Hur ska Sverige ta betalt för sina mineraltillgångar?

Hur ska Sverige bäst hantera sina mineraltillgångar? Hur ska man se på den grundläggande äganderätten? Finns det anledning att hantera denna sektor annorlunda än andra sektorer eller är det en industri som vilken som helst? Det finns många viktiga frågor som rör hanteringen av svenska mineraltillgångar och som ofta skapar starka känslor och en polariserad debatt. I en ESO rapport skriven av Daniel Spiro och mig själv försöker vi lyfta och redan ut några avvägningar som främst rör beskattning och eventuell fondering. Rapporten presenterades i torsdags då vi också skrev en DN-debatt artikel på temat. Presentationen var en intressant tillställning som illustrerade svårigheten med att nå ut med ett budskap till dem som redan i förväg tror sig veta vad man kommit fram till. Förhoppningsvis ska nedanstående rätta till några av dessa missförstånd. [Read more…]

Har det goda exemplet någon makt?

Att man ska lära av de framgångsrika är en många gånger upprepad självklarhet. Tron på det goda exemplets makt är stor, inte minst inom välfärdssektorn: kommuner ska lära av framgångsrika kommuner, skolor av framgångrika skolor, landsting av framgångrika landsting. Särskilt intressant blir det då idén om likvärdighet i den offentliga tjänstesektorn kan krocka med idén att man ska lära av de bästa; om alla är lika bra finns det ingen att lära av varför kvalitetsskillnader kan påstås vara viktiga för att möjliggöra en allmän positiv utveckling. Det finns dock skäl att ifrågasätta denna verklighetsbeskrivning.
[Read more…]

Noll-inflation medför högre skulder, betydligt högre skulder

[English translation here.]

SCB:s senaste inflationssiffra för KPI är negativ, minus 0,1 procent. Inflationen har nu legat runt noll sedan november 2012. Det betyder att KPI, den allmänna prisnivån, är på samma nivå som för två år sedan, november 2011. Om inflationen hade varit 2 procent hade istället prisnivån nu varit 4 procent högre än den var i november 2011.

Att inflationen är så låg får betydande effekter på hushållens skulder. Det reala värdet på hushållens skulder har blivit 4 procent högre än det skulle blivit om inflationen hade varit 2 procent de senaste två åren. För varje lånad miljon har låntagaren gjort en kapitalförlust på 40 000 kronor. Nominella bostadspriser har också blivit 4 procent lägre än de skulle blivit om inflationen varit 2 procent. Därför har belåningsgraden blivit högre. Ett nytt bolån i november 2011 har nu fått en belåningsgrad som är 4 procent högre, jämfört med vad belåningsgraden skulle ha varit om inflationen hade varit 2 procent sedan 2011. [Read more…]

Dags att tala klarspråk om äpplen och bostäder!

En vanlig uppfattning är att det råder bostadsbrist i Stockholm och andra storstäder och att det under en lång tid har byggts för lite. Men vad innebär det att det råder ”brist” och att det byggs ”för lite”? Nedanstående figur är hämtad från Stockholms landsting och visar tillskottet av nya bostäder i förhållande till befolkningstillväxten i Stockholms län. Det är glasklart att det alltsedan mitten av 1990-talet byggts lite i förhållande till befolkningstillväxten. [Read more…]

Danska bail ins eller svenska bail outs?

Som nämndes i ett inlägg häromveckan gjordes det danska systemet för att hantera banker på obestånd om för ett par år sedan. Det nya systemet är tydligt med att enbart kreditgivare täckta av insättningsgarantin är skyddade av staten; övriga kreditgivare ska inte förvänta sig att räddas av staten om banken fallerar. Hederliga marknadsekonomiska bail ins istället för gängse statssubventionerade bail outs alltså.

[Read more…]

(Miss)uppfattningar om inkomstfördelning

Förra veckan skrev jag om förmögenhetsfördelningen i USA och om att amerikanerna tror att landets samlade förmögenhetsmassa är mer jämnt fördelade än vad den egentligen är. Jag frågade i samma inlägg också Ekonomistas läsare i en omröstning om er uppfattning om den svenska situationen. Det alternativ som återspeglar den svenska förmögenhetsfördelningen (Alternativ 3) fick 38,5 procent av rösterna. Flest röster (men bara marginellt fler, 38,8 procent) fick Alternativ 2, som visar en något jämnare fördelning. Ekonomistas läsare är således ganska välinformerade men tror i genomsnitt, precis som amerikanerna, att förmögenhetsfördelningen är jämnare än vad den faktiskt är. [Read more…]

Medlingsinstitutet bäst på statistik om löneskillnader mellan kvinnor och män

gårdagens DN-debatt utpekas Medlingsinstitutet som ansvarigt för att lönegapet mellan män och kvinnor inte minskar. Det framgår inte direkt vad Medlingsinstitutet kan eller bör göra för att minska lönegapet eller på vilket sätt de inom ramen för sitt uppdrag kan sägas vara ”ansvariga” för detta. Däremot framgår det att det ”gör skillnad vad en myndighet som Medlingsinstitutet väljer att säga och agera utifrån”. Vidare konstateras att ”utvecklingen mot jämställda löner har stagnerat trots att kvinnor numera till och med har högre utbildningsnivå än män och (med hänvisning till KI’s lönebildningsrapport för 2013) ”att den könsuppdelade arbetsmarknaden, det vill säga att män och kvinnor är ojämnt fördelade mellan yrken och sektorer, är en viktig förklaring till den uppmätta löneskillnaden.” Det stämmer. Men det är samtidigt ironiskt i sammanhanget att den mest innovativa statistika analysen av dessa frågor kommer just ifrån Medlingsinstitutet.

[Read more…]

Sammantagna reala konsekvenser av Riksbankens penningpolitik

English translation.

Riksbanken har systematiskt åsidosatt inflationsmålet genom att låta inflationen i genomsnitt bli klart lägre än målet på 2 procent. Detta inlägg summerar de realekonomiska konsekvenser av detta som jag belyst i flera tidigare inlägg. Eftersom inflationsförväntningarna på kort och lång sikt har legat nära målet har den genomsnittliga inflationen blivit klart lägre än förväntat. Då uppstår realekonomiska konsekvenser i form av ökad arbetslöshet, en oväntad och oönskad ökning av det reala värdet av hushållens skulder och en oönskad förmögenhetsöverföring från hushållen till bankerna. Riksbanken motarbetar därigenom inte bara regeringens och riksdagens arbete för att uppnå den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning, utan även Finansinspektionens arbete för finansiell stabilitet och konsumentskydd på det finansiella området. [Read more…]

Mats Bergman: Högskolestiftelser – vad är problemet?

Det här är ett gästinlägg av Mats Bergman som är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

I somras föreslog Utbildningsdepartementet i en departementspromemoria att det ska bli möjligt för universitet och högskolor att ombildas till högskolestiftelser. Förslaget har väckt en debattstorm, t.ex. i DN i förra veckan och genom ”den arge professorns icke-remiss”, som fått stor uppmärksamhet och spridning. Men vad handlar förslaget egentligen om? Och varför kritiseras det så hårt? [Read more…]