Nyhetsmagasinet Fokus kom i veckan med sin årliga kommunranking. Återigen toppar Danderyd, följd av Vellinge, Täby och Lidingö. Sämst ut faller Munkfors, Filipstad och Ljusnarsberg. Det verkar alltså som att en högerstyrd lågskattekommun är att föredra framför värmländsk glesbygd.
Hur har det då gått till när denna ranking tagits fram? Jo, Sveriges kommuner har rangordnats utifrån 30 olika faktorer, rörande privatekonomi, skola och dagis, fritid, social trygghet, jobb och tillväxt och kommunal ekonomi. Sen har rangordningarna normerats i en skala 1-100 och slutligen har medelvärdet av dessa normerade rankingar tagits fram.
Det finns flera svagheter med denna ranking. Det gäller dels de olika faktorerna som har valts ut, dels sättet som dessa aggregeras. Är det t.ex. bättre att bo i en kommun med hög nettoförmögenhet eller låga skilsmässotal? Förmodligen om det skulle vara så att man per automatik blev rikare och lyckligare i sitt förhållande om man flyttade till denna kommun, men knappast annars. Är det bra att bo i en kommun med höga utgifter på skola? Ja, förmodligen om man har barn i skolåldern och höga utgifter innebär högkvalitativ utbildning, men knappast om de höga utgifterna beror på stora sociala problem i kommunen. Är det bra att bo i en kommun med få anmälda brott? Ja förmodligen, men knappast om det beror på att en lokal maffia gör att folk inte vågar anmäla brotten.
Kommunrankingen utgår också från att det är lika mycket värt att vara bäst när det gäller låg kommunalskatt, hög lärartäthet, många serveringstillstånd och hög soliditet. Förmodligen värderar olika individer dessa saker väldigt olika. Nu ska vi i rättvisans namn säga att dessa problem inte är något unikt för Fokus ranking, utan detta problem uppstår alltid när man försöker skapa sammanhängande mått som väger ihop olika faktorer och det finns en stor litteratur om detta. Sveriges mest citerade samhällsvetare (och en av de personer som Jim Heckman ville träffa när han var i Uppsala i samband med sin Nobelföreläsning) Karl Gustav Jöreskog har t.ex. utvecklat ett program speciellt för detta (LISREL).
Fokus kommunranking får därför ses som ett lovvärt försök att jämföra kommunerna, som inte når ända fram. Kanske kan de olika delrankingarna vara till hjälp för individer som står i begrepp att flytta och som vet att de har höga preferenser för t.ex. många restauranger eller gott om idrottsföreningar, men de säger knappast något om var det är bäst att bo.
Ekonomistas 
Att en nationalekonom missar att svaret på frågan du ställer i rubriken är uppenbart är ganska anmärkningsvärt. Mät var det är dyrast att bo så ser man var folk bedömer det som bäst att bo. Då har man dessutom fått in tusentals faktorer i rankningen, från mikro- till makronivå, faktorer en rankning som Fokus aldrig kan mäta. Men det verkar som att Fokus resultat stämmer ganska bra ändå.
lg,
det hade funkat väldigt bra. Om betalningsförmåga hade varit samma sak som betalningsvilja.
Men eftersom betalningsförmåga (och därmed huspriserna) inte bara avspeglar egna prioriteringar utan även en massa tur och otur, som genetik, föräldrars och kompisars prioriteringar, samhällshistoria och politiska beslut så är det ju inte så.
Per och Lg: Ni får ju ta fram statistiken och kolla hur Fokus ranking korrelerar med fastighetspriserna. Med hjälp av SCBs hemsida fixar ni det säkert på 10 minuter!
Per – det spelar ju ingen roll att boendet fördelats, från ditt perspektiv, “orättvist” när man bedömer områdens attraktivitet baserat på prisnivån.
Den enda reservation man kan ha mot att göra en sådan koppling är att dagens låginkomsttagare skulle ha helt andra preferenser än dagens höginkomsttagare om de kunde välja boende fritt (dvs de skulle bo kvar i miljonprogram även om de inte hade någon budgetrestriktion att ta hänsyn till). Har du någon källa som talar för det? Jag tycker det låter osannolikt.
lg, där har du en poäng. Man borde förstås normalisera för bostadsstandard innan man kan hårdra kopplingen mellan pris och var det är bäst att bo. Och sen kan ju folks preferenser skilja sig åt pga annat än inkomst, vilket väl du måste anta för att kunna säga att pris avspeglar “var det är bäst att bo”.
Förövrigt är taxeringsvärde en av de faktorer som finns med i Fokus ranking, även om detta knappast korrelerar perfekt med pris.
Vem har sagt att jag tycker att boendet fördelas orättvist?
Jag säger bara att det finns fler svenskar som vill bo på Södermalm än Östermalm, men eftersom de som har preferenser för den senare stadsdelen i regel är pekuniärt mer lyckligt lottade, och eftersom det finns färre bostäder där, är priserna högre där. Inte för att man i sig blir lyckligare nordöst om Birger Jarlsgatan.
Per – har du någon grund för att påstå att fler vill bo på Söder än i samtliga andra innerstadsstadsdelar som alla regelmässigt är dyrare än Söder?
Klart det är bättre i borgerliga kommuner. Det är ju därför så många ledande sossar och kommunister bor i dem.