Svenska kyrkan byggde under många århundraden av tvångsbeskattning upp en ansenlig förmögenhet. Av någon anledning tillföll denna förmögenhet enbart medlemmarna när kyrkan privatiserades år 2000.
Som icke-medlem i detta samfund kanske det är gnidet att klaga på en sådan sak, men nog är det anmärkningsvärt att medlemmarna inte fick köpa ut oss andra. Mormor och morfar var ju trots allt tvungna att köpa skog åt svenska kyrkan ända fram till 1951. Annat var det när Telia såldes ut – då blev man minsann utköpt om man inte ville vara med.
Någon blivande präst borde tacka oss skattebetalare för sin utbildning och skriva en avhandling om hur kyrkan rodde en sådan skandalprivatisering i hamn. Ett särskilt kapitel om etiken bakom det hela efterlyses!
En relaterad fråga är varför skandalprivatiseringen blev en halvmesyr. Varför Jonas Vlachos, jag själv och andra icke-medlemmar ska finansiera insamlingen av Svenska kyrkans medlemsavfgift är inte helt lätt att begripa. Och inte blir det lättare för att staten tillhandahåller samma insamlingstjänst för Svenska Missionskyrkan, Romersk-katolska kyrkan, Svenska Alliansmissionen, Svenska Baptistsamfundet, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén (som ju annars håller en hög profil när det gäller att samla in pengar själva), Metodistkyrkan, och Pingstkyrkan. Tydligen finns det regeringsbeslut på att just dessa trossamfund får ta in sina medlemsavgifter via skattsedeln.
Nå. Det är ju inte så svårt att bli medlem i kyrkan. Välkomna in och dela på stålarna. Jag kan emellertid lova herrarna att vi som är medlemmar inte haft något större partaj för sagda skogspengar sedan år 2000. Jag kan vidare meddela att några vilda fester inte är inplanerade.
Men nog har du fått en hel del festliga gudtjänster, söndagsskolor, biståndsprojekt och körsång för stålarna. Självfallet går det att få del av förmögenheten genom att gå med i kyrkan, men det är väl ett rätt uselt argument för att den skulle delas ut gratis en gång i tiden. Det normala är att de som vill vara kvar i en verksamhet köper ut dem som inte vill vara kvar. På något märkligt sätt frångicks denna princip vid just denna privatisering. Frågan kvarstår: hur tusan lyckades kyrkan med det?
Du vet alltså inte vaden förening är. Fantastiskt med tanke på att du har det jobb du har.
Som bekant är Herrens vägnar outgrundliga.
Du menar alltså att jag när jag lämnar kyrkan borde få en bonus? En liten plätt mark? Kanske en kyrkklocka? Lite nattvardssilver?
Tanken är onekligen intressant.
Som icke-medlem i detta samfund kanske det är gnidet att klaga på en sådan sak, men nog är det anmärkningsvärt att medlemmarna inte fick köpa ut oss andra. Mormor och morfar var ju trots allt tvungna att köpa skog åt svenska kyrkan ända fram till 1951. Annat var det när Telia såldes ut – då blev man minsann utköpt om man inte ville vara med.
Svar:
Om man är med i ett “lotteri” och sedan går ur och de som är kvar vinner , då delar de på “vinsten” som är kvar! Eller hur?