Det hänger på undervisningen

I dag släpps en IFAU-översikt av den svenska utbildningspolitiken och alla med ett intresse för utbildningsfrågor bör läsa den. Inte minst är det avslutande kapitlet där orsakerna till svenska elevers försämrade skolresultat diskuteras intressant. I stället för att som Skolverket bara räkna upp möjliga faktorer så försöker författarna dra mer långtgående slutsatser, bland annat genom att jämföra den svenska utvecklingen med den finska och norska. Medan elever i Finland presterar allt bättre i internationella jämförelser så ser den norska utvecklingen ut ungefär som den svenska.

Till att börja med konstaterar man att det går mycket bättre både för invandrare och icke-invandrare i den finska skolan än i den svenska varför invandringen inte haft en avgörande betydelse. Det hade inte heller resursneddragningarna under 1990-talet; även Finland genomgick en stor ekonomisk kris med stora neddragningar av skolresurserna, dock utan några försämringar av resultaten. Dessutom var aldrig nedskärningarna i Sverige så stora att de skulle kunna förklara mer än en liten del av försämringen.

Resursfördelningen verkar dock ha blivit mindre riktad mot att minska skillnader mellan olika grupper efter att skolan kommunaliserats. I kombination med ökad segregation och differentiering kan detta ha bidragit till ökad spridning och i genomsnitt försämrade resultat. De estimat som finns tyder dock på att detta inte kan förklara mer än en bråkdel av den totala nedgången.

En annan möjlig förklaring har att göra med förändringarna av lärarutbildningen, en större andel obehöriga lärare och att det är allt svårare att rekrytera toppstudenter till läraryrket (se även här). Detta håller dock inte som förklaring eftersom det främst är inflödet av nya lärare som påverkats medan stocken av verksammma lärare förändras för långsamt för att detta ska kunna vara en trovärdig förklaring.

I stället landar rapporten i att det är förändringarna av skolans arbetsformer som ligger bakom försämringarna. Lpo 94 betonade ett individualiserat arbetssätt och lärarens roll gick från att undervisa till att handleda. Alla vet hur det låter: ”eftersom kunskap finns att hämta i överflöd [på nätet] och då dagens kunskap är förlegad i morgon så är det viktiga att barnen lär sig forska fram kunskapen på egen hand”. Eftersom den norska skolan influerades kraftigt av de svenska idéerna så stämmer denna förklaring väl överns med att utvecklingen i båda länderna varit likartat dålig.

Tyvärr har svenka pedagoger i allmänhet skytt kvantitativ forskning som pesten, annars hade det kanske inte behövt gå så illa. Denna visar nämligen — föga förvånande — att lärarnas undervisning är mycket viktig och när undervisning ersätts av eget arbete, då lär sig eleverna mindre. Exemplevis hänvisar rapportförfattarna till de försök med strukturerad helklassundervisning i läs- och skrivförståelse som genomförts i Storbritannien. Elever lärde sig betydligt mer när läraren talade om vad de skulle göra än när eleverna fick klura ut detta själva. Självfallet drabbas barn vars föräldrar har förutsättningar att hjälpa dem mindre negativt av detta individbaserade arbetssätt än de som har mindre hjälp att hämta hemifrån.

Det förändrade arbetssättet kan alltså förklara både den allmänna nedgången och den ökade spridningen i svenska elevers prestationer. Dessutom undrar jag om inte arbetssättet påverkat vilka som söker sig till läraryrket; det är trots allt en annan sak att undervisa än att vara coach eller mentor.

Någon kanske invänder att det är självklart att svenska elever presterar sämre på kunskapstester eftersom den svenska skolan fokuserar andra saker; de färdigheter svenska elever lär sig kan vara värdefullare än att ha huvudet fullt av förlegade fakta och meningslösa räkneregler. Så kan det vara, men för att föregripa en ostrylig diskussion vill jag till eventuella kritiker säga: visa mig evidensen, så kan vi prata sen.

Comments

  1. Andreas says:

    ”Elever lärde sig betydligt mer när läraren talade om vad de skulle göra än när eleverna fick klura ut detta själva.”

    Berätta det för lärarna på FEK-institutionen på SU, för det verkar de inte ha fattat.. och det spelar heller ingen roll om man som student berättar det för dem för det lyssnar de inte på i alla fall..

