Hushållens nettoförmögenhet

Hushållens skulder i förhållande till BNP. Källa: SCB

Hushållens skulder har ökat snabbt i förhållande till inkomsterna under det senaste dryga decenniet. I SNS Konjunkturrådsrapport konstaterar vi att det privata sparandet ändå har varit högt och att hushållens finansiella nettoförmögenhet har ökat under denna period trots den högre skuldsättningen. När vi har presenterat rapporten har det ofta frågats om inte den ökade förmögenheten beror på den snabba prisuppgången på hus och bostadsrätter.

Hushållens finansiella nettoförmögenhet i förhållande till BNP. Källa: SCB

I den finansiella förmögenheten ingår hushållens innehav av bostadsrätter, men inte villor och andra fastigheter. Det stämmer därför att prisuppgången på bostadsrätter har bidragit till den ökade finansiella nettoförmögenheten. Men den mellersta kurvan i grafen till höger visar att hushållens finansiella nettoförmögenhet har ökat, eller åtminstone inte minskat, även om vi exkluderar bostadsrätterna från förmögenheten. En stor del av hushållens ökade sparande förklaras av ökat pensionssparande. Om vi även exkluderar pensionssparandet har nettoförmögenheten fallit i förhållande till inkomsterna.

Hushållens portföljer har alltså ökat både på skuld- och tillgångssidorna. Och de tillgångsposter som har blivit större har osäkert värde och låg likviditet. Därför är det förmodligen befogat att oroas av, och noga bevaka, denna utveckling. Det är däremot knappast befogat att tala om ett alltför lågt hushållssparande.

Se även mitt tidigare inlägg kring detta.

Uppdatering 2012-02-15: Jag upptäckte att jag använt fel dataserie för nämnaren i skuldgrafen, vilket resulterade i en felaktig utveckling för skuldkvoten. Detta är nu rättat i grafen.

Comments

  1. Hur ska man tolka den gröna, nedåtgående kurvan? Är det rimligt att exkludera bokfört pensionskapital när man jämför hushållens sparande år 1995 med år 2011? T.ex. på grund av några förändringar av pensionssystemet.

  2. Thor Berger says:

    Hur bör man resonera kring en ökande total skuldvolym och t.ex. finansiell stabilitet? Även om vi bortser från att tillgångarna i detta fall är tämligen illikvida och om vi förutsätter att upplåningen sker inom landet, så att landets netto är oförändrat, så borde väl större balansräkningar ev. medföra vissa systemrisker?

  3. Beroende på vad man vill förstå genom att följa förmögenheten så kan man ju fundera på om det verkligen är hushållens totala nettoförmögenhet som är det relevanta. Om man vill sia om bostadsmarknadens stabilitet så tänker jag att givet att förmögenhetsutvecklingen antagligen är skev i sin fördelning så kan det vara relevant att kolla på median eller decilvärden.

  4. Liksom Peter Gerlach är jag inte intresserad av något intetsägande medelvärde, utan av skillnaden mellan ”haves” och ”have-nots”. Hur är nettoförmögenheten (negativ för många svenskar) fördelad inom befolkningen? Det är det som är den brännande frågan.

    • Jag håller med om att man vill se fördelningen. Tyvärr tror jag att man inte lätt kan hitta data med tidsserier på hur fördelningen har ändrats i takt med den äkade skuldsättningen. I den här SCB-rapporten (se tabell 7a på s 25) ser man att skulderna år 2004 var koncentrerade dels bland de hushåll som hade negativ nettoförmögenhet (studieskulder? egenföretagare?), dels bland de rikaste hushållen.

      Man kan misstänka att skuldökningen det senaste dryga decenniet huvudsakligen har skett bland ägare av villor och bostadsrätter. De som har stora bolån har nog ofta andra tillgångar än bostaden, t ex tjänstepension och ganska goda inkomster.

      • Martin, jag vet att det är svårt att hitta just data över fördelningen (jag har själv letat hos SCB). Här borde SCB kunna göra en viktig insats.
        Med tanke på de senaste årens utveckling vore det oerhört intressant att se en färsk bild hur det ser ut med fördelningen av skulder och tillgångar. Inte minst för att kunna föra en faktabaserad diskussion om vilka åtgärder som borde vidtas av politikerna, Finansinspektionen och Riksbanken.

Trackbacks

  1. […] Intressant artikel från Ekonomistas […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s