Om en månad hålls den stora klimatkonferensen i Paris och temperaturen stiger på alla fronter. Idag släpptes en rapport från Paris School of Economics (PSE) av ekonomerna Lucas Chancel och Thomas Piketty. Rapporten kartlägger fördelningen av världens koldioxidutsläpp under de senaste femton åren och ger även konkreta förslag på hur en global koldioxidskatt bör utformas för att finansiera fortsatt klimatarbete.
Rapporten heter Carbon and inequality: From Kyoto to Paris (här en länk till 4-sidig sammanfattning) och innehåller en beskrivning av var och av vilka i världen som koldioxid släpps ut, hur trenderna i dessa utsläpp ser ut och vad det globala samhället bör göra åt detta.
Ett av rapportens nya grepp är att man inte enbart beaktar skillnader mellan olika länders utsläpp utan att man även studerar individer inom länder. Detta gör att stora utsläppgrupper kan lokaliseras i alla delar av jorden, även fattiga länder. Bilden nedan visar att de tio procent i världen som släpper ut mest koldioxid inte enbart återfinns i den rika världen. Samtidigt står det klart att det är i just de rika länderna som de allra flesta utsläpparna finns; USA-medborgare står för 40 procent utsläppen i denna toppgrupp.
Rapporten studerar även hur utsläppsskillnader inom och mellan länder har utvecklats över de senaste femton åren. Bilden nedan visar att denna ojämlikhet drivs i allt högre grad av ojämlikhet inom länder: i slutet av 1990-talet stod denna spridning för en tredje del av världens utsläppsojämlikhet medan den idag står för hälften. Med andra ord menar författarna att vi inte längre enbart kan diskutera frågan i termer av hur olika länder bör ändra sig, utan även vad enskilda länders inhemska fördelningspolitik kan göra åt saken.
Rapportens avslutande del innehåller beräkningar av hur en global klimatfond kan byggas upp utifrån intäkter från olika former av koldioxidskatter och hur dessa skatter bör fördelas mellan och inom länder. Beroende på hur ambitiös man är kan olika mycket pengar samlas in. Flygskatter används redan idag och skulle kunna byggas ut, menar författarna. Den politiska viljan är här det som fäller avgörandet, men och rapporten visar enbart på riktlinjer utifrån vilka man skulle kunna föra diskussionen vidare.
Ekonomistas 
Som alla insatta i frågan vet så divergerar prognoserna mot verklig temperaturdata mer än någonsin. Likväl så försöker man göra gällande att prognoserna på 100 år är korrekta.
Däremot så verkar detta vara att applicera Pikettys insamlade data till andra intressanta analyser. Misstänker att slutsatserna tyvärr är lika mediokra som i hans tidigare forskning.
Menar Piketty verkligen att man kan lyfta välståndet hos 1,5 miljard i Kina och Indien till högre inkomst utan mer energi?
Cykel, moped, bil, flyg.. tänker högt utifrån Hans Roslings presentationer. Klart, skippar vi turism i rymden och att personer boendes i urbana miljöer kan stå över bil till förmån för kollektivtrafik så blir det ändå inte mycket som talar för annat än att Piketty åter igen bara samlat in intressant data… Personligen anser jag Gapminder mer värd Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, än vad Piketty är. Gapminder lär istället få fredspriset…
Men det är klart, bortser man från naturlig effekter (t.ex. vulkanutbrott) och skogsskövling så är det ju lätt att räkna flat-rate och sedan lägga på en bonus för de som släppt ut mer historiskt. Så klart vill inte Indonesien gärna stoltsera med att de toppade utsläppen under någon månad. Vidare så kommer Brasilien också högt med sin skogsskövling. När vi ändå pratar om det landet så borde fler känna till att vissa år har Brasilien varit nettoimportörer av Etanol. Miljörrörelsen i Europa har direkt sponsrat Etanol i USA gjord på Majs EROEI kring 2 är inget som imponerar.
“Vidare så kommer Brasilien också högt med sin skogsskövling.”
Här är det viktigt att skilja på produktionsbaserad respektive konsumtionsbaserad beräkning. Läs sektion 6.1 “From production to consumption-based emissions” i den rapport som du dissar utan att ha läst.
Såklart ingår vulkanutbrott i dem båda… men ironin i vad jag skrev om Brasilien framgick kanske inte…
För varken konsumtions eller produktions metoden är särskilt vettig och metoden i sig försätter antingen producenten eller konsumenten i limbo utan incitament att påverka utsläppen beroende på vilken metod man väljer.