  2. Thomas Jansson says:

    ”Till att börja med konstaterar man att det går mycket bättre både för invandrare och icke-invandrare i den finska skolan än i den svenska varför invandringen inte haft en avgörande betydelse.” (för att svenska elever presterar sämre rent allmänt än finska elever, mitt förtydligande)
    Om man i rapporten menar att det finns ett kausalitetssamband mellan dessa båda företeelser är man nog ute på tunn is.

  3. Hur var det med neddragningarna i början av 90-talet: jag har hört att det faktiskt inte skedde några neddragningar alls i skolan, däremot skedde inga anslagsökningar under några år. Men samtidigt borde väl detta i princip, eftersom ekonomin krympte och det var till och från rådde deflation, betyda anslagsökningar i alla fall.

    Någon som har siffror på detta?

  4. Martin (gymnasielärare) says:

    Detta är en alldeles självklar analys som det är mycket märkligt att skolpolitiker av olika ideologisk färg haft så svårt att ta till sig. Nej, Socialdemokraterna, om skolans problem hade varit en resursfråga hade givetvis Sverige givetvis varit bäst, och inte efter div östeuropeiska länder i internationella tester. Nej, Jan Björklund, tidigare betyg kommer inte att ha någon som helst effekt på dessa testresultat, så länge det inte kombineras med ökad statlig kontroll och styrning t ex genom nationella prov etc. I Haninge ökade man på ETT ÅR måluppfyllelsen DRAMATISKT genom enkla administrativa åtgärder (som att meddela lärarna att det nästa år är 80% godkända elever på standardiserade tester. Punkt jävla slut. Tro fan att lärarna då måste jobba mot just dessa mål – och inte släppa eleverna helt fria att ta ett ansvar de inte tar). Det egna arbetet har lett till kunskapsmässiga katastrofer på högstadiet, och när ska man sätta stopp för skolor som har detta som affärsmodell (Vittra etc)?

  5. lg: Jodå, det skedde ganska stora neddragningar under 90-talet. Se exempelvis denna skrift. Dock kan man säga att 2000-talet präglades av lika stora resursökningar och lärartätheten är i princip uppe på det tidiga 90-talets historiskt höga nivåer.

  6. Jonas says:

    Svenska skolan präglas av kravlöshet.
    Läs Inger Enekvist böcker.
    Att hålla på och undervisa omotiverade elever är resursslöseri

  7. ”de färdigheter svenska elever lär sig kan vara värdefullare än att ha huvudet fullt av förlegade fakta och meningslösa räkneregler. Så kan det vara, men för att föregripa en ostrylig diskussion vill jag till eventuella kritiker säga: visa mig evidensen, så kan vi prata sen.”

    Önskar att någon ville undersöka detta. Jag tillhör de som menar att standardiserade prov och internationella kunskapsmätningar i nuvarande utformning är totalt meningslösa/värdelösa. Dåliga resultat på dessa prov/mätningar är inget att begråta. Däremot vore det verkligt intressant om man på något sätt kunna mäta kompetenser som förståelse (inte bara rapa upp lösryckta orelaterade fakta för att sedan glömma, utan t.ex. förstå samband och hur saker hänger ihop) och kritiskt tänkande.

    Inger Enkvist är nog den värsta populisten jag någonsin läst. Den skolan hon vill ha är direkt antidemokratisk och kunskapsfientlig. Dvs om kunskap har att göra med förståelse och inte med korvstoppning. Jag lärde mig i princip ingenting på grundskolans historielektioner men massor på universitetet där jag lärde mig att fokusera på samband och stora linjer snarare än lösryckta enstaka fakta som årtal osv.

    Vi ska inte utbilda robotar även om robotars ”kunskaper” är enkla att mäta och utvärdera.

  8. Jonas> Jag förstår din poäng med evidens men du måste väl ändå hålla med om att validitet räknas minst lika högt som reliabilitet i detta sammanhang? Vi kan göra aldrig så noggranna mätningar av elevers kunskaper om dessa definieras som lösryckta fakta eller rent mekaniska färdigheter, men till vilken nytta om validiteten (dvs överensstämmelsen med de kunskaper och färdigheter som individer behöver i yrkes-, privat- och samhällsliv) är obefintlig?

    Den svenska skoldebatten är alldeles för okritisk i relation till validitetsfrågan när det gäller tester och mätningar.

