Kristdemokraterna har nyligen gått ut och annonserat att de vill inrätta en barnbonus på 10000 kr per nyfött barn för att öka barnafödandet i Sverige. En liknande barnbonus har redan tidigare delats ut i t ex Quebec och där gav en bonus på 1000 Kanada-dollar en ökning i barnafödandet med 17 %.
Hur stor kan effekten av KDs förslag tänkas bli i Sverige? Ekonomistas har (som alltid ; ) ) svaret. I alla fall om man tror på de effektskattningar som jag tillsammans med Helena Svaleryd och Anna Sjögren kom fram till i en studie som släpptes från IFAU i december. Enligt våra estimat så kommer en bonus på 10000 kr att leda till att 0,4 fler barn föds per 1000 kvinnor i åldern 20-45. Under 2000-talet har ungefär 70 barn per fötts per 1000 kvinnor, vilket skulle innebära att barnafödandet kommer att gå upp med en halv procent om KDs barnbonus införs. Det är alltså inga stora effekter vi kan förvänta oss. Eventuellt skulle effekten kunna bli något större då vi i vår IFAU-studie undersöker sänkta barnomsorgsavgifter snarare än pengar direkt i föräldrarnas plånböcker.
Som en parentes kan jag nämna att Jonas tipsade om att det finns de som tolkar KDs förslag som en anti-abortpremie. Ett sådant resonemang skulle onekligen sätta barnbidragen i nytt (underligt) ljus.
Ekonomistas 
Vad sägs om att räkna på hur mycket brottsligheten kommer att öka? Tänker på Levitt/Dubners ‘Freakonomics’ där det menas att legaliseringen av aborter sänkte brottsligheten i USA.
tycker kd att det är bra om 10 000 kr i näven fäller avgörandet om man väljer att skaffa barn eller inte? är de inte de som brukar prata så mycket om kärlek, medmänsklighet och omtanke?
det är förmodligen de mest tanklösa ungdomarna som i störst utsträckning blir med barn, och det är förmodligen de som också skulle låta 10 000 spänn påverka ett beslut om abort. så den teorin låter inte orimlig.
och med det är det också svårt att möta kd med sakliga argument. för dem är antagligen 10 000 kr ett lågt pris för att “rädda ett liv”. för mig ter det sig som ett för samhället dyrt sätt att i många fall förstöra två.
Om alla varsel slår in borde väl det påverka beslutet om barnafödsel? Eller?
det hela kostar ju bara 1 miljard för staten vilket väl knappast är så mycket jämfört med vad man spenderar på andra saker. Och det är väl bra om folk som egentligen inte vill göra abort får chans att behålla sitt barn.
anders, jag är väl knappast KDs största fan, men i det här fallet tycker jag att du tolkar deras förslag som fan läser bibeln. Tycker du också att barnbidraget och maxtaxan inom barnomsorgen är lika förskräckliga? De har ju precis samma incitatamentseffekter
Viktor: helt riktigt! Tittar man på barnafödandet på årsbasis så ser vi en start negativ samvariation med läget på arbetsmarknaden, vilken förmodligen beror på att föräldrersättningen är så starkt kopplad till intjänad inkomst. Kanske gör detta att barnbonusen är speciellt lämplig i dessa sämre tider
Hmm, man får 10.000 för barn som föds men inte om man adopterar. Det borde iofs hålla oss renrasiga, minska aborter och inte påvverka antalet barn som tillkommer i homosexuella förhållanden i så lika hög utsträckning. Där skiljer detta förslag helt mot maxtaxa, barnbidrag, flerbarnstillägg osv.
Ande påstår att detta skulle kosta 1 miljard och då har han väl bortsett från administriva kostnader. Men iom att vi inte föder så mycket mer än 100k barn om året så stämmer det nog ungefär. Och de är ju ganska billigt.
Något som kanske bör tilläggas är att förökningsbidraget kan ge incitament till diverse invandrare som ska flytta tillbaka till sina hemländer, inom kort tid. Kan det vara så att de väntar några veckor eller till och med några månader för att inkassera bidraget och sen dra härifrån?
Förövrigt, ett bra argument för att minska aborter är att det minskar kostnader. Att det som nu görs över 30.000 aborter per år kan ju knappast vara vettigt. Det är väl ett slösaktigt användande av vårdens resurser? En ambition på att minska denna siffra utan tvångsåtgärder borde väl uppmuntras snarare än avfärdas, även om Kd gör det pga skäl vi andra inte uppskattar.
Det stora dilemmat är väl att befolkningsökning tär på naturresurserna som vi lever nu och lär leva länge till, och att färre nya barn kommer minska kvalitén på offentliga sektorn i framtiden samt pensioner mm. Det senare går dock att fixa med större invandring (fast inte globalt förstås) medan det förra är ett långt viktigare problem som bör premieras över det senare. I detta perspektiv är kd:s förslag mycket dåligt.
devadatta: med tanke på den blygsamma effekten på befolkningsökningen som Eva skriver om ovan, så tror jag inte vi behöver oroa oss nämnvärt för det perspektivet i samband med kd:s förslag..
KD s initiativ är bra.
Det behövs mer. Det totala barnafödandet i världen är minskar radikalt.
För 40 år sedan var det 6.2 barn per kvinna men i dag är det 2.6 barn per kvinna. Problemet ligger i följande – Ju fler års utbildning desto färre barn-. Samtidigt har vi ett näringsliv som kräver allt mer och fler välutbildade som inte finns varvid huggsexan om den utbildade arbetskraften redan är igång.
Europa måste bli självförsörjande avseende egen välutbildad arbetskraft. Europa kan inte ha rätt att stjäla andra länders arbetsktraft bara för att Europas politiska system inte klarar av att hantera långsiktiga frågor.
Det kostar en enligt http://www.dinapengar.se mellan 845.000 till 1.1 milj sek att uppfostra ett barn från födseln till 18 års åldern.
Klart att många ser denna siffra och ryggar tillbaka. Många skjuter barnafödandet på framtiden. Givetvis måste samhället stödja barnfamiljerna och stödet ska ges på ett sådant sätt att framför allt kvinnornas långsiktiga karriärer blir likvärda med de som inte tar samhällsansvar och inte fostrar barn. Det kan inte vara meningen att de som inte skaffar barn ska konkurrera ut de som tar på sig ansvar för framtiden.
Detta går att reglera via arbetsgivaren och minska företagets sociala avgifter för varje barn som den anställde har. på så vis hjälper barnen föräldrarna i karriärenoch vi vet att det blir ansvarstagande personer som tar hand om sina barn och arbetar.
Aina Sanday
Det är dock inte uppenbart att världen mår bra av fler invånare. Fler barn kan naturligtvis vara en av lösningarna på framtida försörjningsproblem, men det finns även andra. Ökat sparande är nog den mest uppenbara.