Boris, UK och EU

Boris Johnson har publicerat en artikel i The Telegraph med sin syn på det framtida förhållandet mellan EU och Storbritannien. När det gäller ekonomin kan hans syn sammanfattas i följande punkter:

  1. Storbritannien ska fortsätta att ha ”tillgång” till den inre marknaden och fri handel med EU.

  2. Storbritannien ska kunna träffa handelsavtal med länder utanför EU.
  3.  Immigrationen ska baseras på ett poängsystem, dvs. möjligheterna för att få uppehållstillstånd ska vara beroende av utbildning, yrkeskunskaper, m m .
  4.  Utländska medborgares rättigheter i Storbritannien ska försvaras.
  5.  Brittiska medborgare ska även i fortsättningen kunna bosätta sig och arbeta i EU.

Den inre marknaden innebär fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft inom EU.  Punkterna 2 och 3 i Johnsons vision om det framtida förhållandet med EU är inte förenliga med den fria rörligheten.

Fri handel utan gränskontroller inom EU förutsätter en gemensam handelspolitik gentemot tredje land. Om Storbritannien vill ha en självständig handelspolitik mot tredje land måste det också acceptera gränskontroller och bl.a. kompenserande tullar i sin handel med EU. EU-länderna kan inte acceptera att Storbritannien har lägre handelshinder och därigenom kan konkurra med billigare importvaror från tredje land inom EU. Landet måste välja mellan dessa två alternativ.

Ett poängsystem för immigration strider naturligtvis mot den fria rörligheten för människor inom EU. Storbritannien kan knappast räkna med att brittiska medborgares möjligheter att arbeta och bosätta sig i EU – punkt 5 – kan bli liberalare än vad som kommer att gälla för EU-medborgare i Storbritannien.

Vad kan man då vänta sig när det gäller de ekonomiska relationerna mellan EU och Storbritannien? När känslorna svalnat och ekonomisk rationalitet får råda  kommer båda sidor att bemöda sig om att Storbritannien blir en del av den inre marknaden så långt det är möjligt. Det innebär att den fria rörligheten för varor (med undantag för jordbruksprodukter), tjänster och kapital väsentligen kommer att bestå. Det ligger nämligen i båda sidors ekonomiska intresse.

Däremot kommer det inte att bli fråga om fri rörlighet för människor på samma sätt som i dag. Folkomröstningens resultat bestämdes väsentligen av den kraftiga immigrationen under senare år från övriga EU-länder (samt frågan om självbestämmande). Ca 6 procent av arbetskraften i Storbritannien utgörs av medborgare från andra EU-länder. Det innebär samtidigt att brittiska medborgare inte kommer att kunna arbeta och bosätta sig i EU lika fritt som i dag – även om EU skulle  tjäna på det. Mellanstatliga ekonomiska avtal brukar kännetecknas av reciprocitet, dvs. lika för lika.

De verkligt svåra frågorna blir för det första om Storbritannien ska betala EU för att ha tillgång till den inre marknaden och för det andra om landet ska ha medbestämmanderätt när det gäller de regler som styr den inre marknaden. Storbritanniens EU-avgift och EU:s överstatlighet var framträdande frågor i Brexitkamjpanjen. De länder utanför EU som också ingår i den inre marknaden – Island, Norge, Lichtenstein och i praktiken Schweiz – betalar en avgift till EU och har ingen medbestämmanderätt (de får lämna synpunkter på ett tidigt stadium när nya regler bereds). EU kommer säkert inte att låta Storbritannien plocka russinen ur kakan.

Comments

  1. hjalmar says:

    Två intresssanta artiklar:

    Angåede utmaningen att ta sig ut ur EU:
    http://www.publications.parliament.uk/pa/ld201516/ldselect/ldeucom/138/138.pdf

    Angående Norge:
    http://infacts.org/norwegians-pay-same-brits-eu-access/

  2. Micke says:

    Kan man hoppas på följande scenario:
    EU och Storbritannien börjar förhandla om hur ett utträde ska gå till och hur villkoren ska se ut efteråt. EU erbjuder bedrövliga villkor om de lämnar, men långt gångna eftergifter om de stannar. De fyra friheterna kan man inte kompromissa på, men väl avgiftens storlek, större inflytande i ministerråd etc.

