Kvinnors ekonomiska situation i Sverige och världen

I fredags var det Internationella kvinnodagen och dagen till ära publicerades som vanligt massa olika artiklar på temat kvinnors ekonomiska situation. Ett exempel var the Economist‘s ”Daily chart” som denna dag var ett hemsnickrat index som ska fånga var i världen man har det bäst som förvärvsarbetande kvinna. Indexet är ett viktat genomsnitt för indikatorer som skillnaden i män och kvinnors högre utbildning, skillnaden i mäns och kvinnors median lön, skillnad i medianlön, procent kvinnor i ”senior-management”, och ett mått på hur dyr barnomsorg är relativt lön. (Av någon anledning har de lite missvisande kallat sitt index för ”The glass-ceiling index”. I andra sammanhang syftar ju annars termen ”glass-ceiling” på att den oförklarade löneskillnaden mellan män och kvinnor är särskilt stor i den översta delen av fördelningen, vilket visats både för Sverige och för andra länder). Sverige ligger som vanligt i denna typ av jämförelser bra till. Tredje plats efter Nya Zeeland och Norge (och i ett ännu bredare index baserat på 29 indikatorer rankas Sverige etta) .

EconomistGlassceilingindex

Enligt the Economist ska indexet ”visa var kvinnor har störst möjligheter att behandlas lika i arbetslivet”. Det finns dock en liten detalj som jag funderar över. Om det vore så att kvinnor låg efter män i både utbildning och lön så skulle jag se hur dessa båda på något sätt fångar olika dimensioner av gapet. Men nu är det ju så att kvinnor i många länder sedan länge i snitt har mer utbildning än män. Om vi jämför två länder där det ena har ett större gap i utbildning (och där kvinnor utbildar sig mer) medan allt annat är lika skulle indexet ranka landet med större utbildningsgap till kvinnors fördel som ”bättre för kvinnor”, när det i själva verket indikerar att kvinnors utbildningspremie där är lägre. De utbildar sig längre men får lika utfall, allt annat lika. Ett sådant utfall indikerar väl snarast att de diskrimineras mer.

Det så kallade utbildningsgapet har som sagt krympt och på många håll utbildar sig kvinnor sedan flera decennier tillbaka längre. Bilden nedan visar kvoten mellan kvinnor och män i högre utbildning för de skandinaviska länderna, USA och Schweiz (tagen från en översikt av Tuomas Pekkarinen).

FemaleMaleEducationRatio

Fenomenet är dock mycket bredare än så. Denna utveckling finns i många länder globalt sett. Som visas av Ina Ganguli, Ricardo Hausmann och Martina Viarengo har kvinnor gått om män i termer av utbildning även i många utvecklingsländer (se också följande översikt). De visar dock också att detta inte alls betyder att lönegap och andra skillnader automatiskt försvinner. Frågan man bör ställa sig idag är: hur kommer det sig att löneskillnaderna består trots att kvinnor på många håll sedan länge är mer välutbildade än män, speciellt i en värld som vi i andra sammanhang säger präglas av teknologisk utveckling som framförallt gynnat högutbildade.

Comments

  1. Jenka says:

    Vi gör ett par antaganden om rationalitet etc – och vips så tjänar en så mkt hen vill. Ge mig ett nobelpris!!

  2. Jag upphör aldrig att förvåna mig över hur detta ämne behandlas genom att tassa runt allting som skulle kunna belysa det eller förklara det.

    Grupperar man män och kvinnor i stora grupper så kan man ”visa” att livet är orättvist. Men statistiken visar också att män och kvinnor tjänar nästan på pricken lika mycket, om man jämför män och kvinnor som gör samma livsval. Prova gärna läsa ekonomen Thomas Sowell’s Economic Facts and Fallacies.

