Vad är det för fel på valutakrig?

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Just nu är tidningarna fulla av larmrapporter om det stundande ”valutakriget”. Men vad innebär valutakriget egentligen – och är det verkligen så farligt?

En massa länder har lågkonjunktur och vill sänka sina räntor. Därigenom skulle de kunna stimulera sina ekonomier på två sätt: dels blir det billigare att låna i landet [Read more…]

Spelar hen någon roll?

Språket speglar inte bara verkligheten, utan präglar också hur vi uppfattar den. För många är det nog denna tanke som ligger bakom förespråkandet av pronomenet ”hen” som alternativ till ”han eller hon”. Personligen är jag sympatiskt inställd till införandet av en könsneutralt pronomen, men jag tror inte att de kommer ha någon större effekt på jämställdheten. En kommande artikel i Journal of Law and Economics av Harvard-doktoranderna Yehonatan Givati och Ugo Troiano fick mig dock att för ett ögonblick tvivla på den saken. [Read more…]

Jämställdhet och utveckling

Globalt sett är relationen mellan män och kvinnor väldigt ojämn på en lång rad områden. Den tydligaste sammanfattande manifestationen på detta är underskottet på mellan 60-100 miljoner kvinnor i världens befolkning. Fenomenet ”missing women” (ett begrepp myntat av Amartya Sen i en NYRB artikel 1990) beror till viss del på selektiva aborter, till viss del på vad som kallats ”cumulative neglect”, d.v.s. att kvinnor, speciellt i kristider och i nödsituationer, åsidosätts i större utsträckning än män (eller, i extrema fall, dödas för att krisen anses vara deras fel). Utöver detta är också kvinnor globalt sett underrepresenterade inom utbildning, på arbetsmarknaden, och framförallt inom politiken. [Read more…]

Bloggares inflytande på politik och aktiepriser i Ryssland

Misstankar om att valresultat i Ryssland manipulerats har framförts många gånger (och många gånger har dessa misstankar varit minst sagt välgrundade, t ex i december 2011). Dessa misstankar bekräftas nu i en artikel i senaste numret av PNAS. Artikelförfattarna, Ruben Enikolopov, Vasily Korovkin, Maria Petrova, Konstantin Sonin och Alexei Zakharov, har jämfört resultat från 156 slumpvis utvalda vallokaler i Moskva där oberoende observatörer befunnit sig, med resultatet från resten av Moskva. De finner att i vallokaler med observatörer fick Förenade Ryssland (Putins parti) nästan 11 procent färre röster än i övriga vallokaler, medan oppositionen i dessa vallokaler fick nästan 11 procent fler röster än i resten av Moskva. Valdeltagandet var också klart lägre i lokaler med observatörer (i linje med att röster ”skapats” i lokalerna utan observatörer).

En del av denna och liknande information kom som sagt ut via olika ”sociala media” redan i samband med valet och en av de ledande bloggarna i Ryssland, Alexei Navalny, har också blivit en politisk kraft. Detta illustrerar den viktiga roll som alternativa media kan ha i samhällen där ”vanliga media” inte är fri. I ett intressant nytt papper av Enikolopov, Petrova och Sonin gör man ett försök att kvantifiera Navalnys påverkan på aktievärdet på statliga företag. Genom att använda det faktum att man regelbundet stänger av tillgång till speciellt vissa sidor på internet får författarna en källa till variation i tillgänglighet på bloggar som inte påverkar aktiepriser. Genom att använda denna variation kan man isolera den kausala effekten av Navalny’s skriverier om statliga företag på deras aktiepris. Man gör detta både på mycket kort sikt (5 minuters variation) och på mer permanenta effekter och finner att negativ rapportering av Navalny har negativa effekter på marknadsvärdet.

Den som vill läsa mer om båda dessa studier hittar en översikt här.

Inkomstskillnader och ekonomiska kriser

I finanskrisens spår har det uppstått en debatt om sambandet mellan ökade inkomstskillnader och ekonomiska kriser. Mera specifikt har många inflytelserika ekonomer, som till exempel Nobelpristagarna Joseph Stiglitz och Paul Krugman och IMFs förre chefsekonom Raghuram Rajan och Världsbanksekonomen Branko Milanovic, menat att ökade inkomstskillnader varit en starkt bidragande orsak till finanskrisen i USA 2007–2008.

