Om arbetsgivarens sjuklöneansvar

Att arbetsgivarna ansvarar för sjukersättningen under en inledande sjukperiod beror delvis på att man vill skapa incitament för en god arbetsmiljö. Ett ytterligare argument är att arbetsgivarna är i en bättre position än myndigheterna att se till att sjukskrivningarna inte överutnyttjas. När det är staten som bär den fulla kostnaden kan både anställda och arbetsgivare ha ett gemensamt intresse av några extra sjukdagar då och då. De huvudsakliga nackdelarna med sjuklöneansvaret är att det stärker incitamenten att välja bort personer som riskerar att bli sjuka och att det kan bli dyrt för arbetsgivare som råkar ha otur.

Medan det forskats en hel del om hur ekonomiska incitament påverkar de anställdas sjukskrivningsbeteende, så finns det mindre skrivet om arbetsgivarnas incitament. En ny studie försöker fylla denna lucka genom att undersöka effekterna av en försäkring mot det två veckor långa danska sjuklönesansvaret som företag mindre än en viss storlek kunde teckna.

Den stora utmaningen för att empiriskt identifiera effekter av denna försäkring är att företag med höga sjukskrivningstal har större anledning att teckna försäkringen än företag med låga. Det finns tydliga tecken på denna typ av adverse selection och forskarna hanterar problemet genom att studera företag på olika sidor om den brytpunkt som gjorde att de överhuvudtaget kunde teckna försäkringen (de tar även hänsyn till en mängd företags- och individkarakteristika).

Resultaten är både tydliga och märkliga: försäkringen verkar ha lett till både fler och mindre långvariga sjukskrivningar, vilket tyder på att de anställda i högre grad sjukskriver sig för mindre allvarliga åkommor. Detta skulle kunna bero på att försäkringen gör arbetsgivarna mindre benägna att motverka kortare sjukskrivingar; precis den typ av moral hazard man teoretiskt skulle förvänta sig.

Vad är då märkligt? Jo, eftersom registerdata saknas för kortare sjukskrivningar har forskarna bara undersökt sjukskrivningar som är längre än två veckor. Det vill säga sjukskrivningar för vilka försäkringen inte spelade någon roll då staten ändå stod för sjuklönen. Resultaten måste alltså förklaras med att försäkrade företag blir mindre noggräknade med kortare sjukskrivningar och att detta även påverkar sjukskrivningar längre än två veckor. Inte orimligt, men samtidigt inte helt övertygande: att vara hemma en dag eller två från jobbet i onödan är ju tämligen väsensskilt från att vara hemma i mer än två veckor.

Comments

  1. Intressant! Kom att tänka på dagiset som införde avgift på försenad hämtning. Antalet ökade. Och det gick sedan inte att ”rulla tillbaka bandet” 😀

  2. Camilo von Greiff says:

    Intressant bloggartikel Daniel! Men kan vi egentligen veta att folk under regimen med statligt ansvar är hemma korta perioder ”i onödan”. Det kan väl lika gärna vara så att under regimen där betalningsbördan ligger hos företagen så jobbar folk även om de är småsjuka, av lokalitet med sin arbetsgivare. Huruvida detta är önskvärt är väl snarast en medicinsk bedömning.

    • Det är omöjligt att helt separera de olika hypoteserna och jag (Jonas) skriver inte heller något om den optimala sjukskrivningsnivån. Vad studien finner är att sjukskrivningarna ökar, vilket betyder att företagens ekonomiska incitament spelar roll. Huruvida de ökar för mycket eller för lite går inte att uttala sig om utan annan typ av data.

      • Camilo von Greiff says:

        Jag tolkade sista meningen så. Och ursäkta att jag missförstod avsändaren Jonas.

  3. Skattejurist says:

    Nu vet jag ju inte hur det fungerar i Danmark, men i Sverige är det ju så att om en arbetstagare är sjuk i tre veckor så betalar arbetsgivaren de första två veckorna och staten den tredje. Så en sån försäkring skulle ha ett värde även vid längre sjukskrivningar.

  4. Det intressanta för en svensk ekonom borde inte vara analysen av danska data i frågan om sjukförsäkringen. Uta att kräva att data registreras sammanställs och publiceras i Sverige.
    Nu har till och med Riksdagens utredningstjänst upptäckt att det saknas data rörande sjuklöneperioden/sjuklöneutbetalningarna.
    Vore det inte en god sak om även nationalekonomerna medgav att de inte har en aaaning om vare sig omfattningen eller orsakerna till den så kallade svenska sjukan.
    Fast det är klart, det skulle ju kunna medföra svårigheter får dem av er som publicerat sig på området. Som Magnus Henreksson och Mats Persson (”The Effects on Sick Leave of Changes in the Sickness Insurance System”)

Trackbacks

  1. […] minska sina kostnader för att de har en dålig arbetsmiljö. För det är ofta just en bristande arbetsmiljö som gör att människor blir långtidssjuka. Sedan är kostnaden för sjuklöneansvaret för andra […]

  2. […] sin arbetsmiljö? troligen inte. Så varför skall vi avskaffa något som bara gör att företag slipper ansvar för en arbetsmiljö som gör människor […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s