    Kvinnor får bättre betyg än män. Men det beror mycket på att ”gott uppförande” faktoreras in i betygen. När man anonymt testar vad pojkar och flickor kan så ser det annorlunda ut:
    http://opinionator.blogs.nytimes.com/2013/02/02/the-boys-at-the-back/

    Och ”Men Rule”. Det finns inget exempel i hela världshistorien på en kultur där fler än 7-8 procent av de ledande positionerna i samhället innehas av kvinnor. Män har 10 gånger högre testosteronhalt.
    http://www.amazon.co.uk/Why-Men-Rule-Theory-Dominance/dp/0812692373/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1362992959&sr=8-1

    Ifall Gudrun Schyman läste till t ex Civ Ing i Data för att själv göra något åt den snedfördelning hon klagar över så skulle jag ha betydligt större respekt för henne. Där finns det bara några få procent kvinnor.

    Något jag fann mycket intressant i Hjernevask (eller hur man nu stavar det) var ett försök till förklaring varför vi i Norden har mycket lägre andel kvinnliga professurer (i gammal bemärkelse), ingenjörer och chefer än t ex i Egypten eller Jordanien.

    I tredje världen måste man försörja sig så kvinnor tar de jobb som kan ge goda inkomster. Med vårt välstånd och våra nivellerade lönenivåer kan kvinnor istället göra vad de helst vill. Och då blir arbetsmarknaden starkt könssegregerad.

    Sedan tycker jag Sowell’s poäng att kvinnor väljer yrken med lägre ”halveringstid” är mycket intressant. Man kan vara borta två år, högst från fysik, innan det börjar göra otroligt ont om man ska komma tillbaka. Yrken som lärare, sjuksköterska etc har mycket längre halveringstid så man kan vara borta för att ta hand om barn mycket lättare.

    • Petra says:

      Jag håller med.

    • Olle Montanus says:

      Intressant. Har undertallen tagit en titt bakom okunnighetens slöja? Eller ska vi helt enkelt acceptera utfall som genererats av institutioner som utvecklats i samhällen med 7-8 procent kvinnor i ledande positioner? Det kan givetvis vara intressant att förstå varför kvinnor är underrepresenterade i välbetalda yrken och inflytelserika institutioner. Men förklaringarna gör ju inte könet mindre irrelevant i en diskussion om ojämlikhet — på samma sätt som det knappst är tillfredsställande att förklara lägre socioekonomiska gruppers överrepresentation i brottsstatistiken med att de är mer benägna att begå brott.

      • Jenka says:

        För vissa är det inte intressant att diskutera socioekonomi, kön, hudfärg etc, eftersom alla är fria att göra vad dom vill. Vill man tjäna mindre (och välja valen fram till det), ja då gör man det.

      • Jag har i alla fall försökt så gott jag kan.

        Hos ALLA djurarter är det det kön som gör den största familjeinvesteringen som väljer, och det andra könet som konkurrerar. De första 99 procenten eller mer av vår existens som människor så bar en kvinna ett barn i 9 månader. Sedan ammade hon i 3-4 år. Det finns ingen välling på savannen så utan amning till den åldern dör barnen. En kvinna måste därför vara mycket, mycket noga i valet av make.

        Människor är milt polygyna, dvs en del män har ofta flera kvinnor, andra män får aldrig någon avkomma. Detta kan man se, som Margo Wilson och Marin Daly skrev i ”Homicide”, även om man kommer från en annan planet. Män är större än kvinnor vilket är regeln när hanar konkurrerar med varandra om honor.

        I våra gener kan man också se detta. X-kromosomen bör visa upp 75% av den variation som andra kromosomer har. Det gör den inte. Istället passar data in på att, ifall alla kvinnor fick barn så fick bara mellan 11-42% av männen det. Mest jämställda i den studien var Bushmen från Kalahariöknen, ett mycket fattigt område. Men alla rika områden i världen har idag tagits över av jordbrukare. I Australien och i Nordvästra Nordamerika fanns det när européer kom i kontakt med dem män som hade 10 eller 20 hustrur.

