1. Pikettys bok om förmögenhets- och inkomstklyftor recenseras av The Economist.
4. Noah Smith om den moderna makroekonomins mest centrala ekvation.
5. Christian Lundahl om vad kan vi förvänta oss av en internationell skolkommission?
Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
1. Pikettys bok om förmögenhets- och inkomstklyftor recenseras av The Economist.
4. Noah Smith om den moderna makroekonomins mest centrala ekvation.
5. Christian Lundahl om vad kan vi förvänta oss av en internationell skolkommission?
Tidigare i veckan presenterade finansminister Anders Borg budgetpropositionen för 2013 inför Nationalekonomiska Föreningen. En fråga han ägnade … [Läs vidare]
Avdraget för hushållsnära tjänster verkar bli frågan som ska väcka väljarnas känslor inför valet i höst. Avdrag står mot skatteintäkter, … [Läs vidare]
Som nationalekonom är man benägen att inte tillskriva enskilda individer någon större roll i historien. Vad är väl ett enskilt öde - om än ett mäktigt … [Läs vidare]
EU-kommissionens förslag till ny sjuårsbudget har fått hård kritik för stora nedskärningar i jordbruks- och regionalstöden samt för att den ger större … [Läs vidare]
Det här är ett andra gästinlägg av John Hassler och Per Krusell, båda professorer i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på … [Läs vidare]
Jag prenumererar just nu inte på The Economist, men jag kan läsa detta som gör mig obenägen att gå vidare:
”Early in the industrial revolution stagnant wages and concentrated wealth led David Ricardo and Karl Marx to question capitalism’s sustainability.”
Problemet är att Ricardo och Marx var blinda för verkligheten omkring dem. Reallönerna steg stadigt, arbetarna flockades till industrin pga de mycket bättre arbetsförhållandena än inom jordbruket. Deirdre McCloskey diskuterar detta ingående i Bourgeois Dignity bl a. Dickens skrev vitt och brett om detta, men tittade själv aldrig efter.
Se också Bryan Caplan’s inlägg här:
http://econlog.econlib.org/archives/2013/11/return_to_high.html
Avundsjuka är dock ett permanent mänskligt fenomen. Fanns inte avundsjukan skulle ekonomer oroa sig för avsaknaden av inkomstklyftor. Funnes det inte klyftor skulle det inte finnas några som helst incitament.