Några argument för att behålla ränteavdraget

I förra veckan diskuterades återigen ränteavdraget livligt och främst vänsterpartiet gick ut med krav på att genast börja trappa ner det. I vanlig ordning handlar argumenten om att ett avskaffande vore bra för att dämpa uppgången på bostadspriser och dessutom har ett avskaffande en gynnsam fördelningsprofil eftersom den största delen går till de som benämndes de ”välbärgade” eller ”rika” hushållen. [Read more…]

Ämnesspecialiseringens baksidor

Att lärare behöver kunna de ämnen de undervisar i är svårt att bestrida och det är också detta som ligger bakom kravet på lärarlegitimation. Den ämnesspecialisering som krav på formell ämnesbehörighet driver fram har sina fördelar men också sina baksidor. En ofrånkomlig konsekvens blir att lärarna undervisar fler elever i färre ämnen. Eftersom antalet relationer mellan lärare och elever därmed ökar innebär detta, som jag tidigare skrivit om, att varje lärare sannolikt får lägga mer tid på elevadministration. Relaterade aspekter är att ökad specialisering innebär ökade koordinationsproblem och att lärarna får mindre tid att lära känna de enskilda eleverna och deras behov. [Read more…]

Segregation och bilbränder

För en vecka sedan visste jag nästan ingenting om bilbränder. De senaste tiden har dock bilbränder diskuteras livligt och jag har hört och läst så mycket förvirrande att jag känt mig nödgad att bilda mig en uppfattning på egen hand. Det är framförallt två saker som förbryllat mig. Det ena är huruvida antalet anlagda bilbränder ökat eller minskat över tid. Den andra frågan gäller sambandet mellan segregation och bilbränder. En kunskapslucka som återstår är hur man rent praktiskt tänder eld på en bil, men just det tänker jag inte ta reda på. [Read more…]

Ansvarsutkrävande behövs för både fel och ineffektivitet

Detta är ett gästinlägg av Per Johansson, professor i statistik vid Uppsala universitet och vetenskaplig rådgivare åt Riksrevisionen.

Den tredje statsmaktens granskning av både privat och offentlig verksamhet är nödvändig, inte minst för att motverka korruption. Vid felaktigheter ställs den ytterst ansvarige till ansvar. Denna artikel diskuterar två aspekter av ett långtgående ansvarutkrävande vid upptäckta felaktigheter. Den första är att ansvarsutkrävande påverkar styrning av verksamhet och att detta påverkar effektiviteten på samhällsnivå. Den andra är att vi måste stärka effektivitetsrevision av den offentliga verksamheten. Nedan illustreras problemet med exempel från näringsliv och statlig verksamhet. [Read more…]

Vad vet vi om förmögenhetsfördelningen i Sverige?

Hur har förmögenhetsfördelningen i Sverige utvecklats efter förmögenhetsskattens avskaffande 2007? Denna fråga har många ställt men ingen besvarat eftersom insamlingen av individdata över finansiella tillgångar och skulder upphörde när skatten försvann. En ny studie försöker dock beräkna fördelningen med hjälp av data över inkomster och fastighetsägande som fortfarande finns i de svenska taxeringsregistren. Metoden är osäker och resultaten måste tas med en nypa salt. Det mesta pekar dock mot att förmögenhetsskillnaderna ökade i Sverige under åren kring finanskrisen 2007-2009 och att de främsta drivkrafterna är ojämlikare banksparande och höjda bostadsrättspriser. [Read more…]

Boris, UK och EU

Boris Johnson har publicerat en artikel i The Telegraph med sin syn på det framtida förhållandet mellan EU och Storbritannien. När det gäller ekonomin kan hans syn sammanfattas i följande punkter:

  1. [Read more…]

Muskulösa män och migranter i åsiktskorridoren

Alla samhällen behöver förmodligen någon slags åsiktskorridor i bemärkelsen att det finns en del åsikter som tas för givna och inte ifrågasätts. Om vi till exempel ska diskutera huruvida det är stöld att äga vid varje affärstransaktion blir vardagen ganska besvärlig. En fara med åsiktskorridoren är dock att man lätt blir hemmablind när vissa åsikter sällan är föremål för diskussion. Om det dessutom uppstår tabun kring vissa frågor blir denna risk än större. Häromdagen kom jag till exempel på mig själv att undra varför dödsstraff anses vara så fel här i Sverige, men jag kunde inte dra mig till minnes vilket det principiella argumentet mot dödstraff egentligen var eftersom det nog var ett decennium sedan jag hörde en debatt för och mot dödsstraff. I det här inlägget tänkt jag ta detta som ursäkt för att framföra två ståndpunkter som jag tror ligger en bit utanför åsiktskorridoren — inte för att torgföra dessa åsikter, utan för att se om jag kan provocera fram bra motargument. [Read more…]

Allt du behöver veta om risk och osäkerhet

Det är mycket här i världen som är osäkert. Det mesta faktiskt. Och ändå måste vi hela tiden fatta beslut om hur vi ska agera trots denna osäkerhet. Hur gör man det bäst? Kan man hitta ett strukturerat förhållningssätt till att fatta beslut under osäkerhet och till att hantera risk?

Dessa frågor är förstås centrala i ekonomiundervisning i allmänhet och för alla typer av ledarutbildningar i synnerhet. Trots detta är det förvånansvärt svårt att hitta bra böcker, speciellt läroböcker, på området. Man hamnar lätt antingen i en (för de flesta) alltför teknisk framställning av statistiska gränsvärdesteorem och fördelningsfunktioner, eller i förvisso fascinerande men samtidigt icke-informativa berättelser om framgång baserat på att gå sin egen väg, eller följa sina instinkter. [Read more…]

Dags att svära forskared?

Nyligen har två trista historier i svensk nationalekonomi fått viss uppmärksamhet. Det ena fallet rör en grupp nationalekonomer som anmälts för forskningsfusk. I det andra fallet har ingen anmälan riktats, men det har varit mycket diskussioner (och väldigt mycket skitsnack!) i nätforum om en kommande artikel i American Economic Review (vilken jag tidigare skrivit om) där nära relaterad epidemiologisk forskning först citerades efter att artikeln accepterats för publicering. (Tidskriftsredaktörerna har beslutat att en uppdaterad version med en särskild not ska publiceras.) [Read more…]

Blundar nationalekonomer för de stora frågorna?

Jag minns hur den gamle Erik Dahmén brukade bevista seminarierna på Handelshögskolan och inte sällan beklaga sig över hur nationalekonomer allt oftare föredrar att söka exakta svar på ointressanta problem framför att ställa viktiga frågor även om resultaten kan bli otydliga. Dahméns kritik då var säkert inte ny, men den är i alla händelser fortfarande aktuell. En debatt har blossat upp i USA på just detta tema, och kanske kommer diskussionen även att nå hit till vårt land. [Read more…]