        Idag är män milt serie-polygyna, i större utsträckning en kvinnor. Män som gifter om sig får mycket oftare nya barn än kvinnor som gifter om sig.

        För den som vill ta en till bakom slöjan rekommenderar jag böcker i följande ordning.

        Gaulin & McBurney – Evolutionary Psychololgy, Samma titel av David Buss. Taking Sex Differences Seriously av ekonomen Steven Rhoads.

        För den som klarar av en titt på hur vi verkligen är rekommenderas Homicide av Wilson & Daly. Den behandlar ett par av Margaret Meads påhitt också. Men den är mycket magstark. Det märks att författarna var biologer i grunden, inte psykologer.

  3. Eric Bladh says:

    När man ställer sig frågan ”hur kommer det sig att löneskillnaderna består trots att kvinnor på många håll sedan länge är mer välutbildade än män” måste man också fråga sig vad kvinnor utbildar sig till. Du skriver riktigt att det sker och har skett en teknologisk utveckling som gynnar många högutbildade , men kvinnor skaffar sig inte de examina som gynnas, t.ex. civ.ing., i samma utsträckning som män. Att klumpa ihop män och kvinnor i två kollektiv och sedan dra slutsatser utifrån det är väldigt grovhugget.

  4. Anders K says:

    Är all utbildning till gagn för samhället? Förekommer det ”överutbildning”, dvs utbildning som kanske inte är ekonomiskt försvarbart? Det vore intressant att se statistik på inriktning av utbildning, är all utbildning lika värdefull för marknaden?

  5. Olof Johansson-Stenman says:

    När det gäller klippet av Sowell ovan så pekar han ju på samma fråga som många andra gör när det gäller att föklara löneskillnader mellan könen, nämligen effekter av att vara hemma med små barn under längre tid, och ett större ansvarstagande för hem och barn mer allmänt, och rimligen statistisk diskriminering härav. (Det kan nog finnas områden där den statistiska diskrimineringen är lägre, och kanske är akademin som ju har ett mer tydligt meritokratiska system än inom de flesta områden ett sådant, vilket möjligen skulle kunna förklara de resultat om professorsbefordran som han nämner. Fast jag tror ju samtidigt att det finns mycket diskriminering även inom akademin.)

  6. Olof Johansson-Stenman says:

    Undertallen, det är klart att biologi spelar roll och att män på olika sätt och i olika omfattning skiljer sig från kvinnor, i genomsnitt. Men även sådant som har en biologisk grund kan ju påverkas av mänsklig kultur, d v s det är ett ofta spritt misförstånd att sådant som anses ha en biologisk grund inte kan påverkas.

    Människor (läs män) har ju t ex under en stor del av mänsklighetens historia varit extremt våldsbenägna (vilket inte är svårt att förklara biologiskt), medan dödligt våld är en mycket ovanlig dödsorsak i Sverige 2013, trots att vi genetiskt troligen inte ändrats särskilt mycket under denna tid.

    • Vad evolutionär psykologi säger om detta är att vi är designade, något som Trivers redan påpekade, jag tror det var 1971, för självbedrägeri. När vi är fredliga, så är den första vi måste övertyga om detta oss själva, annars skulle ingen annan tro på oss heller. Vi gör det så bra att vi inte tror vi kan göra en fluga förnär. På motsvarande sätt är det när vi är krigiska. Då kan vi inte tro att någon kan vara pacifist.

      Detta är vad Azar Gat har att säga om detta på sid 39 i ”War in Human Civilization”, en bok som inte nog kan rekommenderas. Påminner om Braudel…

