Bör termen humankapital skrotas?

Häromdagen fick ett av mina barn beskedet att Skatteverket förväntade sig en inbetalning av några kronor i avkastningsskatt på en aktiefond. ”Men hur kan jag betala skatt, jag har ju inte arbetat!?”, löd det förvänade utropet. Att förklara varför även kapitalinkomster bör beskattas var ganska enkelt, men frågan pekade ändå på den fundamentala skillnaden mellan arbets- och kapitalinkomster: man måste arbeta för att få de förra, men inte de senare.

Just denna fundamentala skillnad mellan arbets- och kapitalinkomster får Branko Milanovic (tidigare presenterad i tex detta inlägg) att ifrågasätta termen humankapital. I en kort artikel beskriver han myntandet av denna term som ett stort misstag som bidragit till förvirring snarare än upplysning. Huvudpoängen är att klassificera som produktiva förmågor och egenskaper som en typ av kapital inte ger större insikter än att kalla dem just förmågor och egenskaper.

Genom att kalla dessa egenskaper kapital missar man dock vad som skiljer kapital från arbete och enligt Milanovic vore det därför bra om termen humankapital övergavs. Trots allt är det skillnad på ett samhälle där toppinkomsttagarna utgörs av människor som dagligen arbetar för sin inkomst och ett där dessa personer är rentiärer.

Själv är jag kluven då det finns ett värde av att beskriva investeringar i förmågor och kunskaper som just investeringar och det finns även andra likheter. Teknologisk utveckling kan till exempel göra både kapital och humankapital obsoleta och de kapitaliseringseffekter av fastighetsskatter och ränteavdrag som ofta ses som moraliskt besvärliga har sin motsvarighet i arbetsbeskattningen. Samtidigt ska analytiska begrepp vara analytiskt klargörande snarare än politiskt motiverade och det är svårt att bortse från det som skiljer kapital och humankapital åt.

Intimt kopplat till att humankapital inte genererar avkastning utan att man faktiskt arbetar är att det inte går att sälja utan bara kan hyras ut. Eftersom humankapital till skillnad från kapital inte kan skiljas från sin ägare går det inte heller att bortse från att humankapital har preferenser och känslor, vilket en skogsmaskin inte har. Dessutom tenderar kapital att slitas ner när det används medan det motsatta gäller för humankapital; humankapital deprecierar av att inte användas.

Milanovic föreslår att termen humankapital ersätts av ”skills”, vilket på svenska närmast motsvaras av förmågor. För att ta reda på vad Ekonomistas läsare tycker anordnar jag därför en omröstning. Vore det bra om nationalekonomin ersatte termen ”humankapital” med ”förmågor”? Svara nedan och motivera gärna i kommentarsfältet!

 

Comments

  1. Kanske en dum fråga, men ungefär hur löd det enkla svaret du gav ditt barn?

  2. Fred Torssander says:

    Jag skulle vilja föreslå beteckningen talanger i stället, för ”skills” förutsätter att de kunskaper och färdigheter som det gäller har något slags objektivt varaktigt värde, oberoende av läget på arbetsmarknaden. Frågan om en person har en talang avgörs däremot av den som kan betala för att få något utfört av den som har talangen. Jämför med beteckningen anställbarhet. Om det föreligger anställbarhet hos en individ går enbart att avgöra genom att en arbetsgivare beslutar sig för att anställa denne. Det motsatta, om en individ saknar anställbarhet eller är talanglös går över huvud taget inte att avgöra i dagsläget, då det finns så kallad jämviktsarbetslöshet (eller långsiktigt hållbar arbetslöshetsnivå – ett uttryck som nog Michal Kalecki skulle funnit användbart som beskrivning på perioder av depression i den politiska konjunkturcykeln) och inte förekommer något kösystem som skulle kunna ge dem som varit längst arbetslösa en möjlighet att få visa vad de kan.

  3. Robert Kamrouna says:

    Hejsan.

    I din separation av arbets- och kapitalinkomster så hävdar du att man inte måste arbeta för att få de förra, här tycker jag att du behöver vara mer noggrann i hur du definierar arbete? En investerare som lägger många timmar om dagen på undersökande/efterforskningar kring det hen lägger sina pengar på borde sannerligen anses arbeta för sina kapitalinkomster. Vart går gränsen? Hur lite tid måste man lägga på sina investeringar innan det anses som att man inte arbetat för sina kapitalinkomster?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s