? Den andra figuren i detta inlägg visar storleken på det uppskattade utlandskapitalet i förhållande till BNP. Bilden är likartad i termer av de trender vi såg i den första figuren, men nu ser vi även att utlandskapitalet idag motsvarar mellan en tiondel och en tredjedel av BNP, alltså en icke oansenlig mängd makroekonomiskt sett.

Om vi jämför med storleken på hushållens förmögenhet i Sverige, som idag är ungefär elvatusen mdr kr, betyder det att mellan fem och tio procent av förmögenheterna är undangömda. I förhållande till enbart hushållens finansiella nettotillgångar, vilka är knappt 7000 mdr kr, är det mellan 7 och 18 procent. I en uppskattning på global nivå, dock med delvis annan metod, fann fransmannen Gabriel Zucman att det gömda utlandskapitalet motsvarande åtta procent av de finansiella tillgångarna.  Den totala mängden beskattningsbar förmögenhet år 2006 var 823 miljarder, vilket ligger ungefär mitt emellan de två skattningarna i den första figuren ovan.

image

Sammantaget visar den senaste statistiken att det gömda utlandskapitalet kanske inte är så obetydligt. De siffror som kommit fram i samband med HSBC, om ca 500 svenskar som var och en gömt undan mångmiljonbelopp, skulle i sådana fall bara vara toppen på ett isberg.

Comments

  1. ” kanske inte är så obetydligt”
    Snarare ohyggligt stort! De följdfrågor jag ställer mig är: Hur går fusket praktiskt till? Vilka svenska ekonomer, banktjänstemän och jurister lönearbetar i Sverige med att facilitera den här stora och samhällsskadliga brottsligheten? Det verkar osannolikt att alla de kriminella själva reser till Schweiz eller Cayman eller liknande platser och styr upp detaljerna.

  2. Kalle says:

    100 000 människor har gömt undan 100 miljarder USD. Det är 1 miljon per person som är undangömd. 500 var svenskar vilket då alltså motsvarar 500 miljoner USD.

    Jag är inte imponerad av journalistiken.

  3. Undrande ekonomistudent says:

    Intressant artikel!

    Undrar dock om avregleringen av den svenska kapital- och finansmarknaden inte också lett till ett ökat inflöde av utländskt kapital och om detta i sådana fall kanske borde jämföras med det svenska kapital som flytt landet? Menar helt enkelt att en pengaflykt kanske är en relativt naturlig konsekvens av en avreglering och att uppförstorandet av det som ett problem borde ses i ljuset av det utländska kapital som samtidigt flödar in.

    • Den jämförelsen haltar, såvida du inte påstår att utländskt kapital i liknande magnituder *göms* i Sverige. Det här rör sig om organiserad brottslighet, inget annat. Tyvärr har Sverige även en miljonärsrabatt för grovt kriminell verksamhet i form av möjligheten till ”självrättelse”.

  4. Mattias says:

    Fri rörlighet i EU och ökad invandring leder till att en hel del inkomster löpande skickas ”hem”?

Trackbacks

  1. […] Men det är nog bara toppen av ett isberg, skriver Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, på bloggen Ekonomistas. […]

  2. Luigi Wewege skriver:

    Luigi Wewege

    Efter HSBC-skandalen: Hur mycket kapital har egentligen flytt Sverige? – Ekonomistas

  3. […] Men det är nog bara toppen av ett isberg, skriver Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, på bloggen Ekonomistas. […]

  4. […] avslöjanden om banken HSBC som hjälpt rika människor att undkomma skatt. Utifrån detta gjorde professorn i nationalekonomi Daniel Waldenström en beräkning av hur stor den svenska kapitalflykten skulle kunna vara. Hans beräkning hamnade på någonstans […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 8 236 andra följare