    När väl förhandlingarna är klara kan Storbritanniens politiker med bättre samvete gå till folket en gång till och säga ”nu finns det två konkreta alternativ. Vilket väljer ni?” I ett sådant scenario vinner ju stanna-sidan en jordskredsseger. Alla länder stannar kvar i ett EU som behåller friheterna men drar ner på allt det dåliga (typ allt annat).

    • arve says:

      De hade redan en omförhandling i vintras, som förberedelse för omröstningen. Det är därför som EU inte vill förhandla en gång till utan ansökan om utträde. Varför vill du ge UK såna fördelar?

      • Micke says:

        De hade en förhandling, men den skedde ju under andra premisser än de som råder idag. I det läget var ju sannolikheten att de skulle rösta för att lämna ca 25%. Idag är den sannolikheten 100%. (Dessutom misstänker jag starkt att EU-topparna inte trodde att sannolikheten var 25% utan betydligt lägre. De är ju inte direkt kända för god verklighetsuppfattning.)

        Men de ska naturligtvis inte förhandla om utan att ha ansökt om utträde. Dock är min förståelse att ansökan om utträde är just en ansökan, inte ett beslut. Därefter vidtar förhandlingar om exakt vilka villkor som ska gälla efter utträdet. Under tiden kan man förstås också förhandla om alternativa villkor för att de ska stanna kvar.

        Så ungefärlig tågordning:
        * Sommaren 2016: Cameron avgår, ny PM väljs
        * Hösten 2016: Ny PM ansöker om utträde
        * Vintern 2016: förhandlingar inleds
        * 2017: Förhandlingar
        * Sommaren 2018: två förslag är slutförhandlade, ett för utträde och ett annat där de stannar med nya villkor
        * Vintern 2018: UK har en ny folkomröstning, denna gång om vilket av de två definitiva förslagen de föredrar.

        Om det finns några prejudikat på detta område så är det ju just att man arrangerar så många folkomröstningar som behövs för att få önskat resultat…

      • Förståsigpåare says:

        Jag kan inte se att det i dagens läge liggeri EUs intresse att gå än längre för att möta UKs krav? Tiden talar ju snarast till EUs fördel här.

        UK har snarast satt sig i en helt värdelös förhandlingssits. Tror snarast att UK i bästa fall kan få de villkor de förhandlade sig till i höstas. I värsta fall så säger EU – inga specialavtal whatsoever. Den här gången är ni inne eller ut.

        Samtidigt så tar man fram ett guldavtal för Skottland utifall att England lämnar vilket sätter än mer press på Downing Street att acceptera ett fullständigt EU-medlemskap eller bryta Ö-riket i delar.

        Smart av BJ att inte ta på sig premiärministerposten… sämre läge får man leta efter.

    • Flavian Bergstroem says:

      Britterna aer missnoejda med den stora invandringen fraan Oesteuropa saa vad som moejligen skulle kunna blidka britterna vore undantag fraan den fria roerligheten och ytterligare reducerad medlemsavgift. Dessutom aer fiskerinaeringen mycket missnoejd med EUs fiskeripolitik.

      En intressant vinkling aer ekonomen Patrick Minfords foerslag som gaar ut paa att ensidigt klippa av alla band med EU, laata brittiska exportoerer betala tull daa de exporterar till EU men samtidigt infoera unilateral frihandel fraan brittisk sida.

      Han menar att unilateral frihandel mer aen vael skulle kompensera nackdelarna av foersvaarad export och att det omedelbara resultatet av hans foerslag vore att BNP skulle oeka 4%.

      En foerdel med hans foerslag aer dessutom att det inte kraever naagot avtal med Bryssel. Det brittiska parlamentet kan sjaelv fatta alla noedvaendiga beslut.