      http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0199236631

      By comparison, as aggression is only one possible, and highly dangerous, tactic, rather than a primary need, the emotional mechanisms that regulate it are sharply antithetical, ready to turn it on and off. On the ‘on’ side, the primary motives and drives that trigger aggression are emotionally underpinned not merely by feelings such as fear and animosity; the fighting activity itself is stimulated by individual and communal thrill, enjoyment in the competitive exercise of spiritual and physical faculties, and even cruelty, blood lust, and killing ecstasy. These are all emotional mechanisms intended to fuel and sustain aggression. Equally, however, on the other, ‘off’, side, aggression is emotionally suppressed and deterred by fear, spiritual and physical fatigue, compassion, abhorrence of violence, and revulsion of bloodshed. It seems almost redundant to point out that there are also tremendous emotional stimuli for co-operation and peaceful behaviour. These antithetical emotional arrays, each triggered to support a conflicting stimulus, to and against aggression, are the reason why throughout the ages artists, thinkers, and ordinary folk of all sorts have claimed with conviction that people rejoice in war, whereas others have held with equal self-persuasion that people regard it as an unmitigated disaster. Both sentiments have been there, more or less active, depending on the circumstances. Singing the praise of war and decrying its horrors have both been common human responses.

    • Men det gäller samtidigt att inte ändra (kulturkoda) på ett sådant sätt att ”livslust”, kreativitet och könsligt bekräftelsebehov stimatiseras.
      Jag har tex den bestämda uppfattningen att homosocialitet är lika naturligt som hetero- och homsexualitet.
      Man kan inte bygga ett framtida välfärdsamhälle om man samtidigt med alla tillgängliga medel försöker bekämpa ett av könens homosociala behov. (leklust)

  7. Olof Johansson-Stenman says:

    Undertallen, visst är det så att vi även har biologiska mekanismer som under vissa betingelser gör att vi tenderar att vara samarbetsbenägna etc, men samtidigt finns ju intressanta kulturevolutionära fenomen som t ex innebär att t ex våldsbenägenheten i genomsnitt minskat enormt i västerländska demokratier jämfört med hur det såg ut för några tusen år sedan. Och naurligtvis verkar inte kulturevolutionära fenomen i ett biologiskt vakuum, men det gör dem ju inte mindre viktiga eller intressanta.

    • Margo Wilson och Martin Dalys bok Homicide diskuterar detta mycket.
      Alla rättssystem vi känner till bygger på hämnd. Rättvisan krävde att den familj eller klan någon tillhörde (ca 150 personer, Dunbars nummer) tillfogades samma skada som den dödes familj eller klan.
      Så, någon mördar en vuxen man eller kvinna. Då kräver rättvisan att en annan vuxen man eller kvinna mördas. Eller så betalar man på svenskt vis dryga böter. För stöld hängdes man i Sverige fram till 1845 (tror jag). Här var lagen oförändrad från innan de nedtecknades på 1200-talet. Det ansågs tydligen allvarligare än att döda någon…

      Hämnden försvinner när staten tar över rättsskipningen. Genom att staten tar över rättsskipningen slipper man också utföra bestraffningen själv. Att försöka slå ihjäl någon är synnerligen riskabelt.

      Som Azar Gat skriver så är våld bara en taktik, inte en strategi. Det verkar som om ”liberala, välmående demokratier” inte krigar med varandra. Alla tre delarna måste ingå.

      Pinker har däremot spårat ur i sin senaste bok ”The Better Angels…” Han tror att vi genom ”förnuftet” blir fredligare. Under franska revolutionen var Robespierre och hans anhang fullständigt berusade av ”förnuft” och mördade t ex 100-300 000 upprorsmän, kvinnor och barn i La Vendée, förutom de som guillotinerades.

      Detta är ett mycket intressant område tycker jag. Köp Gat och Wilson&Daly. Du kommer att finna dem synnerligen intressanta.

      http://www.amazon.co.uk/Homicide-Foundations-Behavior-Martin-Daly/dp/020201178X/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1363079742&sr=8-1

  8. Undertallen, det finns ett logiskt glapp i din argumentation som du kanske kan hjälpa mig att fylla. Du menar att biologiska skillnader kan förklara skillnader i utfall för män och kvinnor. Men skulle det inte lika gärna kunnas tas som ett tecken på det motsatta. Det vill säga trots de biologiska nackdelar som män har så får de inflytelserika positioner? Varför är det så att de fördelar vi observerar skulle vara till fördel för män i samhället? Det här har gjort mig förvirrad under en längre tid så det skulle vara toppen om du kunde förklara det för mig.

