De fristående skolornas betygssättning

Skolverket släppte i veckan en rapport som berättar att elever från kommunala gymnasieskolor generellt presterar bättre än elever från fristående skolor under första året på högskolan. Då de kommunala gymnasisterna i snitt har lägre gymnasiebetyg är detta en indikation på att betygssättningen är generösare på fristående gymnasier. Resultatet är helt i linje med Björn Hinnerichs och min studie som finner att fristående gymnasier rättar de nationella proven generösare än kommunala.

Rapporten från Skolverket verkar vara gedigen och den finner att studenter från fristående gymnasier är kraftigt överrepresenterade bland dem som underpresterar (tar mindre än 50 procent av förväntat antal högskolepoäng) under första året på högskolan. Detta gäller för samtliga studieförberedande gymnasieprogram och efter att hänsyn tagits till gymnasiebetyg och diverse elevkarakteristika. Hänsyn tas även till om studierna bedrivs inom program eller som enstaka kurser (se tabell 8 i rapporten).

Det har varit rätt tyst om Skolverkets undersökning men som svar på budskapet att friskolorna sätter generösare betyg påpekade Liberalernas Lotta Edholm att det så kallade Stockholmsprovet i matematik inte tyder på att friskolorna är generösare i sin betygssättning.

Detta är verkligen att jämföra päron med äpplen. Stockholmsprovet är ett diagnostiskt prov i grundläggande matematik som skrivs under första gymnasieveckan. Det används bland annat för att undersöka betygssättningen i matte bland de avlämnande grundskolorna och mycket riktigt tyder inget på att de fristående grundskolorna utmärker sig. Metoden som används är sund, men urvalet av både skolor och elever är begränsat; bara drygt hälften av Stockholms högstadieskolor har tillräckligt många elever för att finnas med i undersökningen. Vidare säger såklart inte betygssättningen i högstadiematematik någonting om betygssättning eller högskoleförberedelse på gymnasiet.

Frågan är dock om inte Stockholmsprovet trots allt visar på ett något besvärande mönster vad gäller de fristående grundskolornas betygssättning i Stockholm. Jag roade mig med att slå ihop grundskolornas resultat på Stockholmsprovet med betygsdata från Skolverkets SALSA-databas. Totalt sett finns 61 skolor i båda datakällorna och den första kolumnen i tabellen nedan visar att skillnaden i provresultat mellan fristående och kommunala skolor är rätt liten och långt ifrån statistiskt signifikant. Detta gäller även efter att hänsyn tagits till diverse elevkarakteristika (kolumn 3). Trots det är de samlande genomsnittsbetygen hela 23 meritpoäng högre på de fristående än de kommunala skolorna (kolumn 2).

tabell

Nu säger såklart inte provresultatet i matematik allt om en skola och det är möjligt att eleverna på fristående skolor presterar särskilt bra i andra ämnen än just matematik. I kolumn (4) tar jag därför hänsyn till några bakgrundsvariabler, vilket minskar betygsskillnaden med 45 procent. Stor är den dock fortfarande — 13 meritpoäng (55 procent av en standardavvikelse) — och det är inte självklart hur det minskade estimatet ska tolkas. En möjlighet är att elever med vissa karakteristika lockas till friskolor på grund av generösare betygssättning. En annan möjlighet är att dessa elever är relativt bra på andra ämnen än matematik och en tredje att friskolorna bedriver särskilt bra undervisning i dessa övriga ämnen.

Denna lilla undersökning har sina problem. Ett sådant är att betygssnittet inte avser exakt samma elever som dyker upp i Stockholmsprovet. Bortfallet av elever är rätt stort, främst då en hel del studerar vidare på gymnasieskolor som inte ger Stockholmsprovet. Mer än en timmes forskning behövs med andra ord för att gå till botten med frågan, men dessa preliminära resultat visar inte på att betygssättningen bland Stockholms fristående grundskolor är utan problem.

***

Datamaterialet som jag använt finns här (xlsx) och Swecos rapport om Stockholmsprovet finns här.

Comments

  1. Anders Bergquist says:

    Indicierna verkar tydliga. Inga studier visar att friskolor sätter lägre eller lika betyg än kommunala skolor. Det går inte att bortförklara med enskildheter.