  3. Flavian Bergstroem says:

    Om man bortser fraan oenskemaalet att kunna reglera antalet polska roermokare i EU saa kan alla Boris droemmar foerverkligas inom ramen foer EES-avtalet. UK kan utan vidare praktisera unilateral frihandel utan att bryta mot EES-reglerna eftersom EES-laender utanfoer EU inte aer en del av EUs tullunion. En annan moejlighet aer att teckna omfattande frihandelsavtal med exempelvis Indien. Det finns inga hinder mot det om UK uttraeder ur tullnionen och bortsett fraan den externa tulltaxan, fiskeri och jordbrukspolitiken foeraendras mig veterligen ingenting om UK vaeljer att laemna EU utan att laemna EES.

  4. Är det så självklart att Storbrittanniens avgift till EU kommer att bli särskilt hög för att komma åt den inre marknaden? EU har självklart även i framtiden intresse av fortsatt handel med Storbrittannien, och där kommer principen lika för lika att ha betydelse.
    Avgiften utgör i praktiken en form av schablontull.
    Ett EU-fritt Storbrittannien ansluter sig antagligen till EFTA som därmed får en avsevärt ökad tyngd i förhandlingar med EU.

  5. hjalmar says:

    Jag tror det lilla problemet är att finna en lösning inom eller utom EU (även om detta kommer att vara en stor utmaning). Det stora problemet är att det kommer att ta tid minst 5 år (jag tror inte man hinner på 2 år utan stora delar måste förhandlas efteråt). Innan dess kommer många företag flyttat t.ex. banksektorn.

    Ett praktiskt exempel från igår fick lite juridisk rådgivning ”English law might not be enforceable in EU”. Det kommer att vara mycket svårare att få en vettig legal opinion innan en lösning är på plats dvs. inga investeringar och flytt.

    • Anders says:

      Jag tror att följande scenario är troligare. Förhandlingarna med EU kommer att ta lång tid och blir kanske inte klara förrän strax innan nästa parlamentsval som äger rum senast i maj 2020. Resultatet blir nog svårsmält för britterna, vilket talar för att valet kommer att handla om huruvida britterna skall acceptera avtalet, dvs vara kvar i EU elleri inte. Labour får då chansen att gå till val på EU-frågan. Om ekonmin utvecklas dåligt talar mycket för att Storbritanien blir kvar i EU.

  6. Flavian Bergstroem says:

    Allt UK behoer goera aer att saega upp medlemskapet i EU och aatergaa till unilateral frihandel. De handelshinder brittiska exportoerer skulle drabbas av aer inte saerskilt allvarliga.

  7. gruelse says:

    Om UK kan få ett liknade avtal som Turkiet har med EU, så skulle det förmodligen vara attraktivt även för många av de som röstade Remain i UK:s folkomröstning.

    Turkiet ingår i samma tullunion som EU, och får i praktiken tillgång till EU:s fria inre marknad. Detta avtal är dessutom förmånligare än EES-avtalet, då Turkiet, till skillnad från EES-länderna, även får tillgång EU:s inre marknad med importerade varor, som kommer från övriga världen.

    Sedan får inte turkiska medborgare resa fritt inom EU, med tanke på andra ”geopolitiska” realiteter.

    Det spekuleras i hur mycket ett EES-avtal skulle kosta UK. Där sneglar man på kostnaden för EES-landet Norge. För 2014 betalade Norge för sitt EES-avtal 719 M€:
    * COMMITMENT CONTRIBUTIONS IN EU PROGRAMMES__________306 M€
    * ANNUAL CONTRIBUTION TO 15 STATES 2014-21_____________ 388 M€
    * EUROPEAN TERRITORIAL COOPERATION INTERREG 2014-20____25 M€

  8. tomas says:

    EU bygger på anti-demokrati. Det är liksom ingen bra utgångspunkt.
    Nationer som konkurrerar med varanda skapar utveckling och välstånd
    ”EU-styret som Kinas politbyrå” – Björn Wahlroos

  9. gruelse says:

    Om UK kan få ett liknande avtal som Turkiet har med EU, så skulle det förmodligen vara attraktivt även för många av de som röstade Remain i UK:s folkomröstning.

