Sjätte nationella konferensen i nationalekonomi i höst

Sveriges nationalekonomer träffas vartannat år på en nationell konferens för att utbyta idéer och forskningsresultat samt för att utöka det sociala nätverket. I oktober i höst äger det sjätte mötet rum på Linnéuniversitet i Växjö. Arrangör är Nationalekonomiska föreningen och en lokal arrangörskommitté. [Read more…]

Skolverket fångar skolorna i ett dilemma

I vad som närmast blivit en återkommande ritual meddelade Skolverket häromdagen att det nationella provet — denna gång i svenska — läckt och spridits på sociala medier. Skolverkets respons är att råda rektorer som tror att proven spridits till deras elever att använda sig av de ersättningsprov som finns. Problemet med denna respons är att det är svårt att se vilka incitament rektorerna har att följa detta råd. [Read more…]

De fristående skolornas betygssättning

Skolverket släppte i veckan en rapport som berättar att elever från kommunala gymnasieskolor generellt presterar bättre än elever från fristående skolor under första året på högskolan. Då de kommunala gymnasisterna i snitt har lägre gymnasiebetyg är detta en indikation på att betygssättningen är generösare på fristående gymnasier. Resultatet är helt i linje med Björn Hinnerichs och min studie som finner att fristående gymnasier rättar de nationella proven generösare än kommunala. [Read more…]

Gästinlägg: In Vitro Economics

Sent i höstas meddelades att Petter Lundborg vid Lunds universitet tilldelats Assar Lindbeck-medaljen för 2017. Denna utmärkelse delas ut vartannat år till en svensk forskare under 45 års ålder som gett stora bidrag till ekonomisk forskning. Vi på Ekonomistas är glada över att här kunna publicera ett gästinlägg där han beskriver ett av sina pågående forskningsprojekt. Petter får naturligtvis även våra varmaste gratulationer!  [Read more…]

Skoluniformen möter Kant

Skolinspektionen stoppade nyligen den klädkod som en friskola i Norrköping infört. Inspektionen underkände därmed skolans argumentation att klädkoden var frivillig eftersom det var fritt fram att välja en annan skola. Beslutet fick flera ledarskribenter att gå i taket, men är egentligen inte särskilt förvånande. Skollagen gäller lika nämligen för alla skolor, varför det är ointressant om skolan är fristående, kommunal eller hur den är vald. Detta gör att skollagen har tydliga drag av Kants kategoriska imperativ: Endast den regel som som kan upphöjas till allmän regel för samtliga skolor är tillåten. [Read more…]

Fortsatt betygskaos i gymnasiet

Kaos, i betydelsen oreda och förvirring, har länge präglat det svenska betygssystemet, inte minst på gymnasiet. Gymnasievalet handlar idag för många ungdomar om ett val mellan ”en bra skola eller en skola som ger höga betyg” och det mesta tyder på att de har rätt i sin krassa analys. Ett antal offentliga utredningar har tillsatts för att granska problemet, men inte mycket talar för att en likvärdig betygssättning är nära förestående. [Read more…]

Segregation är inte nivågruppering

I diskussionen om skolsegregation möter jag ibland uppfattningen att denna fungerar som en typ av ställföreträdande nivågruppering. Forskningen kring nivågruppering är förvisso inte entydig, men föreställningen att sådan kan vara till gagn för både starka och svaga elever är vanligt förekommande. Fördragsamheten med nivågruppering är därför rätt stor, oavsett vad skolans styrdokument säger. Ett enkelt statistiskt resonemang visar emellertid att social segregation knappast fungerar som ett substitut för nivågruppering. [Read more…]

Richard Thaler årets ekonomipristagare

Årets ekonomipris går till en pristagare som är känd långt utanför nationalekonomins gränser. Thaler kan sägas vara en av beteendeekonomins fadersfigurer och skriver med detta pris in sig i de beteendeekonomiska historieböckerna jämte tidigare pristagare som Herbert Simon (1978 års pris) och Daniel Kahneman (2002). Thalers forskning har skett i polemik mot nationalekonomins standardantaganden om rationella, själviska och tidskonsistenta aktörer. Att döma av den akademiska självbiografi han skrev häromåret (och som recenserades här på Ekonomistas) har detta tidvis vara en ganska bitter kamp (vilket bokens titel Misbehaving delvis anspelar på), men en kamp som nog måste sägas vara över. Beteendeekonomin är numera integrerad inom nationalekonomins huvudfåra och forskningen handlar nu främst om att precisera hur stor roll avstegen från standardmodellen spelar och i vilka sammanhang de har betydelse. [Read more…]

Per om presidentvalskampanjen

Ett val som hamnat i fullständig medieskugga är valet till ny ordförande för den europeiska nationalekonomiska föreningen EEA. Detta år ställer min kollega Per Krusell upp som ”presidentkandidat” (eller snarare ”vice president”, ”president” blir man först efter ett år som ”vice president”). Blir Per vald skulle han bli den tredje svenska ordföranden för EEA — Assar Lindbeck var ordförande 1991 och Torsten Persson 2003. Jag fångade honom i korridoren och passade på att ställa några frågor om varför han ställer upp och varför EEA-medlemmar bör lägga sin röst på honom. [Read more…]

Byråkratins ökning i universitetsvärlden

I förra veckan beskrev malmöstatsvetaren Patrik Hall på DN Debatt hur byråkraterna ökar hastigt i offentlig sektor medan ”kärnverksamheterna” får allt mindre plats. Hur ser det då ut i universitetsvärlden? Följer den övrig offentlig sektor eller går den mot strömmen? Detta inlägg presenterar siffror från samma yrkesstatistik som Hall använde, och siffrorna ger en ännu mer dramatisk bild: byråkratin ökar snabbare inom universiteten än i övrig offentlig sektor, antalet lärare ökar endast marginellt och assistenter som ger stöd till forskare och lärare minskar drastiskt. Varför denna byråkratisering är så kraftfull och vilka konskvenser den har för forskning och undervisning är inte uppenbart. Mer kunskap, och kanske rentav en större utredning, vore därför välkommen.  [Read more…]