Ökad specialisering med ökad invandring

Eftersom alla diskuterar invandring måste naturligtvis även denna blogg lämna sitt bidrag. En viktig aspekt är hur invandring påverkar arbetsmarknaden för dem som redan bor i landet. Detta är en fråga som studerats flitigt av nationalekonomer som George Bojas och David Card. Förutom att det inte verkar råda något konsensus kring frågan så är ett problem att mycket av denna forskning rör USA vilket gör att resultaten kan vara svåra att översätta till svenska och skandinaviska förhållanden. Det var därför intressant under Nationalekonomiska föreningens årsmöte i juni ta del av en studie baserad på danska data. 

Det detaljerade studien, utförd av Mette Foged och Giovanni Peri, undersöker hur invandring från icke-EU länder påverkar den inhemska arbetskraften. Invandringen under perioden som undersöks (1995-2008) bestod främst av flyktingar från det sönderfallande Jugoslavien, Somalia, Afghanistan och Irak; inte helt olikt det svenska mönstret med andra ord. Dessa flyktingar placerades initialt utan att de mottagande kommunerna hade mycket att säga till om saken och de kommuner som initialt tog emot många var också de dit efterföljande flyktingar och anhöriga sökte sig. Frågan som ställs är hur denna invandring påverkade dem som var bosatta i respektive kommun i slutet av 1994.

Invandrarna själva tenderade att få enklare och fysiskt ansträngande service-, bygg- och industrijobb. I högkvalificerade yrken märktes emellertid inte invandringen alls. Studiens fokus ligger därför på konsekvenserna för lågkvalificerade inhemska invånare som i högre grad än högkvalificerade borde påverkas av invandringen. Resultaten visar också tydligt att de påverkades, men på ganska oväntade sätt.

Allra tydligast är att invandringen fick den inhemska arbetskraften att byta till mer kvalificerade och mindre fysiskt krävande yrken. Detta skedde främst genom att dessa bytte företag, men till viss del även genom byten till mer kvalificerade jobb i de företag där de redan var anställda. Lönerna steg och om något så ökade förvärvsfrekvensen. Någon ökad arbetslöshetsrisk för den inhemska arbetskraften står inte att finna, men benägenheten att flytta till en annan kommun ökade. Alla dessa effekter är särskilt uttalade för yngre personer.

Att ett inflöde av lågkvalificerad arbetskraft kan få den inhemska att byta till mer kvalificerade jobb är kanske inte helt förvånande men samtidigt inte självklart. Resultaten tyder på att företag och arbetsmarknad anpassar sig på sätt som inte fångas av de allra enklaste modellerna av arbetsmarknadens funktionssätt. Ett ökat utbud av lågkvalificerad arbetskraft skapar möjligheter för specialisering bland de anställda och företagen kan anpassa teknologi och organisation till den nya verkligheten. Detta kan gynna även den del av arbetskraften som utsätts för ökad konkurrens om enklare jobb.

I vilken utsträckning dessa anpassningar sker beror med stor sannolikhet på en mängd faktorer som har med arbetsmarknadens och utbildningsväsendets funktionssätt att göra, liksom eventuella andra hinder för företagen att anpassa sig. Mycket har exempelvis skrivits om den danska flexicurity-modellen där låg anställningstrygghet kombineras med en relativt generös välfärdspolitik och aktiv arbetsmarknadspolitik.

Hur resultaten skulle se ut i ett land med en mer rigid arbetsmarknad eller där välfärdssystemen är mindre generösa är därför oklart. Dessutom har olika samhällen olika industri- och företagsstruktur vilket kan göra anpassningen mer eller mindre lätt och hur lätt det är att byta bostadsort skiljer sig också åt. Det är därför inte uppenbart hur generaliserbara resultaten är men tidigare studier (även här) av Peri visar att Danmark inte är ett specialfall. Tvärtom verkar det se ungefär likadant ut i de flesta länder.

Comments

  1. Kalle says:

    Om en pyramid byggs på underifrån så tenderar de som tidigare var längst ner att hamna lite högre upp.

