Ständigt denna export

Regeringen har som bekant ambitionen att till 2015 dubbla exporten från 2010 års nivåer. Förutom att det i en marknadsekonomi kan tyckas underligt att ha denna typ av femårsplaner för produktionens komposition ter sig målet märkligt ur ett historiskt perspektiv. Under de senaste 40 åren har exporten ökat stadigt även om det gått lite upp och ner i takt med den globala konjunkturen. Förutom ett par år precis innan finanskrisen slog till har exportandelen aldrig varit så hög som idag.

Det finns alltså anledning att åter ställa frågorna som tidigare ställts här på bloggen (se här, här och här): Exporterar Sverige verkligen för lite och i så fall i förhållande till vad? Är det lämpligt att Sverige med sina stora bytesbalansöverskott ytterligare ökar på de globala obalanserna? Om man nu till äventyrs skulle komma fram till att det vore önskvärt med fördubblad export, är detta ett realistiskt mål och vilka åtgärder kommer att bli nödvändiga? Tyvärr verkar inte regeringen särskilt angelägen att svara på dessa frågor och målet att dubbla exporten lever vidare.

Comments

  1. Micke says:

    Tja, ett mål om att fördubbla exporten men utan särskilda utfästelser om hur låter i mina öron som idealiskt. Ökad utrikeshandel må vara något överskattat som ekonomiskt mål, men som allmän välståndshöjare och fredsprojekt är det bättre än snart sagt alla andra initiativ regeringen kan komma med. Och om man inte vidtar några åtgärder för att nå dit finns ingen risk för att politiken kan skapa olyckliga incitament (eller ren korruption).

    Svårt att se att man kan önska mer av regeringen!

  2. Det luktar merkantilism!
    Om nu inte regeringen explicit ställer upp som mål att dubbla importen.
    David Hume följer nog debatten med intresse!

  3. Mats Pettersson says:

    Menar regeringen att exporten ska uppgå till 100 procent av BNP år 2015? En ökning på 100 procent på fem år betyder en ökningstakt på cirka 15 procent/år. Jag undrar vad det är tänkt att vi ska exportera, och vem som ska vara importörerna. Dessutom kommer Sverige att behöva importera för att kunna exportera så mycket, under förutsättning att det inte är tjänster eller produkter med mycket ”know how” som exporteras. Men att få de senare branscherna att expandera med 15 procent per år låter orimligt.

    En annan fråga som måste ställas i det här sammanhanget är varför Sverige har arbetskraftsinvandring till sektorer där utbildningsnivån generellt kan anses vara låg, som tex restaurangbranschen. Det borde inom Sverige finnas tillräckligt med arbetskraft för att täcka de behoven utan internationella rörelser på arbetsmarknaden. Med arbetskraftsinvandring avser jag de som via Migrationsverket får arbetstillstånd i Sverige inom yrken där det råder inhemsk brist.

    • Micke says:

      Om exporten motsvarar 60% av BNP vid en periods start, och därefter dubbleras till periodens slut, betyder det att exporten står för mer än 100% av BNP vid periodens slut, eller att många tycker att procenträkning är svårt?

  4. Enda anledningen till att exportera är att man behöver importera. Över tiden skall export-import gå jämt upp. Att tro att man höjer välståndet (vad nu menas med det) genom att skicka resurser ur landet utan att få något hållbart i utbyte verkar väldig konstigt.

    • Micke says:

      Merkantilistiskt och fel. Frivillig handel ökar välståndet för båda parter, annars hade den inte ägt rum eller varit frivillig.

      Kan vi vara överens om att om personer i Örebro handlar med personer i Västerås kommer välståndet i både Örebro och Västerås att vara högre, jämfört med en situation där denna handel inte förekommer? Varför skulle argumentet bli annorlunda bara för att Örebro blir Sverige och Västerås blir Norge?

      Och varför skulle vi exportera ”utan att få något hållbart i utbyte”? För att du vet att alla som driver företag som exporterar är oförmögna att fatta rationella ekonomiska beslut? Eller för att det bara är du som vet vad som är ”hållbart”?

