En halv tumme för en fin publicering?

Den hårda konkurrensen inom forskarvärlden är ett välkänt faktum och en fin publicering kan betyda skillnaden mellan en fast anställning och kortsiktiga stipendier. Men hur värdefull är en publicering i den finaste tidskriften? En intervjuundersökning bland akademiska nationalekonomer visar att forskarna är villiga att ge upp motsvarande en halv tumme, eller en femtedels arm, för en publicering i den finaste vetenskapliga tidskriften, American Economic Review.

I en nyligen publicerad studie (gratisversion) har ett nederländskt forskarlag intervjuat nationalekonomer om hur de värdesätter olika saker, t ex ett friskt liv, en fungerande arm eller tumme samt publiceringar i fina nationalekonomiska vetenskapliga tidskrifter. De utgår från en metod, Time Tradeoff (TTO)-metoden, som utarbetats av hälsoforskare för att studera hur mycket folk värdesätter ett friskt liv (läs även mer om metoden här). Genom att översätta svaren i antal levnadsår man är villig att offra kan man  sedan relatera de olika sakerna till varandra, alltså exempelvis hur stor del av en tumme de skulle vilja offra för en vetenskaplig publikation.

Följande tabell (tabell 3 i artikeln) visar studiens huvudresultat. Där framgår att forskarna är villiga att offra ett (1,02) levnadsår för en frisk tumme men tre och ett halvt år (3,54) för en frisk arm. Offerviljan är dock lägre för vetenskapliga artiklar, men ändå inte försvinnande. En artikel i American Economic Review (AER) sticker ut; för en sådan är ekonomer villiga att offra 0,77 levnadsår.

Sak att offra Antal levnadsår man är villig att offra
– tumme 1,02
– hand 2,38
– arm 3,54
Tidskriftsartikel:
– AER 0,77
– QJE 0,55
– RES 0,43

Resultaten i studien är naturligtvis inte odiskutabla. Dels utgör metoden i sig en osäkerhetsfaktor: det sätt på vilket frågor ställs kan påverka vilka svar man får. Populationen som intervjuats är inte stor. En rad av dessa problem diskuteras dock av artikelförfattarna själva.

Men den större frågan om vad dessa resultat säger om hur belöningssystemet inom den akademiska forskarvärlden ser ut och om meritvärdet av enskilda tidskriftsartiklar i förhållande till annan vetenskaplig verksamhet är kanske än intressantare. Här finns ger artikeln inga tydliga svar. Mer än att vi nationalekonomer är villiga att gå så långt som stympning av våra egna lemmar för att sprida våra forskningsresultat. Det kan man kalla hängivenhet!

Comments

  1. Är det inte läge för att studera ifall ”revealed preference” är detsamma som de påstådda preferenserna? ”Time for economists to eat their own dog food.”

    AER borde under ett år ta emot tummar och artiklar som inte riktigt håller måttet… En viss kontroll av att tumme och huvudförfattare hör ihop bör nog ingå.

  2. Gustav says:

    Får man en publicering i AER har man nog redan offrat mer än 0,77 levndasår…

  3. Adrian Adermon says:

    Jag tror man bör vara lite försiktig när man relaterar dessa mått till varandra, eftersom nyttan av tid i slutet av livet antagligen inte är linjär. Det går rimligen att rangordna de olika kroppsdelarna och tidskrifterna med denna metod, men jag skulle nog inte gå längre än så.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s