Enklav-uppsats i stenkastningens tid

Det bränns bilar och kastas sten i invandrartäta förorter i t ex Uppsala och Göteborg. Vi har sett samma mönster tidigare i Rosengård och Paris. En av de förklaringar som läggs fram till upploppen är den Stenkastning_vid_Avenynboendesegregation som uppstått, där invandrade tenderar att bosätta sig i andra delar av städerna än de infödda. Det är förståss av högsta policyrelevans att förstå vad denna boendesegregation har för effekter. Lämpligt nog så släpper IFAU idag en rapport författad av Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Hans Grönqvist och Olof Åslund som studerar just effekten av boendesegregationen på flyktingbarns skolresultat.

 Det är sen tidigare väl känt att barn till invandrade klarar sig sämre i skolan, även efter att man tagit hänsyn till skillnader i familjebakgrund (se t ex rapport av Skolverket).  I IFAU-rapporten undersöks i vilken utsträckning detta mönster kan förklaras av dels den etniska sammansättningen bland befolkningen i området, dels utbildningsnivån i området.

Forskarna finner att en hög andel utlandsfödda i området försämrar barnens betyg, medan en hög andel landsmän faktiskt förbättrar betygen. Den senare positiva effekten stiger ju högre utbildade dessa landsmän är.

Är dessa effekter stora frågar då vän av ordning. Nej, inte särksilt. En fördubbling av antalet utlandsfödda i området försämrar barnens betyg med en percentilrank och en fördubbling av antalet landsmän förbättrar betygen med ungefär en halv percentilrank. Effekterna kan alltså bara förklara en liten del av de skillnader som uppmätts mellan utlandsfödda och infödda och är även små om man jämför med de skillnader som observerats mellan pojkar och flickor.

Sammanfattningsvis så pekar rapporten på att frågan är betydlig mer komplicerad än att boende-enklaver är genomgående dåligt. Förmodligen är även orsaken bakom förorternas upplopp mer komplicerad än bara skylla på boendesegregation.

Som en parentes kan nämnas att två av rapportens författare bor bara ett stenkast (ber om ursäkt för ordvitsen, kunde bara inte låta bli) iväg från en av Uppsalas oroshärdar.

Comments

  1. Micke says:

    ”En fördubbling av antalet utlandsfödda i området försämrar barnens betyg med en percentilrank (…)”

    Här måste det saknas någon baslinje, men den kanske nämns i rapporten?

    Antag ett område med 10 000 personer, varav en utlandsfödd. Flyttar det in en till minskar betygen med en percentilrank, två till med ytterligare en o.s.v. När området har 90% utlandsfödda har betygen sjunkit med 14 percentiler, vilket inte är så lite.

    Så kan det väl inte vara?

  2. Det har gjorts ett flertal studier på bostadssegregationi USA. Både att minska den samt studerat vad som händer med individer som flyttar, flyttas.

    De amerikanska studierna har visat på kortvariga effekter men ingen långvarig förändring. Vissa studier på de som flyttats, flyttar har visat på negativa effekter, högre kriminalitet, skolavhopp mm.

    Skillnaden kanske kan förklaras med att de nyinvandrades föräldrar har ett mycket, mycket lägre socialt och utbildningskaptial än etniska svenskar och äldre invadrar grupper.

    Jag har läst studier om olika invadrar grupper, inkluderat etniska svenskar, och den invandrar grupp som har högst utbildning, högst inkomst och mest företagere är den baltiska. De flesta balter som flydde var högutildade eller egna företagere. De hade högt socialt och utbildningskaptial men alla hade förlorat det mesta av sitt ekonomiska kapital.

  3. Addendum:

    Huruvida detta gäller för Sverige vet jag inte men det är sannolikt samma.

    I USA har studier visat att om nyinvandrade sydamerikaner, Hispanics, borträknas ur den amerikanska fattigdomsstatistiken har klyftorna i det amerikansk samhället inte ökat. Alla grupper inkluderat afroamerikaner har fått det bättre.

    Denna grupp består till största delen av mycket, mycket lågutbildade och en stor andel är även analfabeter. I vissa delar av Los Angeles upp till 40 %.

    Importing Poverty

    By Robert J. Samuelson, Wahsongton Post, Wednesday, September 5, 2007

    The government last week released its annual statistical report on poverty and household income. As usual, we — meaning the public, the media and politicians — missed a big part of the story. It is this: The stubborn persistence of poverty, at least as measured by the government, is increasingly a problem associated with immigration. As more poor Hispanics enter the country, poverty goes up. This is not complicated, but it is widely ignored.

  4. pontus says:

    Nagot som forvanar mig ar att om stenkastandet och bilbrannandet verkligen ar ett uttryck for reell angest och frustration, sa borde val foraldrarna internalisera detta i sitt boendeval? Det borde ligga i foraldrarnas intresse att gora nagot at saken nar deras barn far sa illa.

    Alternativt kan eventuellt uttryckssattets konsekvenser vida overstiga den interna frustrationen, men det far ju en naturligtvis att ifragasatta hur mycket samhallet egentligen ar skyldig for dessa ligisters beteende.

    Micke – Utan att ha last artikeln sa kan jag saga att baslinjen ar genomsnittskompositionen och att alla resultat ar en linjar approximering kring denna.

  5. Micke says:

    Pontus, tack för svaret, men jag är inte med på teorin här. Du nämner en linjär aproximering, men artikeln pratar om en exponentiell förändring. Hur är det?

    Jag antar att genomsnittskompositionen har ca 10% utlandsfödda. Då borde barn till invandrare ha ca en percentilrank lägre betyg i områden med 20% utlandsfödda. Tappar de nästa percentilrank vid 30% eller 40%? Hur mycket tappar de i områden som till helt dominerande del bebos av utlandsfödda?

    Vad händer med betygen om de flyttar till områden där de är de enda utlandsfödda? Stiger deras ranking eller är den oförändrad?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s