    • Det finns mängder av nackdelar för män. En kvinna får i stort sett alltid barn, traditionellt sätt (i vårt ”naturtillstånd”) mellan 4 och 8, 6 var typiskt. Större barnkullar kom med jordbruket. Hur många som överlever beror i mycket på hur väl hennes man kan hjälpa till med försörjningen. Och män ärver ofta sin status av sin pappa, så antalet barnbarn är också en del av den ”fitness” som en kvinna har.

      För män är det mer ”vinna eller försvinna”. En man som lyckas kan i extrema fall få 20, 30 eller 40 barn. En man som misslyckas, hälften, får inga alls.

      Daly and Wilson skriver, sid 131:
      There is little mystery about the link between honor and status, on the one hand, and fitness, on the other. Consider again, for example, the Dani tribesmen of highland New Guinea (Matthiesen, 1962):
      A man without valor is kepu – a worthless man, a man-who-has-not-killed. The kepu men go to the war field with the rest, but they remain well to the rear. Some howl insults and brandish weapons from afar, but most are quiet and unobtrusive, content to lend the deadwood of their weapons to the ranks. The kepu men are never jeered or driven into battle – no one must fight who does not not choose to – but their position in the tribe may be determined by their comportment on the field. Unless they have strong friends or family, any wives or pigs they may obtain will be taken from them by other men, in the confidence that they will not resist; few kepu have more than a single wife, and many of them have none.
      Daly and Wilson fortsätter, sid 144:
      The old idea that hunter-gatherers are nonviolent was an ideologically motivated myth that never matched the evidence: Old and recent ethnography alike provide ample testimony of murder and prolonged blood feuds among Australian aborigines, Plains Indians, Eskimos, Kalahari San, and other hunter-gatherers. […] The earliest known victim of human weapons was a Neanderthal man, frontally stabbed in the chest by a right-handed antagonist more than 50,000 years ago (Trinkhaus & Zimmerman, 1982).

      • Ok, så du tycker att man kan dra slutsatser från jJägarsamhällen till dagens samhälle, det är ju intressant, men det känns ju mest som vilda spekulationer. Känns konstigt att man kan kritisera en vetenskap (genusvetenskapen) för att vara oseriös och samtidigt basera kritiken på massa lösa historiska samband och företeelser.

    • Det är lite svårt att argumentera mot dig. Jag påstår att i stort sett alla historiska studier som är riktigt gjorda stödjer det jag säger. Men om du inte vill läsa litteraturen så kan man inte komma så mycket längre.

      Kanske är det för att jag är naturvetare, men när jag tänker på att människan har levt som jägare och samlare i 60-80 000 generationer, i nästan 2 miljoner år, så kan jag inte förstå hur man kan komma på tanken att vår hjärna inte stöpts av evolutionen också. Den som påstår att vi nu har ”kultur” som förklarar hur vi beter oss är den som borde ha bevisbördan.

      Professorerna Daly och Wilson studerade mordstatistik och hur mord förhåller sig till genetiskt släktskap i Kanada och Detroit i Homicide. Mer vetenskapliga än de är kan man inte bli.

      Azar Gats bok ”War in Human Civilization” listades bland Times Literary Supplements ”books of the year” 2006.

      Gaulin&McBurney är full med referenser till vetenskapliga orginalartiklar:
      http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0131115294

      Likaså David Buss:
      http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0205002781

      Ett av pionjärarbetena är samlingsvolymen ”The Adapted Mind” editerad av Barkow, Tooby och Cosmides. Förklaringen varför kvinnor mår illa vid graviditet är fascinerande bl a
      http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0195101073

      Demonic Males av Peterson och Wrangham är mycket intressant. Hos vissa hyenor är det ”Demonic females” får man lära sig.
      http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0395877431

      Catching Fire förklarar hur vi blev jägare och samlare till att börja med på ett mycket elegant sätt.
      http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0465020410

      Richard Wrangham är professor i primatologi vid Harvard.

