Nationalekonomin har länge kallats den dystra vetenskapen men frågan är om den någonsin varit dystrare än just nu. En tilltagande misstro mot den kapitalistiska marknadsekonomins förmåga att lösa de utvecklade ekonomiernas samhällsproblem är uppenbar, både i den allmänna och i den inomvetenskapliga debatten. Idén att social mobilitet kan vara ett substitut för jämlikhet är till exempel något som ifrågasätts allt mer. [Read more…]
Har Riksbanken rätt i att bolånen hotar den finansiella stabiliteten?
2014-02-10 av 8 kommentarer
Riksbanken kämpar i motvind för att i efterhand rättfärdiga den penningpolitik som, med för hög styrränta, lett till en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en rimlig långsiktigt hållbar nivå. Det går inte så bra. Riksbanken har t.ex. påstått att (1) hushållens förväntningar om framtida bolåneräntor är för låga. Den har också påstått att (2) högre skulder har lett till en större nedgång i konsumtionen, och större uppgång i arbetslösheten, i de länder som drabbades av ett fall i bostadspriserna under den senaste krisen. Men det är svårt att finna något sakligt stöd för dessa två påståenden, vilket framgår av detta och detta inlägg. (Dessutom, även om påståendena skulle vara sanna, så följer inte alls att en stram penningpolitik är det bästa svaret eller ens att en sådan politik skulle förbättra situationen. En lägre inflation än förväntat leder nämligen till en högre skuldbörda, inte lägre.) Riksbanken har också påstått att (3) ett fall i bostadspriserna skulle kunna försvåra bankernas finansiering av bolånen och därmed hota den finansiella stabiliteten. Finns det något sakligt stöd för detta tredje påstående? [Read more…]
Grovmaskigt avtalsnät fångar inte många skattekronor
2014-01-31 av 3 kommentarer
Ett sätt att undvika beskattning är att placera sina inkomster i länder som inte lämnar ut bankuppgifter till andra länders skattemyndigheter. Efter finanskrisen har flera initiativ tagits på internationell nivå för att minska denna möjlighet till skatteflykt. G20-gruppens hot om ekonomiska sanktioner mot skatteparadis ledde till en explosion av antalet avtal om informationsutbyten: mellan mötet i april 2009 till december samma år undertecknades mer än 300 bilaterala avtal. En nypublicerad analys (gratisversion) av bland annat Niels Johannesen visar dock att dessa avtal inte riktigt levde upp till förhoppningarna. [Read more…]
Varför var årets ekonomipris så ovanligt bra?
2013-12-18 av 17 kommentarer
Nobelfestligheterna är över för i år och ännu en gång har ekonomipriset kritiserats (och det fick sig dessutom några svårbegripliga kängor i en text Karin Bojs här). Denna gång handlade mycket om det, i vissas ögon, hårresande i att priset delades av personer som har olika syn på hur finansmarknader fungerar. Framförallt handlar kritiken om relationen mellan pristagarna Eugene Fama, fortsatt försvarare av den effektiva marknadshypotesen, och Robert Shiller, som menar att vi bäst kan förklara varför tillgångspriser kan avvika från sina fundamentala värden genom att inkludera psykologiska mekanismer. Och det är sant, dessa två personer inte är överens om hur en allomfattande teori av tillgångspriser ska se ut, men det är inte heller deras uppfattningar i denna fråga som givit dem priset. De har främst fått det för olika empiriska resultat och att mot denna bakgrund dra slutsatsen att de inte skulle kunna dela på ekonomipriset är befängt. [Read more…]
Varför är skulderna ytterligare ett skäl till att uppfylla inflationsmålet? (Uppdaterat 2014-06-15)
2013-12-16 av 64 kommentarer
Uppdaterat 2014-06-15 med senaste tillgängliga data, maj 2014. [English translation]
Varför är hushållens skulder ytterligare ett skäl för Riksbanken att uppfylla inflationsmålet? Dvs. utöver det tunga skäl som ges av att inflationsmålet på 2 procent är hur det lagstiftade målet om prisstabilitet har konkretiserats. Jo, det beror på att hushållen förväntar sig en inflation ungefär på målet. Om då inflationen tillåts falla under målet drabbas hushållen av en oväntad och oönskad kapitalförlust i form av högre reala skulder, jämfört med om inflationen hade hållits på målet. För närvarande är denna kapitalförlust avsevärd, t.ex. 50 000 kr för varje miljon kronor som lånades hösten 2011 och 90 000 kr för varje miljon kronor som lånades våren 2003. Kapitalförlusten medför också en oväntad och oönskad ökning av hushållens belåningsgrad och minskning av deras nettoförmögenhet, och hushållens motståndskraft mot störningar blir således lägre, jämfört med om inflationen hade varit 2 procent. [Read more…]
Penningpolitiken i Sverige jämfört med den i euroområdet, Storbritannien och USA
2013-11-18 av 13 kommentarer
English translation, med figurer och text uppdaterade 2015-05-02.