  9. TJ: Jag vill ha någon sorts belägg för att svenska elever blivit väsentligt bättre i andra relevanta dimensioner än just de som – många olika – kunskapstester lyckas mäta. Rent generellt är det svårt att tro att det finns en negativ korrelation mellan de kunskapsdimensioner man kan mäta och de man inte kan mäta. Ibland kan så vara fallet men det är knappast ett generellt fenomen. Ulf P Lundgren och Mats Ekholm har troligtvis mer på sitt samvete än Inger Enkvist; de har exempelvis haft centrala skolbyråkratiska maktpositioner.

    Jag skulle för övrigt vilja få några belägg på att elever som har kunskaper är mer robotlika än de som saknar en intern kunskapsbank.

  10. Martin (gymnasielärare) says:

    Som vanligt i skoldebatten finns det inget mellanting. Inger Enkvist är en tramsig populist som inte förstår ett smack om dagens skola – men det är Mats Ekholm och Hans Åke Sherp också. TJ: jag vågar påstå att det du lärde dig på universitetet och den förståelse du fick passerade genom ett mycket omfattande arbete. Jag delar denna erfarenhet – som framförallt kan relateras till det vida begreppet läsförståelse. Genom att kritiskt hårdstudera facktext och få stoffet återberättat av duktiga föreläsare, och tuggat genom seminarier blir man mycket duktigare på att se samband, analysera, förstå helheter etc etc. Det är detta som inte sker på grundskolor och gymnasier. Inlärning genom fritt valt arbete, fri forskning etc stannar i absolut bästa fall vid att eleverna lär sig lite enkla basfakta från Wikipedia (inget ont om Wikipedia i övrigt). Hur överföra din erfarenhet från universitetet till grundskola och gymnasium? 🙂

  11. Som ytterligare svar till TJ villl jag lyfta fram att det verkar som om svenska elever har en internationellt sätt låg förståelse för matematik; de använder sig enligt Skolverket av matematiken på ett mekaniskt sätt. Dessutom är eleverna rädda för att begå misståg när de räknar.

  12. markus says:

    Spännande skoltider stundar i och med den nya läroplan som kommer på ett litet slag.

    Däremot är jag inte alls särskilt övertygad om att det är läroplanen som står för den största delen av styrningen mot en viss undervisningstyp.

    Min erfarenhet som lärare är att läroplanerna har en rätt liten roll i lärarnas medvetande.

    Däremot har vi lärare marinerats i individualiseringens förtjänster, och det är detta som driver mot individualiserad undervisning vilket i praktiken inte blir undervisning utan ensamarbete, i bästa fall övervakat.

  13. Svenska elever presterar sämre för att de kan mindre. Man lär sig inte analysera eller tänka kritiskt i ett vakuum, för det krävs att man lär sig tillräckligt mycket för att kunskap ska börja kollidera med annan kunskap och sätta igång processer.

    Du verkar lägga skulden dels på betygssystemet, dels på undervisningsmetoderna. Jag lägger skulden på kommunaliseringen, den konkurrensutsatta skolan, bristen på statlig resultatkontroll, förändringen av lärarutbildningen och den djupt gående förändringen av lärarnas arbetsvillkor.

    http://helenavonschantz.blogspot.com/2010/07/den-svenska-skolan-eller-down-shit.html

Trackbacks

  1. […] tycks främst ha uppmärksammats av borgerliga representanter, som tacksamt tagit upp den vänsterliberala pedagogikens misslyckande och den påstått […]

  2. […] PJ Anders Linder apropå Jonas Vlachos text på Ekonomistas, Det hänger på undervisningen, i sin tur apropå rapporten IFAUs nyligen släppta rapport Den Svenska Utbildningspolitikens […]

  3. […] ifrågasätts. Nya rön visar att tidiga betyg gynnar elever från studiesvaga miljöer och att frånvaron av traditionellt undervisande lärare troligen förklarar sämre svenska […]

  4. […] bör alltså sökas på annat håll (kanske här). Det är helt ok att inte veta och det är helt ok att ha fel när gäller komplicerade frågor […]

  5. […] lönekostnader ses som välmotiverade. Även skolans arbetsformer bör ses över: de kan utgöra den viktigaste förklaringsfaktorn till försämringen av prestationerna i den svenska skolan. Bättre arbetsformer, bättre […]

  6. […] mer vad McKinsey, The Economist och Economistas har att säga om […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s