    Turkiet ingår i samma tullunion som EU, och får i praktiken tillgång till EU:s fria inre marknad. Detta avtal är dessutom förmånligare än EES-avtalet, då Turkiet, till skillnad från EES-länderna, även får tillgång till EU:s inre marknad med importerade varor, som kommer från övriga världen.

    Sedan får inte turkiska medborgare resa fritt inom EU, med tanke på andra ”geopolitiska” realiteter.

    Det spekuleras i hur mycket ett EES-avtal skulle kosta UK. Där sneglar man på kostnaden för EES-landet Norge 2014:
    * COMMITMENT CONTRIBUTIONS IN EU PROGRAMMES__________306 M€
    * ANNUAL CONTRIBUTION TO 15 STATES 2014-21_____________ 388 M€
    * EUROPEAN TERRITORIAL COOPERATION INTERREG 2014-20____25 M€

    För 2014 betalade Norge för sitt EES-avtal 719 M€, som bör ställas i relation till UK:s EU-avgift och, som referens, även till Sveriges enligt EU:s gemensamma budget 2014. Avgifterna [M€] redovisas i andra kolumnen och avgift per capita [€] i tredje kolumnen, nedan:

    NO______719_____139
    UK*____14072,3____219
    UK**___20138,6____313
    SE_____4294,3____445

    *) med UK-rabatt
    **) utan UK-rabatt

    Baserat på avgifterna skulle ett EES-avtal för UK sannolikt vara förmånligare än nuvarande EU-medlemskap. EU får inte automatisk tillgång till UK:s fiskevatten, och UK kan bättre skydda sitt jordbruk.

    Källa:
    http://www.eu-norway.org/eu/Financial-contribution/#.V3j_IBKRPYh
    http://ec.europa.eu/budget/financialreport/2014/lib/financial_report_2014_en.pdf

  10. e.lind says:

    Tror man också måste teckna ett alternativt scenario:
    Storbritannien väljer att inte delta i den inre marknadens regelverk och tar kontrollen över lagstiftningen. Det som pekar för detta scenario är att en majoritet av de konservativas väljare röstade för detta. Runt 60% av de konservativas väljare röstade för Brexit och för dem var frågan om formella kontrollen över lagstiftningen den avgörande frågan. Man kan fråga sig vilka konsekvenser detta kommer att få, men en kommande premiärminister måste ta hänsyn till detta faktum.

    Man kan t.ex. lyssna Bernard Jenkin konservativ MP, Chair of the Public Administration and Constitutional Affairs Committee som argumenterar för detta:
    After the Referendum: The implications for Whitehall (Han börjar tala 3:20 in i filmen.)

    Det som talar emot detta scenario är att en majoritet av de konservativas parlamentsledamöter (66%) röstade för att vara kvar i EU, men misslyckades som sagt i folkomröstningen att övertyga en majoritet av sina egna väljare. Konsekvensen av Brexit kan därför bli mycket radikalare än vad många tror.

