Ett bättre SCB: Tre förslag

Forskare lever på teoretiska kunskaper, tekniska färdigheter, kreativitet och inspiration. Samt på sina datamateriel. I och med våra omfattande och detaljerade register har svenska forskare i en bred uppsättning discipliner goda möjligheter att bedriva viktig och omdanande forskning. Tyvärr förvaltas den guldgruva som Sverige sitter på inte alltid på sätt som gynnar forskningen. [Read more…]

Blir man korrupt av att läsa nationalekonomi?

Det här är ett gästinlägg av Olof Johansson-Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, och Erik Mohlin, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Blir man korrupt av att läsa nationalekonomi? Statsvetaren Bo Rothstein tycks mena att forskningen skulle visa att så är fallet. I ett långt brev till Kungliga Vetenskapsakademin (KVA), samt i en relaterad artikel på DN Debatt (11/10, 2015), argumenterar han för att KVA därför tills vidare bör upphöra med att dela ut Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till minne av Alfred Nobel. Vi kommer här inte att diskutera detta eller andra prisers existens, eller diskutera hur nu utbildningen i nationalekonomi skulle förbättras av att ekonomipriset avskaffades, utan endast fokusera på den bakomliggande frågan: Finns det verkligen vetenskapligt stöd för att man blir mer korrupt av att studera nationalekonomi? [Read more…]

Kan vi lita på forskningsresultat?

Idag publicerar Science resultaten från ett ambitiöst forskningsprojekt där cirka 270 forskare (framförallt psykologer, men även de svenska nationalekonomerna Anna Dreber Almenberg, Eskil Forsell, Emma Heikensten och Magnus Johannesson) har gått samman för att replikera 100 experimentella studier inom psykologi. Bakgrunden är att det särskilt inom socialpsykologin funnits en oro för utbredd användning av tveksamma forskningsmetoder, vilket bland annat aktualiserats av ett öppet brev undertecknat ekonomipristagaren Daniel Kahneman och i samband med avslöjandena av Diedrik Stapels omfattande forskningsfusk. [Read more…]

Konferens om korruption

På måndag och tisdag nästa vecka (31 augusti -1 september) ordnar SITE – denna gång tillsammans med nätverket aswede – sin årliga akademiska konferens. Efter förra årets mycket lyckade tillställning på temat ”Economics of Inequality”, med huvudtalare som Branko Milanovic, Richard Freeman och Anders Björklund, är det väldigt roligt att kunna följa upp med ännu ett intressant forskningsfält och minst lika namnkunniga deltagare. [Read more…]

Varvet runt med lärarlegitimationen

Trots varningar om att det inte vore särskilt lyckat så infördes 2011 en lärarlegitimation i Sverige. Genomförandet har förutsägbart nog kantats av problem, undantag har medgivits och frågan är om legitimationen egentligen kommer att få särskilt stor betydelse.
[Read more…]

Vad vill SCB göra med sina historiska samlingar?

De senaste dagarna har ett rykte cirkulerat i forskarkretsar om att SCB tänker göra sig av med hela sin unika samling av svensk och internationell historisk statistik, inalles två hyllkilometer. Den internationella samlingen skulle troligtvis hamna utomlands, kanske i en depå i Nordnorge eller i Madrid, och därmed utom räckhåll för svenska bibliotekstjänster. Den svenska samlingen, som inte utgiven av SCB, skulle i värsta fall slängas. Biblioteket läggs troligtvis ned vilket påverkar både den interna och externa servicen. I ett mejlsvar från GD Stefan Lundgren har jag fått bekräftelse om att denna process är på gång, men även att SCB inte tänker göra någonting förhastat som exempelvis att splittra den internationella samlingen eller slänga svenskt material utan att först ha säkerställt att det finns bevarat i digital eller annan form. Men trots dessa besked återstår flera frågor. Att digitalisera allt svenskt material är ett stort projekt, och dessutom handlar det såväl om att skanna in som att överföra tryckta data till digitala databaser. Finns resurser avsatta för detta eller krävs extra anslag från staten? Och den övergripande frågan: Hur ser SCB på sin roll som myndighet med det yttersta ansvaret för både historisk och nutida statistik, en roll som man axlat ända sedan Tabellverkets dagar på 1700-talet? [Read more…]

Förklarar teknologisk utveckling ökade inkomstklyftor?

För ett knappt år sedan gav tidskriften Science ut ett specialnummer om forskning kring inkomst- och förmögenhetsskillnader (eller snarare forskning på det något flyktigare temat ”inequality”). Numret innehåller många intressanta artiklar men speciellt två texter illustrerar poänger som båda är viktiga men som ofta ställs mot varandra på ett sätt som inte för debatten om inkomstskillnader framåt, speciellt i ett svenskt perspektiv. [Read more…]

Nytt nummer av Ekonomisk Debatt

I dagarna kom Ekonomisk Debatt, som är Nationalekonomiska Föreningens egen tidskrift, ut med ett nytt nummer (nr 3, 2015). Det är fascinerande läsning, och artiklarna spänner över en mängd områden, vissa som kanske inte ligger i nationalekonomins mittfåra (effekten av IPRED, ursprungsmärkning av mat) medan andra gör det (beskattning av varor och tjänster, utvärdering av offentlig sektor, arbetsmarknaden för utrikes födda). Utöver detta bjuder numret på en angelägen ledarartikel, två kortare debattinlägg och två bokrecensioner. Trevlig läsning! [Read more…]

Var förs debatten om den högre utbildningen?

Att Sveriges framtida välfärd bygger på att vi lyckas utbilda vår befolkning på rätt sätt är de flesta eniga om. Sedan flera år har vi också haft en omfattande samhällsdiskussion om den svenska grundskolan och antalet politiska utspel i denna fråga har varit legio. Men när det gäller den andra stora delen av det svenska utbildningssystemet, den högre utbildningen vid universitet och högskolor, är debatten betydligt tystare och tidvis helt frånvarande. [Read more…]

Ett höjt ögonbryn över Skolkommissionen

Igår meddelade regeringen att den tillsätter en Skolkommission som ska ge förslag till hur den svenska skolan kan förbättras i en rad viktiga avseenden. Kommissionen ska ledas av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström och innehåller även tretton andra ledamöter från ”professionen och forskningen”. Forskarna i kommissionen förefaller alla vara högst kompetenta, men det som överraskar är att inte en enda av de nationalekonomer som under senare år präglat diskussionen och kunskapsbilden om den svenska skolans utveckling finns representerade. Varför ingen av dessa viktiga forskare är med i kommissionen är svårt att förstå. [Read more…]