      • Mats Pettersson says:

        Vinsterna som uppstår genom handel bygger väl på att ett land inte enbart exporterar, utan att även en import sker av sådana produkter som andra producerar relativt billigare. Jag tycker att ”bloggarbjorn” illustrerar Ricardos modell på ett kort och elegant sätt. Om man inte tänker ”äta pengar”, så fyller inte exporten ett egetsyfte.

      • Per Johansson says:

        Ändå läser man aldrig om någon örebroare som önskar öka exporten till Västerås. Det verkar bara vara handel över riksgränserna som räknas.

  5. För att bedöma om ökad export är bra eller dåligt måste man väl först fråga sig vad ökningen beror på.

    – Lågt värderad krona = Gör landet fattigare
    – Ökad konkurrenskraft i exportföretag = Gör landet rikare

  6. kalle says:

    När ska ekonomistas skriva något om hur man löser en ekonomikris?

    • Micke says:

      Ja, varför skriver ni bara om saker ni kan, Ekonomistas? Jag är säker på att det finns en enorm marknad för proffstyckare som sprutar ur sig påståenden som inte underbyggs av fakta. Som bevis för denna efterfrågan åberopar jag resten av webben, med förfärande få undantag.

  7. Utbytet av varor och tjänster för mycket gott med sig. Detta gäller dock oavsett om varorna och tjänsterna passerar en internationell gräns eller ej. Eftersom exporten, precis som flera här ovan skriver, inte har ett egenvärde, så är det märkligt att sätta upp mål för denna. Bättre då att sätta upp mål för produktivitetsutvecklingen, givet att man nu tvunget måste ha ett mål för att försöka bedriva en bra politik. Eller så kan man sätta upp ett mål för importen då denna faktiskt är något som går att konsumera.

    Vi på Ekonomistas skriver om det vi tycker är roligt att skriva om och det vi kan något om. Det innebär att man ibland får söka sig till andra källor för sitt favoritämne. Vi har dock skrivit väldigt mycket om finans- och eurokris under de senaste fyra åren. Det kan därför vara givande att leta i våra arkiv. Försök med kategorierna ”finans”, ”makro” och ”internationellt”.

    • kalle says:

      Vilka nationalekonomer sysslar med krislösningen?
      Nationalekonomer verkar ha bra utbildning på att beskriva hur en kris slår mot samhället men får dom någon utbildning i att lösa kriser?
      När man aldrig ser några krislösningar så blir man fundersam.

      • Micke says:

        Vad blir man fundersam på?

        Om situation x hade varit enkelt lösbar kan man väl utgå ifrån att den hade lösts, och därmed inte blivit någon kris. Alltså är en kris närmast definitionsmässigt en problematisk situation som saknar enkla lösningar.

        Det sagt ser jag massor med nationalekonomer som har förslag på hur kriser kan hanteras för att reducera deras skadeverkningar. Men nu är vårt samhälle utformat så att det är politiker och inte nationalekonomer som bestämmer, så nationalekonomernas förmåga att hantera kriser spelar rätt liten roll.

  8. Mats Pettersson says:

    Jag håller med Micke.

    Att tro att nationalekonomer kan lösa eller förutse alla kriser är ungefär som att tro att läkare kan förutse och bota alla sjukdomar.

  9. Kalle says:

    Politiker bestämmer men ekonomerna kan inte säga vad politikerna ska göra för att få ekonomin att fungera, krislösningar kunde dom ge till politikerna, men var hittar man en ekonom som har presenterat en lösning?
    Jag har letat men aldrig hittat något svar.

    • Du ar formodligen inte sa bra pa att leta da, eller sa hittar du inte de forslag du vill hora…

      • Kalle says:

        Jag har inte sett en enda ekonom som har beskrivit hur vi ska lösa krisen. (seriösa förslag)
        Om nu ekonomerna vet, då borde dom skrivit det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s