Behovet av att inte förkasta hypoteser

Ett återkommande problem inom vetenskaplig forskning är att tendensen att alltid vilja finna starka resultat. En hypotes som ställs upp ska helst förkastas, för när så inte sker kan det vara tecken på att testet är felspecificerat och inte skarpt nog. Under alla omständigheter anses resultatet mindre intressant om hypotesen inte förkastas. Men som alla vet är verkligheten inte riktigt så spännande alla gånger. I tidskriften Journal of Articles in Support of the Null Hypothesis (JASNH) publiceras enbart artiklar som inte förkastar hypotesen, men som icke desto mindre kan innehålla viktiga lärdomar och vetenskapliga resultat.

Det är i senaste numret (2015-3) av tidskriften Folkvett, organ för Föreningen Vetenskap och Folkbildning, som man kan läsa om en artikel i tidskriften JASNH.

Den refererade artikeln råkar vara skriven av två australiska nationalekonomer, Joshua Gans och Andrew Leigh, men handlar denna gång inte om ekonomi utan om huruvida månens faser påverkar frekvensen av födslar och dödsfall, något som ibland påstås i ockulta kretsar. Gans och Leigh finner inget stöd för denna föreställning efter en genomgång av flera miljoner födslar och dödsfall i Australien. Alltså fullt stöd för nollhypotesen.

Tidskriften JASNH innehåller en mängd andra artiklar från olika ämnesområden. Alla är gratis att ladda ned.

Drivkraften inom forskningen att vilja producera signifikanta resultat som kraftfullt förkastar hypoteser är naturligtvis inte skadlig i sig. Men kanske finns skäl att reflektera kring denna tendens och medge att den ibland kan skapa problem när vissa resultat inte kommer fram för att de inte anses tillräckligt spännande. I värsta fall kan vilja att ge sken av statistisk signifikans ge upphov till glidningar i vad som faktiskt visas av testerna, något som Robert skrev om här på Ekonomistas för en tid sedan i inlägget “Varning för signifikanta resultat!”.

Därför är det viktigt (och ganska kul) att en tidskrift som JASNH finns.

Comments

  1. annomali says:

    Månen har ingen magisk kraft vi påverkas inte.
    Men dom som bor i fattiga länder utan vår moderna belysning eller fotogenlampor hur påverkas dom?
    Månljus och dagsljuset påverkar vad dom kan göra.
    Födslar skulle kunna ha en koppling till nattljus.
    Om dom föredrar månljus eller totalt mörker vet jag inte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s