    Det verkar även vara så rätt många arbetsplatser fungerar. Människor gör sina hundår längs ner organisatiorisk innan de som är kvalificerade (inom många sektorer samanfatat med att de känner rätt chef) får avancera till de mer intressanta arbetsuppgifterna. Då alla tidigare vandrat samma bana så är det rätt så normalt att dessa mönster kvarstår för ett över tiden konsistent rättviseperspektiv. Påläggskalvar är personer som är så uppenbart mycket mer kvalificerade att de kan kringå detta över tiden konsistenta rättviseperspektiv utan att det förändrar balansen.

  2. Kort och gott alltså tydliga indikationer på ”white flight” inte bara på bostadsmarknaden utan även på arbetsmarknaden. Tycker de resultaten trots allt är ganska väntade. Hur många taxichaufförer är tex idag etniskt-svenska?

    Att som Jonas, generellt kategorisera inflödet av arbetskraft som ”lågkvalificerad”, känns dock inte helt givet. Många som kommer från Iran, Irak och Syrien exempelvis är högutbildade akademiker. Att de sen inte får jobb som ingenjörer utan som taxichaufförer är inte bara tråkigt för dem personligen utan även en samhällsekonomisk förlust.

    • Det centrala för utfallet är vilken typ av jobb som de nyanlända får, inte vilken utbildning de har med sig. Ser man till genomsnittlig utbildningsnivå är det även så att de invandringen som skett består av personer med lägre utbildningsnivå än den inhemska arbetskraften. Detta betyder naturligtvis inte att alla får de jobb de har kompetens till.

    • jahaja says:

      Hur definierar du ”många”? Och kräver inte ”högutbildade akademiker” att man gått på universitet av hög standard – hur rankas Iran, Irak och Syriens universitet i olika rankningar? Låt mig gissa: ungefär som på TIMMS – dvs väldigt dåligt.

  3. Marcus Salomonsson says:

    Peri har även medförfattat en bredare studie på 15 olika EU-länder, däribland Sverige. Resultaten är linje med resultaten för Danmark. Dessutom ser de att specialiseringseffekten var större i länder med mer flexibla arbetsmarknadslagar.

    Det här är från deras sammanfattning:

    We use data on fifteen Western European countries during the 1996-2010 period.
    We find that immigrants, by taking manual-routine type of occupations pushed natives towards more “complex” (abstract and communication) jobs. This job upgrade was associated to a 0.7% increase in native wages for a doubling of the immigrants’ share. These results are robust to the use of an IV strategy based on past settlement of immigrants across European countries.
    The job upgrade slowed, but did not come to a halt, during the Great Recession. We also document the labor market flows behind it: the complexity of jobs offered to new native hires was higher relative to the complexity of lost jobs.
    Finally, we find evidence that such reallocation was larger in countries with more flexible labor laws.

    http://economics.ucdavis.edu/people/gperi/site/papers/damuri_peri_oct_8_2012.pdf

Trackbacks

  1. […] Invandring innebär höjda löner för inhemsk arbetskraft Bör man anta en konstant näringsstruktur eller en konstant lönestruktur när man tittar på invandringens effekter? Alltså, ska man se de jobb som finns i ett land som olika slags ämbeten som innehas av landets innevånare – vilka det än är – eller ska man anta att invånarnas produktivitet är essentiella egenskaper som inte förändras beroende på vilka som befolkar arbetsmarknaden? Forskning på danska förhållanden visar att invandring leder till att den inhemska arbetskraften i hög utsträckning byter upp sig till högre betalda jobb, det vill säga tillträder högre ämbeten i näringsstrukturen, vilket är en nödvändig effekt för att näringsstrukturen ska antas vara konstant. Jonas Vlachos […]

  2. […] Vi är medvetna om att anta noll genomslag på produktionsstrukturen skapar ett behov av att förklara vilken mekanism som motverkar Rybczynskiteoremet. Eftersom invandrare har en lägre genomsnittlig utbildningsnivå, så borde det enligt teoremet leda till en större låglönesektor. Allt annat lika borde därmed invandring leda till en lägre genomsnittslön och negativa produktivitetseffekter. Men som påpekats ovan så har tidigare studier visat att löneeffekterna är små. Frågan är hur det kan komma sig. Kring denna mekanism skriver professor Jonas Vlachos intressant på Ekonomistas: […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s