Nationalekonomiska föreningen bjuder till årsmöte och samtal om integration

Nationalekonomiska Föreningen inbjuder till årsmöte och föredrag om integration i samarbete med Ekonomisk Debatt. Detta äger rum tisdag 9 juni kl 19 på Handelshögskolan i Stockholm. “Samtal om integration” är temat för föredragen och utgångspunkten är det nyutkomna temanumret ”Invandringens utmaningar och möjligheter” i Ekonomisk Debatt. Inbjudna talare är Rita Bredefeldt, ekonom-historiker vid SU, Mette Foged, ekonom vid Köpenhamns universitet och Johan Wennström, doktorand vid Linköpings universitet och IFN. Välkomna till mötet är givetvis föreningens medlemmar men även alla andra som finner temat för föredragen, och kanske även ett medlemskap i föreningen, av intresse. Läs mer på föreningens hemsida.

Comments

  1. jahaja says:

    Varför är inte Tino Sanandaji inbjuden? Nationalekonom och mycket påläst inom integration och invandring.

  2. Rickard Eriksson says:

    Jag ser två stora problem med Wennström och Öners av analys av sambandet mellan asylmottagning och stöd till SD. Det först och uppenbara problemet är att en analys av kausalitet saknas. En mycket rimlig hypotes är att det finns en gemensam bakomliggande faktor som orsakar både asylmottagning och stöd till SD.
    Det andra problemet är att författarna inte skiljer mellan statistisk och ekonomisk signifikans. Deras regression visar att ett mottagande av flyktingar som motsvarar en procentenhet av kommunens befolkning sammanfaller med ett ökat stöd för Sverigedemokraterna med 1,5 procentenheter. Sambandet är statistiskt signifikant. (Vilket givetvis inte innebär att det är ett orsakssamband.) Men är det ekonomiskt signifikant? Nej, långt därifrån. Orsaken är att andelen asylmottagna är mycket liten i förhållande till befolkningen. 2013 (det år som författarna använder) beviljades 29000 personer asyl i Sverige. Det motsvarar ca 0,3 procentenheter av Sveriges befolkning. Om den av författarna skattade elasticiteten mot förmodan trots allt skulle vara ett orsakssamband skulle stödet för Sverigedemokraterna på riksnivå öka med 1,5*0,3=0,45 procentenheter pga asylmottagandet. Med andra ord skulle författarnas resultat endast förklara en mycket liten del av det ökade stödet för Sverigedemokraterna.
    En sista teknisk kommentar sak som tyder på en felaktig statistisk modellspecifikation är att konstanten i tabell 3 är anger att Sverigedemokraternas väljarstöd skulle öka med 19,4 procent i en kommun som varken ökar eller minskar sin befolkning och som inte tar emot några asylsökande alls 2013. Är det rimligt?

  3. 1. Jag uppfattade inte målet med denna övning var att göra en kausal analys, och eftersom dylika är svåra att göra tycker jag det är intressant att veta vilka korrelationer som faktiskt finns.

    Däremot tycker jag författarna kunde unnat sig att ha ytterligare en kolumn i tabell 3, med arbetslöshet istället för asylmottagande. Ingendera tolkning är kausal, men det är intressant att båda är högt korrelerade med ökat SD-stöd.

    2. Nu kanske jag missförstått artikeln, men regressionen bygger väl på andelen asylmottagna _i varje kommun_? Det är en liten andel i landet, men i vissa kommuner är den betydligt större. OM man gör en kausal tolkning, torde den vara att om mottagandet varit jämnare skulle SD ha ökat mindre.

    3. Beroendevariabeln i regressionen mäts i procentenheter. Det torde betyda att ”19,4 procent” ska vara 0,19 procentenheter, vilket inte verkar orimligt.

    • Rickard Eriksson says:

      1. Nja, hur mycket en korrelation säger är en gradfråga. Om det finns uppenbara möjliga andra förklaringsfaktorer än kausalitet så säger en korrelation inte mycket. I det här fallet är det mycket lätt att tänka sig andra förklaringsmodeller än kausalitet. Vi vet t.ex. att stöd för SD är starkt korrelerat med låg utbildning och att flyttströmmarna inom Sverige huvudsakligen går till universitetsorter. Lediga lägenheter finns därför i huvudsak i kommuner med hög andel lågutbildade. Det är mycket märkligt att artikeln inte kontrollerar för sådana uppenbara variabler som utbildningsnivå i olika kommuner.

      2. Regressionen är linjär i andelen asylmottagna. Enligt den skattade modellen ska därför ett jämnare asylmottagande inte påverka stödet för SD på riksnivå. Om sambandet mellan asylmottagande och stöd för SD inte är linjärt skulle en jämnare fördelning av asylmottagande kunna påverka det sammantagna stödet för SD. Men i så fall är artikelförfattarnas modell felspecificerad då den bygger på ett linjäritetsantagande.

      3. Jag uttryckte mig slarvigt om procent och procentenheter… enligt modellen ökar stödet för SD med 19,4 procentenheter (inte procent som jag skrev tidigare) i en kommun som varken ökar eller minskar sin befolkning och som inte tar emot några asylsökande alls 2013. Det kan jämföras med SDs ökning med 7 procentenheter i valet. I en rätt specificerad modell bör man kunna sätta in siffror för variablerna och få rimliga resultat. Det får man inte här, vilket är en mycket stark indikation på att modellen är felspecificerad.

  4. 1. Vad jag sade var att det är intressant att känna till korrelationer även utan att kunna fastslå kausalitet. Jag håller med om att det vore intressant att kontrollera för utbildningsnivå.

    2. Jag var kanske otydlig. Regressionen är linjär i andelen asylmottagna i kommunen. Samma andel i riket kan motsvara olika andelar i kommunerna, eftersom kommunerna är olika stora.

    3. Min poäng var inte främst skillnaden mellan procent och procentenheter, utan att din tolkning av storleken är fel med en faktor 100. Y-variabeln mäts i procentenheter, så en koefficient på 0,19 betyder att i en kommun som varken ökar eller minskar sin befolkning och som inte tar emot några asylsökande alls, ökar SD med 0,19 procentenheter.

  5. Johan P. Larsson says:

    Rickard, om detta är din tolkning av konstanten, vad är då din tolkning av estimatet av intresse? Att ett inflöde av asylinvandrare om 1 procentenhet av befolkningen är förenat med en SD-ökning om 150 procentenheter i efterföljande val?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s