Kan vd:s röstläge avslöja om företaget går bra eller dåligt? Om så är fallet, skulle detta kunna vara en källa till informationsspridning vid sidan av media? En grupp amerikanska finansforskare hävdar att så är fallet och har publicerat sin forskning i ansedda Journal of Finance. Men nu höjer språkforskare rösten och menar att den röstanalys som finansforskarna använt sig av helt saknar vetenskaplig grund och är ren kommersiell humbug.
Det är i en artikel under publicering i Journal of Finance som de två finansiella ekonomerna Bill Mayhew och Mohan Venkatachalam vid Duke University kopplar samman röstanalys med finansiell aktieprisinformation. Med hjälp av en speciell röstavläsningsanalys, så kallad LVA (Layered Voice Analysis), har finansforskarna mätt olika röstlägen som spelats in under konferenssamtal mellan företagsföreträdare och aktieanalytiker. Analysen sägs kunna ge information om stämningslägen utifrån ljudvågornas kurvatur. Resultatet visar vd:s röstläge innehåller information om företagets utveckling och att detta pekar åt samma håll som samtidigt uppmätta aktiepriser.
Språkforskare har emellertid kritiserat LVA-analysen. Enligt lingvisten vid Stockholms universitet, Francisco Lacerda, saknar LVA helt vetenskaplig grund och är ren kommersiell humbug. Enligt Wikipedias LVA-sida är det inte heller enbart Lacreda som kritiserat LVA för bristande vetenskaplighet. Tyvärr har jag inte kompetens nog att återge substansen i kritiken, men den verkar kretsa kring att LVA-analysen bygger på konstruerade raster och falska teorier om hjärnans känslouttryck i rösten. I sin kommentar till Journal of Finance-artikeln förklarar Lacerda kritiken i detalj. Mahew och Venkatachalam har besvarat kommentaren och försöker försvara sitt val av analysmetod.
Det är uppenbart att finansforskarna visade prov på nytänkande och kreativitet när de ville använda röstanalys i sina studier av företag och aktiemarknad. Men lika uppenbart är att de inte var tillräckligt grundliga i sin genomgång av röstanalysmetoder; de valde en kritiserad, kommersiell metod som enligt akademiska språkforskare anses vara pseudo-vetenskaplig. Lärdomen är att tvärvetenskaplig forskning – hur lovande och kreativ den än må vara – också är förknippad med en rad fallgropar.
Att använda sig av metoder eller data från andra vetenskapliga discipliner utan i tillräcklig grad prata med folk utanför det egna skrået, det är i mina ögon inte att vara tvärvetenskaplig.