  2. Bosse says:

    Jonas skriver: ”Stockholmsprovet är ett diagnostiskt prov i grundläggande matematik som skrivs under första gymnasieveckan. Det används bland annat för att undersöka betygssättningen i matte bland de avlämnande grundskolorna och mycket riktigt tyder inget på att de fristående grundskolorna utmärker sig.”
    Där har man således ett test efter examinering som mäter just kunskap och som inte indikerar att lärare på friskolor och kommunala skolor betygssätter uppenbart olika. Ett relevant test.
    (Och varför skulle lärare som betygsätter snällare/hårdare anrikas på det ena eller andra stället? Det är iaf inte uppenbart).
    Det skolverket gjort är att mäta hur väl personer anpassar sig till den annorlunda utbildningen på högskola/universitet, och hur väl dom låter bli att festa runt och missköta studierna, när dom äntligen kommer hemifrån. Och försöker koppla det till hur lärare i gymnasiet betygsätter. Verkar väl rimligt att inte så många bryr sig om det. Hur kom skolverket ens på en så bisarr koppling?
    Skolverket skriver: ”Vanligast med låg prestation är det bland studenter från teknikprogrammet och från naturvetenskapsprogrammet.”
    Nu kan väl saker ändrat sig genom åren. Men på min tid var det de duktigaste som gick natur, och teknisk linje. De som fortsatte med postgymnasial utbildning gick inte sällan till teknisk högskola, och väldigt krävande utbildningar.
    De verkar fortfarande vara krävande. Så pass att man fått inrätta ett tekniskt basår efter gymnasiet för att förbereda. Trots det verkar chocken stor för nybörjarna. Och examineringsfrekvensen är inte bättre än ca 50%. I skolverkets mätning verkar man exkluderat de som gått tekniskt basår.
    Skolverket verkar ha buntat ihop alla postgymnasiala utbildningar, trots en stor skillnad i svårighetsgrad. Hur har man exkluderat effekter av att elever på friskolor och kommunala skolor kan ha olika preferenser för utbildningar?
    En mer seriös utvärdering hade varit att man använde de ankomst-tester som som de tekniska högskolorna gör vid proppen, och ur dessa ser om resultat där uppvisar skillnad mellan lärare på friskolor och kommunala skolor. Då testar man iaf betygsättning mot testresultat och inte betygsättning mot en rad andra mer sociala faktorer.
    Det som dessa tester har visat genom åren är att kunskapsnivån ut från gymnasiet stadig sjunkit. Något verkar ha hänt i början på 90-talet för sedan dessa har kunskapsraset hos antagna till tekniska högskolor varit alarmerande. Skolverket borde ha funderat över den katastrofen istället. Vad har dom kommit fram till efter 20 års fallande produktionsresultat?
    En fråga man kan ställa sig är om skolan varit helt privat om samma produktionsförsämring bara hade fortgått år efter år. Eller om de skolor och undervisningsmetoder som falerat lika kraftigt hade rensats bort av konkurrensen.

    • Stockholmsprovet fångar betygssättningen i högstadiematte för en selekterad grupp skolor och en selekterad grupp elever inom dessa skolor. Inom denna domän hittar man inget uppseendeväckande på ena eller andra hållet och det är ju bra. Det säger dock inget om betygssättningen inom andra domäner på högstadiet och där visar jag något som tyder på systematiskt högre betyg bland fristående skolor (relativt deras resultat i matematik). Den säger inte heller något om betygssättningen på gymnasiet, vilket är det som Skolverket analyserar. En annan aspekt är att skolorna är medvetna om att Stockholmsprovet existerar och används för denna typ av analyser. Det är inte omöjligt att provet därmed begränsat betygsgenerositeten i just matematik.

      Att Skolverket utesluter tekniskt basår är helt rimligt eftersom det är en kompletteringsutbildning för den som saknar behörighet för ingenjörsstudier. Det är med andra ord en form av gymnasieutbildning. Vidare är din stora kritik mot Skolverkets undersökning att de inte i tillräcklig grad undersöker skillnader *inom* utbildningsvägar utan blandar högskoleutbildningar med eventuellt olika svårighetsgrad. Jag håller med om denna kritik, men den förefaller inte förenlig med kritiken att tekniskt basår uteslutits.

      Vidare skriver Skolverket att de har analyserat om det finns skillnader i vilka utbildningar som studenterna väljer, men drar slutsatsen att så inte är fallet. Jag hade gärna sett lite mer detaljer kring detta i rapporten men samtidigt är resultaten starka för alla olika gymnasieprogram som de analyserar. Min gissning är också att svårighetsgraden på olika högskoleutbildingar har en stark koppling till vilket gymnasieprogram studenterna gått. Dessutom tar Skolverket hänsyn till om studenterna läser inom fristående kurs (där avhoppen är mycket högre) eller program. Sannolikt fångar detta en stor del av okynnesregistreringar på universitet där syftet med ”studierna” är ett annat än att studera.

      Vad gäller aspekten om vilka utfall som är intressanta att undersöka så håller jag inte med. Att lyckas med högskolestudierna är ett viktigt utfall — betydligt viktigare än exempelvis resultat på ett initialt diagnostiskt prov — och om detta skiljer sig mellan studenter med likartade betyg från olika skolor så är det viktigt. Dock ställer det högre krav på analysen och man bör därför läsa Skolverkets rapport som deskriptiv snarare än ”kausal”.

      Jag håller med om att det även vore intressant att titta på eventuella diagnostiska prov, men det skulle kraftigt minska mängden utbildningar som det gick att undersöka. Ett näraliggande sätt vore att undersöka om det finns skillnader i hur fristående och kommunala gymnasier rättar de nationella proven. Som tur är finns en sådan undersökning redan och den är länkad i inläggets första stycke.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s