  11. EU kännetecknas av bl.a centralisering och nyliberal ideologi(korporativism) där frihandel(förutom framförallt jordbruksprodukter) alltid sägs gynna parternas/medlemmarnas ekonomi. De fyra friheterna är en del av sådana avtal i den inre marknaden. Externa tullar och handelskvoter som handelshinder är i de flesta fall låga jmf med hur det var förr vilket talar för att UK borde kunna tillåtas att få tillgång till EU´s inre marknad även med frihandelsavtal med tredje part om samma handelshinder tillämpas. När det däremot gäller övriga handelshinder(merparten) mot omvärlden är debatten och den offentliga kunskapen mycket låg vilket gör att man som medborgare får väldigt svårt att bedöma hur förhandlingssitsen/förutsättningarna/villkoren ser ut mellan EU och UK respektive mot tredje part. Mot bakgrund av att WTO´s grundambition bygger på MFN-(Most favoured nation)principen vore det önskvärt att EU fortsätter att behandla UK som en del av Europa varför varu- och tjänstehandel i stort borde kunna fortsätta som idag. Tyvärr är dock talet om frihandel mellan geografiska marknader fortfarande ihåligt då de flesta avtal sägs ha fler undantag än friheter. När det gäller fri rörlighet av kapital har EU via det s.k bankpasset givit icke-EU-länder tillgång till den inre marknaden. Varför ska ett utträde av UK påverka detta? Brittiska finansinstitut etc måste givetvis fortsättningsvis följa de regler som gäller vid närvaro på den inre marknaden. Grundläggande krav som t.ex kapitalbaser regleras f.ö. via Basel-reglerna och inte av EU. Vill EU nu medvetet försöka att utnyttja tillfället att flytta Europas finans-nav till t.ex Frankfurt? För övrigt är tyska och franska banker en katastrof i väntan på att hända. Brittiska banker borde i egen vinning dra ner på sin exponering mot dessa.

    EU hävdar att medlemskapet och tillgången till den inre marknaden innebär medlemsavgifter. Frihandelsavtal mellan parter innebär inte några avgifter. Medlemsavgifterna i EU är ett steg mot en fullständig politisk union och inget annat. Deltar UK inte i beslutsprocessen bör man inte heller betala för denna administration och bidrags-system etc. Vid Brexit kommer UK återfå sin nationella gräns innebärande hinder för arbetskrafts-rörlighet. UK får även finna sig i viss ömsesidig byråkrati för att arbeta i EU.

    Ett problem är förstås att ett unikt frihandelsavtal mellan EU och UK påverkar andra inom-europeiska länders avtal. Inget sådant land, t.ex Norge eller Schweiz, vill få sämre villkor än UK. Från EU´s sida handlar det säkert om rädslan för dominoeffekter om utträden möjliggör att 3 av 4 friheter får behållas mer eller mindre ograverat.

    UK´s önskan att utträda handlar inte om handel utan om självständighet. Kanske ska UK i en första omgång nöja sig med att tillämpa samma handelshinder mot tredje part som man har idag. Varför inte?

    • hjalmar says:

      Enda möjlighet att upnå det är att vara med i EU:s inre marknad (som Norge) vilket innebär; i) fri rörlighet, ii) automatiskt införande av EU lagar, iii) en nettobetalning till EU på samma nivå som idag, samt iv) självklart inga egna handelsavtal med 3:e part som på någotvis undergräver det som EU förhandlat. Jag tror du har rätt att bankpassen kommer att vara en del av paketet dvs. deltagande i EUs inre marknad är ett krav.

      UK kan inte gå ur EU:s inre marknad och tillämpa samma handelshinder då dessa måste förhandlas med alla 3:e parter. Detta görs normalt inom ramen för WTO, men att förhandla tariffer och kvoter kommer att ta minst 10 år eller mer då det kräver godkännade av alla länder (detta då det är EU inte UK som har förhandlat dessa).

      Det finns en snabbväg det är att UK accepterar de minimi regler som finns inom ramen för WTO, men detta kommer bl.a. att medföra; i) deras jordbrusksektor kommer att dö, ii) UK bolag kommer att betala högre tariffer för att exportera än än de företag som exporterar till UK (och andra länder). Den ökande kostnaden pga minskad export och andra kostnader kommer vida överträffa det man betalar till EU. UKs negativa bytesbalans kommer att reduceras pga. ett svagare pund och en allmän reduktion av välståndet (antagligen kommer lönerna sakta sjunka för att möta den ökade konkurransen då arbetslösheten ökar).

      UK kan ju självklart gå ur WTO och tillämpa något eget, men då är vi inne på något som ser ännu mörkare ut.

      Ju mer jag läser om detta ser det onekligen ut som en enorm utmaning för UK. Jag tror att dom kommer att vara kvar i EU i många år till (om dom överhuvudtaget lämnar).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s