      I detta pek hittar du uppgiften om könsfördelning mellan män och kvinnor i 6 olika populationer. De skriver ”we estimate the range of the breeding sex ratio to be 2.4–8.7” mellan kvinnor och män. 11-42% är inversen som jag gjort.
      http://www.plosgenetics.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pgen.1000202

      • Jo, men jag tror inte att alla naturvetare tror att hur jägarsamhällen var organiserade kan tas för bevis att det inte finns någon könsdiskriminering. Jag tror snarare att detta är någon form av religiös övertygelse hos dig och att man ska tolka din syn på vetenskap utifrån detta. Det är nog också där kommunikationsproblemen ligger.

      • Mänskliga värderingar är inte något som man kan bevisa. Klart att det fanns massor av könsdiskriminering hos jägare och samlare om vi applicerar de normer som vi har idag.

        Men för jägare och samlare bara var samhället som det var. Bedriver hankatter könsdiskriminering? är en lika relevant fråga. Eller honkatter?

        Ta ett modernt exempel på hur olika värderingar leder till olika syn. För mig är välfärdsstaten i allmänhet och ”familjepolitiken” i synnerhet oerhört omoraliska då de bygger på tvång. För dig är de antagligen ”ljusa och vackra” för att citera Hasse Alfredsson.

        Här kanske du helt förkastar mitt exempel för du kanske inte ens erkänner att välfärdsstaten bygger på tvång, fast då kan du ju prova låta bli att betala skatt. Eller så anser du, i Rousseaus anda, att det inte är tvång, eftersom alla individer bara är fria när de följer den ”allmänna viljan”.

      • Gustav Hansson says:

        Förstår mig inte riktigt på er diskussion. Kan vi inte komma överens om att normer och värderingar är en av de kanske viktigaste faktorerna för att förklara kvinnors och mäns utbildnings- och yrkesval (vilket i sin tur förklarar mycket av skillander i löner och positioner).

        Däremot så måste vi också vara öppna för den forskning som visar att biologin kan spela en roll. Jag kan mycket väl tänka mig att biologin spelar en roll. Jag tror iof att biologin spelar en mindre roll medan merparten förklaras av normer och värderingar. Själv så tycker jag inte att detta skulle vara en särskillt konstigt eller kontroversiell förklaring.

        Det vore intressant att få en större förståelse för hur stor roll biologin kan spela. Det sätter på så sätt villkoren för hur pass jämlikt samhälle vi kan uppnå. 50-50 inom vissa yrkeskategorier kanske inte är rimligt, men däremot 60-40…

      • Gustav: Svar nej från min sida. Biologiska skillnader är för mig det viktigaste, men de verkar inom ett kulturellt rum. Arv OCH miljö.

  9. En till fråga, varför är det just Sowell den vi ska lyssna på i de här frågorna, i och med att du ständigt länkar till honom antar jag att du ser han som den centrala figuren på området. Men, det finns ju andra som har något att säga på området (som till skillnad från från Sowell faktiskt har gjort Peer-reviewed” forskning på området). Är det helt enkelt magkänslan vi ska gå efter när vi ska välja att lyssna på Sowell? Min magkänsla säger att du inte tycker att vi ska lyssna på någon som Alesina (http://www.aeaweb.org/articles.php?doi=10.1257/pol.3.2.1) i de här frågorna.

    • Du ska lyssna på Sowell ifall du finner att hans argument håller måttet. I annat fall ska du strunta i vad han säger.

      Sowell doktorerade under Milton Friedman och var då marxist. Han fortsatte vara marxist tills han arbetade för USAs arbetsmarknadsdepartement en sommar.

