When is greed good?

Finansminister Anders Borg har de senaste veckorna uttalat sig kritiskt om ”girigheten” som orsaken till finanskrisen. Det är ett intressant uttalande då det rör drivkraften snarare än konsekvenserna av människors handlande. Det är helt riktigt att mycket skulle fungera bättre och i många fall också effektivare om vi litade på varandra, brydde oss mer om varandra och var snällare mot varandra. Frågan är bara om önskningar om detta är en bra plattform för agerande eller om det är bättre att fokusera på den klassiska frågan: Under vilka förhållanden uppnås önskade resultat under antagandet att människor är själviska och kanske till och med giriga?

I den klassiska filmen Wall Street talar sig Gordon Gecko varm för fördelarna med girighet. Talet – som är ett retoriskt mästerstycke – mynnar ut i de klassiska raderna:

    ”Greed — for lack of a better word — is good. Greed is right. Greed works. Greed clarifies, cuts through, and captures the essence of the evolutionary spirit. Greed, in all of its forms — greed for life, for money, for love, knowledge — has marked the upward surge of mankind”. 

.

Arbetet med en uppföljare till Wall Street är i fullgång. Michael Douglas kommer sannolikt även denna gång att spela Gordon och vi kommer få följa hans karriär efter att han avtjänat sitt fängelsestraff. Frågan är dock om inte hans ”greed is good” måste ersättas av det mer tidsenliga ”greed – provided that it is sufficiently regulated – is tolerable.

Comments

  1. e-lind says:

    Den intressanta frågeställningen är vilken ”girighet” som är god och vilken som är skadlig. Är förmodligen en av de stora utmaningarna för den ekonomiska forskningen framöver. Både teoretiskt och empiriskt.

    Vilken typ av värdepapperising leder t.ex. till att viktig information om en transaktion går förlorad vilket ger aktörerna felaktiga incitament.

    Är den traditionella bankrelationen att föredra framför en värdepapperisering?

    Finns det institutionella lösningar på denna problematik? Vad är förhållandet mellan stat och marknad?

    Kan exempelvis ökad transparens och standardisering av produkterna på en börs lösa problemen med tillit på derivatmarknaderna?

    University of Chicago har haft en intressant föreläsningsserie om kreditkrisen där en del av dessa frågor tas upp:

    The Credit Crisis</a

  2. Camilo von Greiff says:

    Borde inte utgångspunkten vara under vilka förhållanden önskade resultat uppnås givet hur människor FAKTISKT är? Om 0 är totalt osjälvisk och 1 är totalt självisk ligger gissningsvis den genomsnittlige personen någonstans mellan 0 och 1. Om man då gör policy grundat på att alla personer är ”1or” kommer den då överskatta tex snedvridningar av omfördelning och därmed förmodligen underskatta nivån på den samhälleligt optimala statliga interventionen.

  3. Jesper Roine says:

    e-lind: Jag håller med om att många av dessa frågor är utmaningar. I vilken mån den första frågan om god resp skadlig ”girighet” är något för forskningen lär det dock tvistas om då det låter som en normativ fråga (snarare än en positiv fråga). Många är av uppfattningen att forskningen i första hand ska ägna sig åt att förstå hur saker fungerar och lämna det där med rätt och fel till andra.
    Camilo: Du har helt rätt. Jag tror dessutom att det är värre (eller bättre beroende på hur man ser det) än vad du skriver. Sannolikt så är inte människor bara mellan 0 och 1 i de dimensioner du ställer upp utan flyttar sig också som funktion av de omgivande institutionerna (både sociala normer och mer formella regler). På samma sätt som Assar (Lindbeck) har diskuterat hur social försäkringssystem kan vara bra (optimala) givet en viss norm men bli dåligt om normerna förädras (vilket kan ske endogent) så kan man tänka sig att en viss typ av regler funkar bra givet en viss grad av girighet men att denna girighet i sig föder mer girighet med följden att reglerna är otillräckliga. (Det blev en lång invecklad mening men du fattar…)

  4. Q: When is greed good?
    A: In absence of externalities. Including pecuniary.

  5. Erika Ingvald says:

    Frågan skulle också kunna vara: What happens when greed becomes God? Som verkar vara fallet i de senaste tre större finanskriserna.

