Här är länkar till några läsvärda artiklar, inlägg och tal nyligen om Riksbanken och dess penningpolitik:
- Karolina Ekholm: Varför svensk penningpolitik behöver vara mer expansiv, 2013-11-15
- Paul Krugman: Bubblephobia and Monetary Policy, 2013-11-23
- Peter Wolodarski: Riksbanken har blivit en stat i staten, 2013-11-24
- Simon Wren-Levis: Should fears of financial instability raise interest rates?, 2013-11-17
Varför går ingen från riksbanken i svaromål? Eller från de som tycker som riksbanken? För en lekman ter sig Svensson argumentation mycket övertygande, men som lekman inser man också att det kanske finns goda argument för riksbankens politik. Tystnaden är dock förskräckande.
Hej Lars,
Är en mastersstudent i nationalekonomi som verkligen uppskattar dina texter. Du borde kanske också rekommendera Klas Eklunds bit från nationalekonomiska föreningens förhandlingar (s78-84).
Click to access 41-6-for.pdf
“Själv ser jag risker på bostadsmarknaden, men jag är inte lika nervös som direktionens majoritet tycks vara. Och jag har rätt svårt att se varför just reporäntan ska användas i det här sammanhanget. Reporäntan är, som Stefan antydde, en sorts knölpåk som inte bara slår mot den specifika marknaden i fråga, utan mot hela ekonomin. Påken är sällan särskild effektiv mot en enskild delmarknad.”, s 82
Jag håller med om att Klas Eklunds kommentar från Nationalekonomiska mötet den 12 juni också är mycket läsvärd. Jag tog dock i min lista bara med saker som sagts den allra senaste tiden. Det var inget försök att vara mer heltäckande.
Givetvis förstår jag precis som alla andra att det finns risker med uppblåsta bostadspriser men en sak är jag jävligt trött på:
När det rapporteras i media om skuldsättningen sätts den alltid i förhållande till disponibel inkomst. Givetvis är detta för att rädslan är att stor att hushållen vid ränteökningar och/eller boprisfall tvingas lägga allt större andel av sin inkomst på räntor/amorteringar.
MEN: Varför nämner aldrig någon att hushållens faktiska tillgångar ökar lika mycket som skuldsättningen, om inte mer?
Jag håller med om att medias rapportering är snedvriden, men media influeras förstås av Riksbankens kommunikation. Mina försök att ställa detta till rätta finns här
och här.
För övrigt har hushållens tillgångar värderats upp, och de uppgår (exklusive kollektiva pensioner) nu till närmare 600 procent av den disponibla inkomsten (se diagram 3.4, sid 32, i Riksbankens senaste stabilitetsrapport).