Hur skulle detta ha gått till? Beroende på vem man frågar så ser svaren lite olika ut men de flesta pekar på både ekonomiska och politiska kanaler via vilka ökade inkomstskillnader kan höja sannolikheten för en finansiell kris. [Read more…]

Avveckla SADEV men utveckla biståndsutvärderingen!

På dagens SvD Brännpunkt skriver ekonomerna Andreas Madestam och Jakob Svensson om varför biståndsutvärderingsmyndigheten SADEV bör läggas ned. De menar att myndigheten inte lyckats spela den roll som förväntades och att det därför är bäst att avveckla myndigheten. Deras sammanfattning fångar huvuddragen i den kritik som tidigare kommit ifrån t ex Statskontorets rapport från i maj:

 I stället för att finnas med på planeringsstadiet av biståndsprogram, en förutsättning för en rätt genomförd utvärdering, har Sadev i efterhand undersökt biståndets interna processer. Värdet av detta arbete återspeglas i hur många av Sadev:s rapporter som legat till grund för Sida och UD:s beslut de senaste åren: inte en enda. Kort sagt, myndigheten har utvärderat fel saker, på fel sätt och för döva öron.

De lyfter också fram några viktiga poänger om hur alternativet bör utformas. [Read more…]

Är Europa redo för Grexit?

Att Grekland skulle lämna euron ses som allt troligare och vår svenske finansminister verkar anse att detta vore det bästa både för grekerna själva och för resten av Europa. Att öppna upp för ett land att lämna euron skulle dock i grunden förändra synen på eurons stabilitet och frågan är om systemen är lika redo att hantera detta som Anders Borg hoppas? Lika säkert som att en grekisk euroexit kommer att följas av ymniga garantier om att detta är enda gången något dylikt kommer att hända, lika självklart är det att trovärdigheten i sådana påståenden kraftigt devalverats; den gemensamma valutan har då visat sig inte vara mycket stabilare än en vanlig fast växelkursregim. [Read more…]

Regnskogsavverkning – en fråga om lokalpolitikers incitament

Skogsavverkning i tropikerna är ett av våra största samtida miljöproblem. Det finns två huvudanledningar till detta: dels står skogsavverkningen för ungefär 20 procent av de årliga utsläppen av växthusgaser (vilket är mer än hela den globala transportsektorn), dels för att tropiska skogsområden är världens kanske viktigaste områden för biologisk mångfald (se t ex IPCC rapporten 2007, eller Stern-rapporten). De flesta av de tropiska skogsområdena ägs och sköts av stater som delegerar faktiskt beslutsfattande till lokala byråkrater och politiker. Att kontrollera dessa är svårt vilket gör att oavsett vad stater kommer överens om kommer implementeringen av policy kring detta bestämmas av lokalpolitikers agerande. [Read more…]

Ständigt denna export

Regeringen har som bekant ambitionen att till 2015 dubbla exporten från 2010 års nivåer. Förutom att det i en marknadsekonomi kan tyckas underligt att ha denna typ av femårsplaner för produktionens komposition ter sig målet märkligt ur ett historiskt perspektiv. Under de senaste 40 åren har exporten ökat stadigt även om det gått lite upp och ner i takt med den globala konjunkturen. Förutom ett par år precis innan finanskrisen slog till har exportandelen aldrig varit så hög som idag. [Read more…]

Sverige hyllas av the Economist

I senaste numret av the Economist publiceras en 19-sidig bilaga om inkomst och förmögenhetsfördelning i världen. Där finns en separat artikel om Sverige som beskrivs som ett föredöme under rubriken ”A bit more unequal, a lot more efficient”. Här figurerar Saltsjöbaden, inte i första hand för andan och avtalet från 1938, utan för tv-serien ”Solsidan” och som symbol för den ”nya överklassen”. Det stämmer att inkomstojämlikheten ökat de senaste decennierna. Bilden visar utvecklingen av inkomstandelen för topp 1 % gruppen sedan 1980 (före skatt och transfereringar, exkl. kapital vinster). [Read more…]