  6. Utan en ordentlig definition av vad girighet är kommer nog denna diskussion aldrig att leda till någonting. Jag skulle vilja kalla girighet en strävan efter att öka sina valmöjligheter. Detta ska inte helt förknippas med egoism för det torde gå alldeles utmärkt att samtidigt vara girig och generös. Exempelvis tror jag det finns ett mått av girighet hos Bill Gates trots att han bestämt sig för att ge bort sin förmögenhet.

    Att öka sina valmöjlighter kan leda till goda utfall och de kan leda till dåliga. Det blir tämligen tomt att prata om ”girighet” i ett vakuum. Ett system där jag får hela vinsten av ett beslut men andra står för hela kostnaden kommer med stor sannolikhet att leda till dåliga utfall. Det är just därför dagens bailouts i den finansiella sektorn är problematiska, även om de kanske är nödvändiga. Väldigt många risktagare runt om i världen lär sig nu att det bara finns uppsida i risken — om det går åt skogen med den där isländska bankgarantin så kommer svenska staten till undsättning. Vi lär se hård reglering framöver, både för att hantera tidigare brister och för att stävja de incitament som krishanteringen skapat.

    Sedan måste man ställa sig frågan vad altruism skulle leda till. Tänk om alla fattade beslut med någon annans bästa för ögonen, snarare än sitt eget. Den första frågan är vems bästa man bör ha för ögonen? Och när jag väl bestämt det då måste man luska ut vad som är bäst för denna. Och den eller de som bestämt sig för att ha mitt bästa för ögonen måste ta reda på vad jag vill (och hoppas ingen glömmer bort just mig!). Även med den allra bästa vilja i världen är det klart att det finns vissa informationsproblem förknippade med en sådan ordning.

    Så vad är då lösningen? Innan begreppet partipolitiserades alltför mycket stod ”solidaritet” för upplyst egenintresse. Det är väl någonstans där man hamnar.

  7. jag tror att någonstans har man blandat ihop ”greed” och ”ambition”…?

  8. Jesper Roine says:

    Det verkar finnas behov av en definition:

    greed
    Pronunciation: \ˈgrēd\
    Function: noun
    Etymology: back-formation from greedy
    Date: 1609
    : a selfish and excessive desire for more of something (as money) than is needed

    greedy
    Pronunciation: \ˈgrē-dē\
    Function: adjective
    Inflected Form(s): greed·i·er; greed·i·est
    Etymology: Middle English gredy, from Old English grǣdig; akin to Old High German grātac greedy
    Date: before 12th century
    1 : having a strong desire for food or drink
    2 : marked by greed : having or showing a selfish desire for wealth and possessions
    3 : eager , keen
    synonyms see covetous

    På något sätt verkar alltså övergången från greedy till greed göra att att endast punkt 2 av definitionen av greedy kvarstår, dvs
    having or showing a selfish desire for wealth and possessions
    och i så fall Jonas (och MJV) så inkluderar själva ordet greed också själviskhet.

    Själv trodde jag nog att man kunde använda det bredare för att uttrycka en omättlig begäran om mer av vad som helst (kunskap, makt, kärlek, pengar) vilket förövrigt verkar ligga nära Gordons definition. Möjligen är det i detta den retoriska skickligheten ligger. Att lyckas maskera en självisk egoistisk strävan efter pengar och materiell framgång utan hänsynstagande till sin omgivning genom att likställa den med egenskapen att alltid vilja sträva framåt och förbättra.

  9. ah! en klassisk begreppsglidning via retorisk annaktering alltså…som ”nya arbetarpartiet” (osv.) ungefär?
    🙂

  10. Johan says:

    Girighet i betydelsen egenintresse ligger bakom allt levande väsen. Den altruism som t.ex. schimpanser uppvisar finns där för att den gynnar individen. Man kan överleva både som grupp och individ.

