Douglass C. North (1920–2015)

En av de riktigt stora inom efterkrigstidens samhällsvetenskapsforskning, den amerikanske ekonomhistorikern Douglass C. North, har gått ur tiden. North var den som revolutionerade vår förståelse för betydelsen av samhällets politiska och ekonomiska institutioner, alltså lagar och normer som sätter gränser för hur vi interagerar tillsammans, för välståndets nivå och utveckling. Hans forskning kombinerade historiska fakta med den nationalekonomiska analysen, och här lyckades han både enkelt och elegant förklara hur institutionerna och deras förändring påverkar våra liv. För dessa bidrag tilldelades han ekonomipriset år 1993.

Det skulle krävas mycket plats för att ge en rättvisande bild av Norths forskargärning (översikter finns t ex på Nobelstiftelsen och Ekonomisk Debatt). Hans kanske viktigaste verk kom ut under 1970-talet: Institutional Change and American Economic Growth från 1971 (med Lance Davis) och The Rise of the Western World: A New Economic History från 1973 (med Robert Thomas). Dessa volymer analyserade västvärldens ekonomiska utveckling ur ett nytt perspektiv. Till skillnad från det då rådande paradigmet där tillväxten skulle brytas ned i produktionskrafternas förändring och betydelsen av sparande, teknologisk förändring och befolkningstillväxt, visade North och hans medförfattare att det är de ramar och drivkrafter som samhällets institutioner sätter som spelar störst roll på lång sikt.

Med institutioner menade North de av människor utformade formella regler (konstitutioner, lagar, äganderätt) och informella ramar (normer, traditioner, tabun mm) som styr och begränsar våra politiska, ekonomiska och sociala interaktioner. Begreppet institutioner var inte nytt på 1970-talet; mer än ett halvsekel tidigare hade institutionalister (bl a Veblen) diskuterat dessa samhällsfenomen.

Men till skillnad från den gamla skolan sammanförde alltså North institutionernas förekomst genom historien med deras ekonomiska betydelse genom att infoga dem i den nationalekonomiska analysen och i termer av incitament, kostnader och maximerande beteenden. Slagkraften blev enorm. När man tydligt kunde se hur t ex äganderätt påverkar folks vilja att investera och att äganderättens utformning i sin tur påverkas av maktbalansen i samhället (t ex mellan kungar och deras vasaller, mellan adel och borgare, mellan regering och riksdag) blev det tydligt hur institutioner påverkar samhällsekonomin. Liknande slutsatser kan dras exempelvis gällande konstitutioner, normer etc – raden av exempel på institutioners betydelse är nästan oändlig.

Douglass Norths forskning har med andra ord varit enormt tongivande inom all samhällsvetenskap, inte minst nationalekonomi där det idag finns ett flertal separata forskningsfält som alla direkt eller eller indirekt utgår från lärdomarna av Norths forskning.

Comments

  1. Bo Franzén says:

    Så vemodigt. North begrep sig väl på den medeltida ekonomin och lyckades rätt väl lägga ut texten om varför den västeuropeiska decentraliserade varianten, feodalism, kom att lägga grunden för den världsunika bestående tillväxt vi och en tre till fem generationer bakåt kunnat njuta av.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s