Är penningpolitiken i Sverige expansiv (stimulerar ekonomin och inflationen) eller kontraktiv (bromsar ekonomin och inflationen)? Riksbanken hävdar att den är expansiv, eftersom styrräntan, nu på 1 procent, är historiskt låg. Men en historisk jämförelse är knappast relevant, eftersom vi sedan 90-talet har haft en global trend mot lägre räntor. En jämförelse med penningpolitiken i euroområdet, Storbritannien och USA är mer relevant.
[Read more…]
Noll-inflation medför högre skulder, betydligt högre skulder
2013-11-14 av 30 kommentarer
[English translation here.]
SCB:s senaste inflationssiffra för KPI är negativ, minus 0,1 procent. Inflationen har nu legat runt noll sedan november 2012. Det betyder att KPI, den allmänna prisnivån, är på samma nivå som för två år sedan, november 2011. Om inflationen hade varit 2 procent hade istället prisnivån nu varit 4 procent högre än den var i november 2011.
Att inflationen är så låg får betydande effekter på hushållens skulder. Det reala värdet på hushållens skulder har blivit 4 procent högre än det skulle blivit om inflationen hade varit 2 procent de senaste två åren. För varje lånad miljon har låntagaren gjort en kapitalförlust på 40 000 kronor. Nominella bostadspriser har också blivit 4 procent lägre än de skulle blivit om inflationen varit 2 procent. Därför har belåningsgraden blivit högre. Ett nytt bolån i november 2011 har nu fått en belåningsgrad som är 4 procent högre, jämfört med vad belåningsgraden skulle ha varit om inflationen hade varit 2 procent sedan 2011. [Read more…]
Danska bail ins eller svenska bail outs?
2013-11-08 av 15 kommentarer
Som nämndes i ett inlägg häromveckan gjordes det danska systemet för att hantera banker på obestånd om för ett par år sedan. Det nya systemet är tydligt med att enbart kreditgivare täckta av insättningsgarantin är skyddade av staten; övriga kreditgivare ska inte förvänta sig att räddas av staten om banken fallerar. Hederliga marknadsekonomiska bail ins istället för gängse statssubventionerade bail outs alltså.
Sammantagna reala konsekvenser av Riksbankens penningpolitik
2013-11-04 av 15 kommentarer
Riksbanken har systematiskt åsidosatt inflationsmålet genom att låta inflationen i genomsnitt bli klart lägre än målet på 2 procent. Detta inlägg summerar de realekonomiska konsekvenser av detta som jag belyst i flera tidigare inlägg. Eftersom inflationsförväntningarna på kort och lång sikt har legat nära målet har den genomsnittliga inflationen blivit klart lägre än förväntat. Då uppstår realekonomiska konsekvenser i form av ökad arbetslöshet, en oväntad och oönskad ökning av det reala värdet av hushållens skulder och en oönskad förmögenhetsöverföring från hushållen till bankerna. Riksbanken motarbetar därigenom inte bara regeringens och riksdagens arbete för att uppnå den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning, utan även Finansinspektionens arbete för finansiell stabilitet och konsumentskydd på det finansiella området. [Read more…]
Hur kan Finansutskottet och andra avgöra om Riksbanken uppfyller eller åsidosätter inflationsmålet?
2013-10-28 av 22 kommentarer
Uppdatering 2014-04-28: Uppdaterad figur 1 finns här. Genomsnittlig inflation sedan 1995 nu bara 1,3 procent. [English translation.]
Hur kan Finansutskottet och andra avgöra om Riksbanken uppfyller eller åsidosätter sitt prisstabilitetsmål? Riksbanken har ju inte perfekt kontroll över inflationen och inflationen kan inte alltid ligga precis på målet. Jo, genom att jämföra genomsnittlig inflation under en längre period med inflationsmålet och även jämföra med andra länder med inflationsmål för att avgöra vad som är möjligt. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer