När jag häromveckan loggade in på facebook möttes jag av ett hav av kommentarer som handlade om att Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, för fjärde året i rad, som enda partiledare inte blivit inbjuden till Nobelfesten. Det fick mig att fundera på det här med fördomar och obekväma åsikter. Och på att om Åkesson och Sverigedemokraterna ska ha cred för någonting (vilket naturligtvis är tveksamt) så skulle det väl vara att de inte försöker förtiga sina ointelligenta, inskränkta och politiskt inkorrekta åsikter. Även om det innebär att de inte får gå på fest med kungen.
För i den mån vi övriga har fördomar eller obekväma åsikter så försöker vi ju ofta förtränga dem – till och med för oss själva. Detta var anledningen till att man inom socialpsykologi började använda ”Implicit Association Test” (IAT) för att få en uppfattning om hur de åsikter ser ut som människor inte är så stolta över. Det kan handla om fördomar om kvinnor, svarta, homosexuella, överviktiga, eller i princip vad du vill.
IAT utnyttjar hjärnans automatiska associationer mellan mentala representationer av objekt och kan, helt utan frågor, mäta hur mycket mer eller mindre fördomar en person har än andra som har gjort testet. Och det fungerar även om personen inte ens själv är medveten om fördomarna. Pionjärerna på området är psykologerna Anthony Greenwald och Mahzarin Banaji och de har också lanserat en hemsida där den som så önskar gratis kan mäta sina fördomar.
Testet är en intressant men inte helt angenäm upplevelse – eftersom saker man kanske helst inte hade velat veta om sig själv avslöjas. Eftersom jag betraktar mig som feminist gjorde jag den version av testet som undersöker hur man ser på män och kvinnor. Även om jag fick bättre resultat än genomsnittet (tack och lov) så är jag enligt testet långt ifrån fördomsfri på det här området.
Min misstanke (som bekräftas i boken Blindspot som Banaji och Greenwald just kommit ut med) är att det förmodligen är så här för de flesta: vi har en hel massa fördomar som vi tryckt undan så långt bak i hjärnan som vi bara kan. Min uppmaning till Ekonomistas läsare är därför att välja ett område (gärna ett där du tror att du har jämförelsevis lite fördomar) och utsätta dig för ett Implicit Association Test. Berätta gärna om resultatet i en kommentar – om du vågar!
Ekonomistas 
Jag gjorde ett antal av dessa tester och resultatet blev alltid “medelstark” eller “stark” association för de associationspar som kopplades ihop först.
Exempel: På könstestet kopplades Man och Naturvetenskap ihop först och sedan bytte de plats. Då fick jag association mellan dessa två. På vikttestet kopplades Övervikt och Bra ihop först, då fick jag association mellan dessa två (trots att “normala” fördomar borde vara de omvända). Samma sak på övriga tester.
För min del verkar resultatet alltså mindre ha att göra med implicita fördomar och mer med ordningen på frågorna. Jag svarar alltid långsammare på andra delen eftersom hjärnan vant sig vid att koppla ihop tangenterna med särskilda svarsalternativ i den första delen. Verkar dock finnas en viss tendens att jag får “stark” association när detta följer traditionella fördomar, mot “medelstark” när det går emot dem.
Mycket bra skrivet om Åkesson och nobelfesten tycker jag. Men testet vågar jag inte göra, föredrar att leva i den falska tron att jag saknar fördomar.
Your Result
Your data suggest little to no automatic preference between Barack Obama and Richard Nixon.
The interpretation is described as ‘automatic preference for Barack Obama’ if you responded faster when Barack Obama pictures and Good words were classified with the same key than when Barack Obama pictures and Bad words were classified with the same key. Depending on the magnitude of your result, your automatic preference may be described as ‘slight’, ‘moderate’, ‘strong’, or ‘little to no preference’. Alternatively, you may have received feedback that
Här är en länk som förklarar problemen med olika typer av data inom psykologi.
http://highered.mcgraw-hill.com/sites/0070366055/student_view0/chapter2/chapter_outline.html
Det finns en orsak till att vi eller rättare sagt vår hjärna gör dessa automatiska kopplingar mellan representationer av objekt och förväntningar/föreställningar om dessa objekt, vi skulle inte kunna orientera oss i verkligheten utan denna disposition. Det viktiga är att vi är medvetna om att vi har denna disposition och vara lyhörda för att förändra våra förväntningar och föreställningar så att de inte påverkar vårt beteende i en diskriminerande riktning.
Jag hoppas att ingen tar nedanstående som något slags försvar för Åkesson och SD. Som “klassisk liberal” är jag synnerligen främmande för det han står för. Att ekonomi kallas för “the dismal science” beror på att Adam Smith, Ricardo, J S Mill och andra ekonomer var mot rasism. Thomas Carlyle som var för slaveriet myntade därför uttrycket. Dickens var också för slaveri…
http://www.econlib.org/library/Columns/LevyPeartdismal.html
Svenskar förefaller mig vara bland de mest omedvetet fördomsfulla som finns. De utlänningar jag känner som bott länge i Sverige har nästan alla samma åsikt. Engelsmän vet att fransmän är annorlunda. Fransmän vet att engelsmän tänker annorlunda. Svenskar däremot tenderar att tro att “alla är som vi”.
En vän till mig frågade på 90-talet min fru när hon tänkte bli svensk medborgare. “Aldrig” sade min fru, “jag är engelska”. Han blev ganska chockad. För alla drömmer väl innerst inne om att bli svenskar…
Jag har inte riktigt förstått hur det multikulturella projektet passar in här. För å ena sida förnekas kulturella skillnader som rasism. Å andra sidan ska man bejaka “multikultur”. Det är som om kultur betraktas som någon sorts lite dekoration, utan större betydelse.
Efter att ha bott 16 år i Frankrike så tycker jag att man ska behandla kultur som språk. Vi lär oss ett modersmål för att vi har en språkinstinkt. Men försöker vi lära oss ett annat språk efter puberteten talar alla utom språkgenier det med en brytning. På samma sätt “talar” vi främmande kulturer med brytning.
Oj, stark automatisk preferens för vita! Jag trodde jag var helt neutral. Hade dock gärna sett p-värdet för nollhypotesen att jag trots allt har neutrala preferenser.
En fråga: finns det någon vedertagen definition av “fördom”, och i vilken mening använder du begreppet här Johanna?
Finns det folk som på allvar tycker det är skrämmande att de har fördomar? Jag har i och för sig inte gjort testet ännu – men att jag har någon form av fördomar för diverse företeelser finner jag snarast som en självklarhet?
Efter att ha gjort några IAT är jag inte helt övertygad av validiteten och reliabiliteten av metodiken. Det känns som att om man är snabb så ökar ens skicklighet i att genomföra själva testen. Är man dessutom extremt väl närvarande så går det att bygga in och simulera lämpliga tidsförskjutningar.
Jag har provat, vänsterhand, båda händer respektive högerhand på bokstäverna och själva testupplevelsen är inte riktigt densamma. Dessutom upplevde jag dessutom att de hade skillnader mellan vilken initial sida som var bra/dålig påverkade. Vid det tredje testet så bytte dessa sidor sina initialvärde och det påverkade markant svarstiden. Dessutom så blev det märkligt då de plötsligen kombinerade symboler och ord inom samma kategori, det är som att bildminne och språkminne inte kunde separeras i korttidsminnet. Som att testet till största delen mätte min kognitiva testförmåga och inte kategorierna i sig själva. Jag är högerhänt, men bedömer mig själv som relativt mångsidig med vänsterhanden, som exempel skriver jag löpande text relativt fritt på en whiteboard med vänsterhanden.
Allmänt fick jag en igenkänningsfaktor från datorprogram för träning av korttids- och arbetsminnet hos barn diagnostiserade med ADHD från något inslag på TV.
Jag skulle personligen tro att personer som ligger i det över spannet av av normalfördelningen (5-9 är normalt och 7 är medel) för korttidsminnet kommer att uppvisa mindre testvariation mellan de olika testerna än de som ligger i det lägre spannet.
Det är i varje fall en klart intressant testmetod, och länk till självtest. Det hade varit mycket intressant att göra detta test och samtidigt få hjärnans aktivitet mätt.
Tycker denna sensationsartikel passar mer i kvällstidning än på denna blogg. Vore dock på sin plats att undersöka psykologernas väldigt osäkra metod (Nej, jag fick inget “upprörande” resultat).
Jag har tydligen “Liten eller ingen automatisk preferens mellan Vita och Svarta människor.”
“Medelstark association mellan Manligt och Naturvetenskap samt mellan Kvinnligt och Humanistiska ämnen.” Tycker det är märkligt att man kan dra den slutsatsen utifrån de två fel jag begick? Vid i alla fall ena tillfället “kändes det i huvudet” som att jag fortfarande satt och tänkte på föregående ord när jag tryckte. Eller att jag tryckt samma knapp fyra gånger i rad och var s.a.s mer beredd på den andra knappen (som var fel).
Undrar ju hur det fungerar? Och hur man mätte fördomarna innan man hade testet om det är omedvetna fördomar man söker?
Fast som jag förstår det så jämför testet svarstider i första hand. D.v.s. om det tar dig längre tid att svara rätt när Manligt och Humaniora kopplas samman än när Manligt och Naturvetenskap kopplas samman så har du en association.
Hur ser könsfördelningen ut för de som studerar humaniora?
Testerna mäter inte fördomar, de mäter implicita associationer. Från testets FAQ: ”Social psychologists use the word ‘prejudiced’ to describe people who endorse or approve of negative attitudes and discriminatory behavior toward various out-groups. Many people who show automatic White preference on the Black-White attitude IAT are not prejudiced by this definition. It is possible to show biases on the IAT that are not consciously endorsed, or are even contradictory to intentional attitudes and beliefs. People who hold egalitarian conscious attitudes in the face of automatic White preferences may able to function in non-prejudiced fashion partly by making active efforts to prevent their automatic White preference from producing discriminatory behavior. However, when they relax these active efforts, these non-prejudiced people may be likely to show discrimination in thought or behavior.”
Och jag vet inte hur tillförlitligt det här är när man mäter en individ; mäter man individerna i en population kan man uttala sig om vilka implicita associationer som är vanliga hos populationen, men för en individ är det väl mera en stark indikation än ett tillförlitligt mått?
Håller med. Och som jag skrev ovan, på individnivå är det ju delvis en fråga om finmotorik.
Gjorde två tester och fick liten eller ingen association. Tror inte det här testet mäter just något vettigt. Om man t.ex. matchar familj till karriär har man förmodligen problem med läsförståelse och då är det möjligen det som mäts.