Toppinkomsternas andel av alla inkomster är numera en av de centrala indikatorerna på hela inkomstfördelningens utveckling. Nyligen släpptes inkomststatistik för inkomståret 2013 och uppdaterade toppinkomstserier finns att ladda ned på denna hemsida. Resultatet visar på att trenden med en ökande betydelse av förmögenhetsavkastning, alltså kapitalränta och aktieutdelningar, inom toppinkomsterna. Faktum är att när man mäter inkomster från arbete och kapitalräntor och utdelningar före skatt är andelarna 2013 tillbaka på nivåer vi inte sett sedan det tidiga 1950-talet. [Read more…]
Nytt nummer av Ekonomisk Debatt
I dagarna kom Ekonomisk Debatt, som är Nationalekonomiska Föreningens egen tidskrift, ut med ett nytt nummer (nr 3, 2015). Det är fascinerande läsning, och artiklarna spänner över en mängd områden, vissa som kanske inte ligger i nationalekonomins mittfåra (effekten av IPRED, ursprungsmärkning av mat) medan andra gör det (beskattning av varor och tjänster, utvärdering av offentlig sektor, arbetsmarknaden för utrikes födda). Utöver detta bjuder numret på en angelägen ledarartikel, två kortare debattinlägg och två bokrecensioner. Trevlig läsning! [Read more…]
Vad är inkomst?
När Thomas Piketty gästade ”Skavlan” härom veckan uppstod en diskussion mellan honom och flygbolaget Norwegians grundare och vd Björn Kjos om dennes skatt som enligt egen utsago var tio gånger högre än ”vad han tjänar”. Ordväxlingen (se klippet här) har kommenterats flitigt i media men ingen har (vad jag sett) adresserat kärnfrågan: ”Vad är att betrakta som inkomst? (och är inkomst i så fall en bra skattebas? och, om inte, vad ska vi beskatta istället?)”. Det kanske inte skulle göra sig så bra i tv, men det är väl värt att fundera på. [Read more…]
Skattefusket i Grekland
Att Grekland har problem med sin skatteuppbörd är välkänt. Däremot ligger det i sakens natur att det svårt att veta hur stora dessa problem egentligen är. Av en slump råkade jag stöta på en uppsats som undersöker frågan genom att jämföra kvoten mellan grekiska hushålls lånekostnader och deras rapporterade inkomst. Resultaten hade fått den svenska Riksbanken och Finansinspektionen att ordna krismöten om amorteringskrav och lånetak. I Grekland vore det emellertid bättre att ge sig på kvotens nämnare och försöka höja den officiellt rapporterade inkomsten. [Read more…]
Efter HSBC-skandalen: Hur mycket kapital har egentligen flytt Sverige?
Den senaste tidens avslöjanden om hur internationella storbanker (nu senast brittiska HSBC) hjälper rika västerlänningar att fly sina länders kapitalskatter har rönt stor uppmärksamhet världen över. Men hur omfattande är den förmodade kapitalflykten? Handlar det om stora förmögenheter som svenskarna fört ut ur Sverige eller är det småpotatis i jämförelse med vad som finns kvar i landet? I detta inlägg presenteras nya beräkningar av hushållens gömda utlandskapital baserat på den senaste offentliga statistiken. Resultaten är högst osäkra eftersom utlandskapitalet är oerhört svårt att beräkna på grund av stora statistiska osäkerheter, men det verkar handla om betydande belopp. [Read more…]
Utan skatt, inget avdrag
Anledningen till att ränteutgifter är avdragsgilla är att kapitalinkomster beskattas. När dagens avdragsrätt infördes var skatten på kapitalinkomster 30 procent och genom att tillåta avdrag på 30 procent av räntekostnaderna skapades symmetri: den som betalar räntekostnader på 100 kronor för att göra en investering som ger 100 kronor i avkastning har inte tjänat några pengar och bör därför inte heller betala skatt på kapitalinkomsterna. Eftersom skatten på kapitalinkomster för privatpersoner gradvis har sänkts, finns det emellertid anledning fråga sig hur sammanhängande och logiskt dagens system för kapitalbeskattning egentligen är. [Read more…]
Behöver kapitalvinstbeskattningen reformeras?
Beskattningen av kapital och kapitalavkastning spelar en viktig roll i alla moderna samhällen. När det gäller realiserade kapitalvinster har Sverige ett system där alla kapitalvinster beskattas till sitt nominella belopp och utan att ta hänsyn till om de härrör från försäljning av en villa som ägts i 30 år eller en aktieoption som inköptes för tre timmar sedan. Det finns för- och nackdelar med denna utformning och kanske är tiden mogen för att diskutera en reform av kapitalvinstskatten. [Read more…]
Beteendeekonomi och ekonomisk policy
Beteendeekonomi (eller ekonomisk psykologi) och neoklassisk ekonomisk teori beskrivs ofta som två motstridiga synsätt på hur världen, och ekonomin, fungerar. Medan neoklassisk teori antar att ekonomiska aktörer agerar rationellt menar beteendeekonomer att de inte gör det. Men kanske är den här dikotomin inte det bästa sättet att förstå nationalekonomi i allmänhet och ekonomisk policy i synnerhet? Harvardekonomen Raj Chetty höll i helgen den prestigsfulla Ely-föreläsningen vid världens största nationalekonomikonferens och menar för att det finns en mer pragmatisk väg.
Maskinerna och arbetskraftens minskade inkomstandel
”Vad ska alla jobba med när maskiner och robotar tar över allt fler arbetsuppgifter?”, är en fråga nationalekonomer brukar småle åt. ”Det är svårt att sia om, men arbetsuppgifter kommer alltid att finnas så det ska nog lösa sig”, lyder standardsvaret. Svaret är med stor sannolikhet sant — något kommer folk att göra — men också undanglidande. De samhällsekonomiska konsekvenserna av en tilltagande robotisering är dock för viktiga och intressanta för att glida undan. [Read more…]
Helikopterpengar
I jultider kan det vara naturligt att påminna om att bland okonventionella policyalternativ för att stimulera ekonomin och undvika deflation finns vad som brukar kallas ”helikopterpengar” eller ”helikoptersläpp”. Uttrycket kommer från en pedagogisk liknelse som Milton Friedman använde, enligt vilken centralbanken trycker pengar som skänks till medborgarna genom att släppas från helikoptrar. Detta alternativ har diskuterats en hel del internationellt men såvitt jag vet knappast i Sverige (ett undantag finns här). Vad många kanske inte tänker på är att alternativet inte är ren penningpolitik utan istället en kombination av finanspolitik och penningpolitik. [Read more…]
Senaste kommentarer