      Allmänt anses han vara USAs främste konservative intellektuelle. Jag har själv inte så mycket till övers för ifall saker är peer-reviewat eller inte. Peer review är bara första ordningens kvalitetskontroll. Darwin skrev böcker och var hobbyforskare. En av de smartaste personerna under 1900-talet, Richard Feynman formulerade det så här:

      Science is the belief in the ignorance of experts.

      Sedan ca 1980 har Sowell lyckats försörja sig på att skriva böcker, och sådana blir inte peer-reviewade. Han arbetar på the Hoover Institution vid Stanford sedan ungefär samma tid. Tydligen har han en felaktig namnskylt på dörren för att få forska ifred.

      Han har skrivit ett antal lysande böcker. Den mest banbrytande är ”A Conflict of Visions”, första upplagan från 1987. ”Knowledge and Decisions” från 1980 är också otroligt bra. Men han torde totalt ha skrivit ca 30 böcker.

      Den artikel du länkar till påminner mig om Sowells bok om ”Cosmic Justice” som är en av de bättre. Tyvärr kan jag inte läsa den, jag är också hobbyforskare nu förtiden och kommer därför inte åt den.

    • Vad är vi annat än ett fodral till de själviska genernas evolution?

  10. Olof Johansson-Stenman says:

    Undertallen, har du verkligen läst boken av Pinker du nämner, eller har du bara gått på något rykte? Han diskuterar ju utförligt just den effekt du nämner, d v s vikten av statens våldsmonopol. Han diskuterar f ö även franska revolutionen och våldet som följde härpå, och han hävdar inte alls att våldsminskningen enbart skulle bero på ökat förnuft.

    När det gäller etikens utveckling över tid bygger han bl a på Peter Singers Expanding circles, en briljant bok även den. F ö anser Pinker att feminismen betytt mycket för den våldsminskning hos män som vi observerat de senaste decennierna, och möjligen är det ytterligare ett skäl för dig att inte läsa den, men det borde du (om du alltså inte gjort det)!

    Ang om man skall bry sig om ifall en studie är refereegranskad av en välrenommerad tidskrift eller inte så håller jag med om att man inte skall lägga för stor vikt härpå när det gäller generella, logiska resonemang. När det gäller mer sofistikerad teoretisk analys, eller empiriska studier, så är det mycket svårare att bedöma hållbarheten i olika påståenden, och här anser jag att refereegranskning är mycket viktigt.

    • Jag läste den förra våren och skrev ner vad jag tyckte i ett långt email. Jag skulle vilja putsa det jag skrev lite grand, men jag skickar det gärna till dig. Lämnar du en tom kommentar på min blogg så får jag din epostadress.

  11. Gustav Hansson says:

    Konjunkturinstitutet har skrivit en väldigt ambitiös forskningsöversikt om ekonomisk jämställdhet i Sverige. Rapporten tar bl.a. upp löneskillnader, förekomst av glastak osv för svenska förhållanden. Klart läsvärd!

    http://www.konj.se/download/18.1fc8315a135cb03b5593cf1/Specialstudie+nr+31.pdf

  12. Jag funderar på om – analogt med hur flickor gillar skolan mär än pojkar och som konsekvens får högre betyg – kvinnor inte gillar sina arbeten lika mycket som män och som konsekvens får lägre lön. Någon som forskat på detta?

Trackbacks

  1. […] Mer skrivet och bloggat om jämställdhet: Den 9 mars skriver jag i Upsala Nya Tidning om hur S måste vända trenden mot minskad jämställdhet, tillsammans med Agneta Gille och Pyry Niemi (UNT 9 mars). Mer i etermedia och press: Maria Arnholm glömmer låginkomsttagarkvinnorna, Folkpartiet: Aktuellt med en tredje pappamånad, Frankrike Jämställdhet 3.0, Ta ansvar för det sexuella våldet, m fl. Bloggat: Nyabrittas, Ann-Sofie Wågström, m fl. Mer lästips: Framtidskommissionen och Ekonomistas. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s