NEGA emissioner är det som gäller om vi ska vara strikt vetenskapliga. Publicerade i Nature Climate i våras av Astrid Kander.
http://www.lu.se/lucat/user/3e507934d606e0a1f9fbcd610cea13a7
“men ironin i vad jag skrev om Brasilien framgick kanske inte…”
På vilket vis var det ironiskt?
“NEGA emissioner är det som gäller om vi ska vara strikt vetenskapliga.”
Varför är konsumtionsbaserade utsläppsmått inte “strikt vetenskapliga”?
EROEI för solkraft i Tyskland är 4.
1 kWh ger 800 g CO2 i utsläpp i Kina.
4 kWh ger därmed 200 g CO2 i utsläpp i Sverige… Men klart, 200 g CO2 utsläpp i Sveirge för solkraft är ju strålande..
Var snäll, förklara …
“Låt ECB betala flyktingkrisen” en bra lösning.
Låt ECB betala en del av våra framtida energilösningar.
Ekonomin måste stimuleras, ECB kan köpa upp statsobligationer av länderna som öronmärks till exempelvis laddstolpar till elbilar, solel vindkraft energilagring.
Staterna har inte råd att investera när statsskulderna är så stora.
ECB kan ge ett fördelaktigt lån noll ränta och 1% i amortering.
Arbetskraft finns i överflöd vi måste sätta dom i arbeten med en lösning på energiomställningen.
Staterna kan gå före och köpa elbilar till dom som måste använda bil i tjänsten, hemtjänsten kan använda elbilar och elcyklar.
Bussar kan köras på el.
Marknaden kan leverera produkter det saknas bara pengar.
I Sverige säger riksbanken att vi måste öka lönerna för att nå inflationsmålet, en bättre lösning ar att riksbanken köper upp statsobligationer direkt av staten som går till energilösningar.
Den enda som förlorar på det är bankerna som inte får ränteintäkter på pengarna riksbanken tillverkar.
När arbetslösheten sjunker med stimulansen så stiger lönerna av sig självt, NAIRU.
Staten får inte låna företagen vill inte investera ingen lånar av banker, nollräntan får ingen effekt på ekonomin.
Dom enda som lånar är bostadsköparna men där borde utlåningen stoppas upp.
Nollräntan kan inte stimulera ekonomin, då återstår bra rena riksbankspengar och pengarna ska bara gå till infrastruktur.
Riksbankens uppköp av statsobligationer från banker löser inte krisen för ingen kan låna pengarna bankerna blir sittande på förutom bostadsköparna som inte borde låna mer.
Intressanta siffror på hur fördelningen ser ut. Den påminner väldigt mycket (och kanske inte av en tillfällighet) om hur alkoholkonsumtionen fördelar sig i Sverige:
De 10 procent som dricker mest dricker hälften av all alkohol.
De 50 procent som dricker mest dricker 90 procent av all alkohol.
De 50 procent som dricker minst dricker 10 procent av all alkohol (varav 10 procent inte dricker alkohol alls).
Samtidigt är måttlighetskonsumenterna (av alkohol och koldioxid) så många att åtgärder ofta blir effektivare om de riktas mot dem än mot dem som konsumerar extremt mycket (preventionsparadoxen).
Det är rätt uppenbart att en global koldioxidskatt skulle kunna både effektivt minska utsläppen av koldioxid och fungera som en kraftfull omfördelning av resurser från rika till fattiga, både inom länder och mellan länder. Men är det politiskt möjligt?
Vad är det viktigaste i vår värld bevara bankernas rätt att vara dom enda som skapar pengar i alla situationer eller lösa klimatmålet med nya riksbankspengar?
Vi har en arbetslöshet som är över NAIRU
Riksbanken kan köpa upp en statsobligation som enbart används för energilösningar som förhindrar den globala temperaturuppgången.
En sjuklig rädsla för inflation ska tydligen stoppa oss från att göra något åt uppvärmningen.
Om vi hade haft 100% kapacitetsutnyttjande högkonjunktur och en arbetslöshet under 4% då fungerar inte riksbankspengar, i det läget kan skatter tas ut för att omfördela resurser.
Nu måste ekonomin stimuleras och vi måste lösa problemet med global uppvärmning.
Tekniska lösningar finns som kan användas direkt.
Det enda vi saknar är en riksbank som vill trycka pengar och ge pengarna till staten.
Riksbanken ska köpa upp statsobligationer för 200 miljarder men bara av finansmarknaden, staten kommer inte att låna dom pengarna till energilösningar, företagen investerar inte i energilösningar när ingen vill köpa produkter, pengarna kan då bara går till bostadsbubblan.
Köpte riksbanken upp statsobligationer direkt av staten för 200 miljarder så kunde pengarna satsas på energilösningar.