    Att svenska välfärden drivs av girighet visades av Långtidsutredningen 2004 som påtalade att 2/3 av befolkningen tjänar över en livsperiod på välfärdssystemet medan 1/3 förlorar. Om något skall vara solidariskt så måste en majoritet förlora på det. Välfärdskonstruktioner som bygger på grundtrygghet, t.ex. socialbidraget, kan beskrivas som solidariska.

  11. Martin says:

    Hur säker kan du vara på att 1/3 förlorar? Kanske de vinner utan att direkt veta om det. Genom ett tryggare samhälle med mindre kriminalitet, utslagna människor och mer tillit och mindre korruption. De rika skulle visserligen kunna bygga höga murar runt sina megavillor och anlita vaktbolag. Är den höga expansionen av vaktbolag ett bra sätt att använda resurser på?

    Nä tacka vet jag Keops pyramid av Mikael Wiehe. ”Om dom där uppe i det blå inte längre vill förstå utan föraktar alla dom som ger dom mat, ja då skall pyramiderna till sist bli deras grav.”

    Teori kring ojämlikhetsaversion är också spännande.

    Inequality Aversion, Efficiency, and Maximin Preferences in
    Simple Distribution Experiments: Comment
    By ERNST FEHR, MICHAEL NAEF, AND KLAUS M. SCHMIDT

  12. Johan Richter says:

    Kan man göra något åt förekomsten av ”greed” som politiker? Förmodligen inte, så jag tycker frågan om girighet är bra är ungefär lika intressant och viktig som frågan om världen vore bättre utan tyngdkraft.

  13. Martin says:

    Jag tror man kan göra något åt förekomsten. Samhället påverkar människors tänkande och lägger normativa begränsingar på mänskligt beteende,(jämf slaveriet).

    Sökande efter materiellt välstånd skulle kunna minska i omfattning i framtiden, vilket skulle kunna minska egenintresset bland människor. Kanske kommer vi rikta vår uppmärksamhet mer mot mellanmänskliga relationer än pengar och äganderätt? ”Why is enough never enough?” som Harvardekonomen Stephen Marglin uttryckt det. Kanske får vi nog i framtiden? Kanske inte.

    Jag medger dock att liknelsen med tyngdkraft var finurlig och är medveten om att man kan föra diskussionen till leda, vilket jag ser som ett skäl att göra något helt annat. Köpa lunch vilket ju på ett girigt? vis gör att ingen annan kan äta just den lunchen.

  14. Johan says:

    Spelar ingen roll om även den tredjedel som nettobetalar gynnas av välfärden. För att systemet skall kunna kallas solidariskt så måste en majoritet vara nettobetalare.

    Två personer som beslagtar tredje personens bil är inte solidariska. Två personer som ger en bil till den tredje är det.

    Nettobidragstagare i Norrland brukar rösta på ”solidariska” partier. Greed kan beskrivas som solidaritet med sig själv. Inget konstigt. Som tyngdlagen.

  15. Martin says:

    Beror inte solidaritet (upplyst egenintresse) alls av initial position? Menar inte att alla ”tredjepersoner” är massivt kapitalstarka men många lär väl vara det?

    Om två personer ”beslagtar” tredje persons bil, när den tredje personen redan har två stycken. För att sedan använda denna beslagtagna bil i syfte att öka sin samhälleliga produktivitet. Detta ger högre avkastning på tredje persons aktier och tredje person har fortfarande en bil kvar. Tredje person ökar sin rikedom. Kapitalism…

    Är dock ingen ekonom så har säkert tappat bort mig i teorierna någonstans.

  16. Martin says:

    Ja, alltså tredje person ger en bil/vad som till de andra i syfte att öka deras produktivitet och ökar sin kapitalvinst mer än vad initial förlust – en bil/vad som innebar. Tredje person är solidarisk med de andra och sig själv. Båda får det bättre. Upplyst egenintresse?

  17. Johan Richter says:

    ”Jag tror man kan göra något åt förekomsten. Samhället påverkar människors tänkande ”

    Samhället, ja, men politiker?

    Visst kan säkert det allmänna normsystemet i samhället påverka vad människor eftersträvar men de allmänna normerna är i sin tur inte så lättpåverkade.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s